Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan de som varit anställd få respektive många år samt mellan de som arbetade dagtid och de som arbetade skift gällande uppfattningen av säkerhetsklimatet avseende både ledningen säkerhetsarbete och arbetsgruppens säkerhetsarbete på ett bruk inom massa- och pappersindustrin. Totalt deltog 92 medarbetarna i studien och dessa fick besvara frågeformuläret, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultatet visade att de som arbetat många år uppfattade både ledningens och arbetsgruppens säkerhetsarbete som bättre än de som arbetat få år. Det visade sig även att de som arbetade dagtid uppfattade, om än bara i närheten till signifikant, ledningens säkerhetsarbete bättre än de som arbetade skift. Att ha en förståelse kring att det finns skillnader i uppfattningen av säkerhetsklimatet och vad dessa kan bero på kan vara av vikt för att skapa ett bättre säkerhetsarbete på företaget, något som diskuteras i uppsatsen..

Anstalten Hall utanför Södertälje tillhör säkerhetsklass A, vilket innebär att de intagna utgör en hög risk för allmänheten. De anställda har därmed ett stort ansvar i att upprätthålla säkerheten på anstalten. Syftet med föreliggande studie var att undersöka möjliga samband mellan kriminalvårdarnas personlighet, deras upplevelse av säkerhetsklimatet och upplevda incidenter. Vidare studerades könsskillnader avseende personlighetsdrag och upplevelse av säkerhetsklimat. För att undersöka detta användes säkerhetsformuläret NOSACQ-50 och personlighetsskalan Swedish universities Scales of Personality (SSP).

Syftet med detta examensarbete var att skapa en lägesbild över säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott säkerhetsklimat. De frågeställningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur är det allmänna säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att ledningen förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att den arbetsgrupp de tillhör förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Är det någon skillnad gällande uppfattningen av säkerhetsarbetet inom Norrbottens läns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkätundersökning med 127 anställda och enkätinstrumentet som användes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att säkerhetsklimatnivån var relativt hög inom Norrbottens läns landsting. Säkerheten prioriterades av chefer likväl som av medarbetare.

År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkätverktyg som skall kunna ge ett mått av säkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkät baserades på tidigare forskning som tog fram en enkät, NOSACQ-50, för just detta ändamål. Värt att notera är att Arbetsmiljöverkets version är förkortad där vissa påståenden togs bort och vissa skrevs om. Det är detta som analysen behandlar. Hur påverkas resultaten av dessa förändringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen på två olika sätt.

År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkätverktyg som skall kunna ge ett mått av säkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkät baserades på tidigare forskning som tog fram en enkät, NOSACQ-50, för just detta ändamål. Värt att notera är att Arbetsmiljöverkets version är förkortad där vissa påståenden togs bort och vissa skrevs om. Det är detta som analysen behandlar. Hur påverkas resultaten av dessa förändringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen på två olika sätt.

För att säkerställa att Piteå kommuns säkerhetspolicy och riktlinjer för säkerhetsarbetet efterföljs vill Piteå kommun undersöka det rådande säkerhetsklimatet bland de anställda inom kommunen. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur risker uppfattas bland de anställda och huruvida de identifierade riskerna inom verksamheterna kan återkoppla till målen i kommunens handlingsplan gällande säkerhetsarbetet. Följande frågeställningar användes: Vilka riskkällor kan de anställda identifiera inom sin egen verksamhet och är dessa med i kommunens handlingsplan för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor? Vilken uppfattning har de anställda om policys, procedurer samt praktiskt säkerhetsarbete? Kan de anställdas uppfattning om risk och säkerhet påverka kommunens långsiktiga säkerhetsarbete? En enkätundersökning med 79 anställda inom Piteå kommun utfördes med hjälp av ett enkätinstrument utformat av nordiska forskare, Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50), samt tilläggsfrågor. Resultaten visar att Piteå kommun hade ett starkt säkerhetsklimat med ett NOSACQ-50 värde >3,30.

Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsklimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsklimatet påverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.