Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Bakgrund: Varje dag smittas i genomsnitt cirka 14 000 personer av HIV i världen. Ny behandling har gjort att dessa patienter idag lever längre. Sjukdomsförlopp samt komplikationer går inte att förutsäga utan är individuellt. Eftersom personer med HIV/AIDS-diagnos nu lever längre kommer behovet av arbetsterapeutiska insatser att öka. Syfte: Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeutiska insatser för personer med HIV/AIDS samt vilken roll arbetsterapeuten har i arbetet kring dessa personer.

Bakgrund: Hepatit C är en blodburen smitta som främst smittar via orena sprutor och kanyler. Personer smittade med Hepatit C är en utsatt grupp i samhället och de upplever oftast negativt bemötande ifrån sjukvårdspersonal. Då är det extra viktigt att som sjuksköterska använda rätt förhållningssätt i mötet med den smittade.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer smittade med Hepatit C upplevde och hanterade bemötandet i vården.Metod: Litteraturstudie av elva kvalitativa artiklar vilka analyserades med en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Graneheim (2012). Studien har en kvalitativ ansats.Resultat: Personerna upplevde till största del ett negativt bemötande ifrån vårdpersonalen, i vissa fall fanns det positiva bemötanden. Till exempel vid uppsökande verksamhet eller då vårdgivaren hade känt dem en längre tid.

Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning? För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

Syftet med denna studie är att utifrån professionellas perspektiv få en ökad kunskap och förståelse för den ökande andelen av elever som skrivs in i särskolan. Huvudfrågan som denna studie försöker belysa är: Vilka faktorer ligger bakom elevökningen i särskolan? För att uppnå mitt syfte kommer jag fokusera på de följande frågeställningar: Vad innebär elever i behov av särskilt stöd? Vilka är kriterierna för rätt till särskoleundervisning? För att kunna ge svar på mina frågor tillämpade jag en kvalitativ metod, där utförde jag intervjuer med olika yrkesgrupper som jobbar med dessa elever. Resultaten av studien analyserades med hjälp av teorier om socialkonstruktivism och social kategorisering. Analysresultaten visade att det finns olika orsaker till elevökningen i särskolan.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

SammanfattningInledning: Den årliga incidensen för pankreascancer är 9 per 100 000 invånare. En tidig diagnos ger förbättrad 5-årsöverlevnad men botar fortfarande få patienter. De senaste åren har den dåliga prognosen förbättras tack vare utvecklingen inom bilddiagnostiken. Författaren i denna litteraturstudie har valt att jämföra multidetektor datortomografi (MDCT) och magnetisk resonans (MR) med kontrastmedel för diagnostik av pankreastumör vid misstänkt pankreascancer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilken radiologisk undersökningsmetod som är att föredra vid diagnostisering av pankreascancer, MDCT eller MR.Frågeställning: Är det MDCT eller MR som är bäst vid diagnostisering av pankreascancer?Metod: En litteraturstudie baserad på 12 antal artiklar som är funna i databasen PubMed.Resultat: MDCT och MR har likvärdig diagnostisk säkerhet att upptäcka pankreastumör samt påvisa kärlinväxt och förutse operabilitet.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Syftet med denna studie är att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka behov av och önskemål om stödsom föräldrar med diagnos inom autismspektrum beskriver i sin föräldraroll. Ett annat syfte är att bidra med ökad kunskaptill en diskussion kring utformandet av stödinsatser för dessa familjer. Studien är kvalitativ med intervjuer som gjorts ihalvstrukturerad form. Åtta föräldrar har intervjuats. Föräldrarna beskriver att deras svårigheter gör det svårt för dem isamspelet med barn och partner.

ADHD och dyslexi är ett frekvent och existerande funktionshinder hos barn och vuxna. Eftersom ADHD och dyslexi är i visa fall ett dolt funktionshinder, får barnen inte alltid rätt bemötande från omgivningen. Med detta arbete vill vi diskutera hur föräldrar till ett barn med diagnosen ADHD och dyslexi och barnen själv upplever sitt funktionshinder i skolan. De frågorna som är relevanta för oss och som arbetet bygger på är: Hur upplever ett barn sina inlärningssvårigheter i skolan? Hur upplever föräldrarna till detta barn hans inlärningssvårigheter i skolan? Utifrån en fallstudie av ett barn som är 14 år gammal och hans familjs erfarenheter kommer vi att undersöka hur hans skolgång har varit för honom och familj.

När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier.

Förmaksflimmer är en sjukdom som kan drabba en person när som helst under livet. Sjukdomen är klassad som en folksjukdom i sverige eftersom man beräknar att 1-2% av befolkningen lider av den. Personer som drabbas av förmaksflimmer går ofta länge, även efter en diagnos, utan att ha svar på de vanligaste frågorna kring sjukdomen, då de olika vårdenheterna i sverige inte har och därför inte kan ge adekvat och tillfredställande information. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka frågor en nyligen diagnostiserad person hade, men också att ge en bild av hur en typisk person som kan drabbas av förmaksflimmer ser ut, samt undersöka om sociala medier kan ge stöd åt patienter som nyligen blivit diagnostiserade. Studien antar en kvalitativ ansats genom en beskrivande fallstudie och kommer fram till vilka de vanligaste och mest förekommande frågorna och funderingarna är, beskriver en stereotypisk person med förmaksflimmer och hur det gick till när sjukdomen först uppkom, och ger förslag på hur sociala medier kan ge stöd åt patienten i begynnelsen av sjukdomen.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt.

Syfte: Att belysa sjuksköterskors och patienters upplevelser av vården vid långvarig icke-malign smärta.Metod: Den föreliggande uppsatsen har gjorts som en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats.Resultat: Sjuksköterskor upplevde smärtbedömningen som en utmaning och ansåg att när de inte trodde på patientens smärtbeskrivning, var det ett hinder för en bra bedömning. Patienterna upplevde att de ofta blev misstrodda av vårdpersonalen och betonade vikten av att bli trodd. Det var viktigt för patienterna att få en diagnos och att hänsyn togs till deras önskan om vad behandlingen skulle resultera i. Patienterna upplevde att deras mål och vårdpersonalens mål med behandlingen inte alltid stämde överens. Sjuksköterskorna upplevde att utbildningen inte förberedde dem för att ta hand om patienter med långvarig smärta och att kunskapen om icke-farmakologiska behandlingsmetoder var bristfällig.