Syftet med denna uppsats är att undersöka den lokala uppfattningen i Ockelbo gentemot etableringen av en vindkraftspark i näromgivningen samt vad som ligger bakom Upplands Väsbys val att bygga ett vindkraftverk på annan ort. Resultaten visar att NIMBY-åsikter inte ligger bakom Upplands Väsbys val samt att attityden som återges bland de boende och kommuntjänstemännen i Ockelbo kommun präglas av en positiv inställning mot vindkraftsetableringen i deras närmiljö. Den positiva inställningen grundar sig främst på utbetalningen av bygdepengen samt att vindkraften symboliserar och innebär miljövänlig energi..

In recent times the number of children and youth, that have been forced to flee to Sweden due to various circumstances, has increased. The majority of said children and youth seek refuge along with their parents. In recent years, however, the count of this mentioned group, coming separately from their parents, has gradually increased. Children in such situations are called unaccompanied children. A knowledge gap in previous research, regarding the commitment of unaccompanied children, might be filled by neighborhood attentiveness to residential care homes i.e.

Landskapet är och har alltid varit i ständig förändring. Förändringar och byggnadsprojekt som ändrar landskapet är dock något som kan ge upphov till upprördhet och skapa konflikter mellan planerare och de som berörs av de planerade projekten. Som blivande landskapsarkitekt har jag intresserat mig för hur kan man förklara uppkomsten av negativa attityder till landskapliga förändringar, samt hur denna skepticism ter sig vid vindkraftsplanering. Med en litteraturstudie som metod studerar jag inledningsvis begreppet landskap och förklaringar till vad landskapsförändringar innebär för människan. Den andra delen i uppsatsen beskriver begreppen NIMBY- Not In My Back Yard och socialt dilemma för att se hur de förklarar negativa attityder till landskapliga förändringar. För att exemplifiera framställer jag i nästa del motstånd och misstro till vindkraftsplanering.

Abstract"Citizen Influence, Forms and Effects - A study of the Resistance Concerning the Establishment of a Juvenile Detention Center in Kristinehamn 2005-2007"Political Science, Johan Utter This essay circles around the concepts of citizenship and the questions if and how citizens in the modern democracy can influence and effect the political decisions made by the governing body on the local level. This is done by the means of a case-study concerning the establishment of an institutional facility for convicted youths in Kristinehamn. The planning of this facility and especially its planned location in Sunneberg aroused a significant negative response from the citizens, demanding a better alternative for the location.The proposition resulted in heavy protests from the citizens as the planned location was viewed as an important recreation area, where the citizens could experience nature first hand, close to the centre of town. As a result, some citizens living close to the planned location, formed a network called "Bevara Sunneberg", whose purpose was to influence the decision-makers and make the citizen?s voices heard.

Etableringen av en vindkraftspark är sällan okontroversiell och involverar en stor mängd intressenter i form av företag, myndigheter, föreningar och privatpersoner. I den här Cuppsatsen studeras ett planerat vindkraftsprojekt på Mästermyr utanför Hemse på Gotland. Mästermyrprojektet är ett tydligt exempel på en lång och utdragen planeringsprocess som i slutändan ledde fram till att byggtillståndet överklagades och att projektet lades ner. Kommunikation i vindkraftsprojekt har i rapporten Wind energy and local acceptance: Howto get beyond the NIMBY effect identifierats som ett effektivt vapen mot NIMBY-effekten. NIMBY står för ?not in my backyard? och med detta menas att människor och organisationer ogärna vill ha vindkraftverk i sin närhet även om de över lag är för vindkraft.Uppsatsens syfte är således att studera kommunikationen i Mästermyrsprojektet för att svara på vad i processen som leder fram till att byggtillståndet överklagas samt vilka möjligheter att påverka utbyggnadsplanen som intressenter har haft.

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 ? 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard).

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.

Denna uppsats behandlar acceptansen av vindkraft ur ett svenskt perspektiv. Uppsatsen syftar till att besvara vad det är för problem som ligger till grund för brist på acceptans, och hur man kan förebygga dessa. Den syftar även till att belysa hur man i Sverige jobbar politiskt för ökad acceptans för vindkraft.Det finns många bevisade negativa effekter av vindkraft såsom visuell störning, besvärande ljud, skuggor och reflexer. Det är dock endast den visuella effekten som spelar stor roll i frågan om acceptans. Experter har länge trott att bristen på acceptans för vindkraft har grundat sig i NIMBY-syndromet, men på senare tid har man kommit fram till att så inte är fallet.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVB- hemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.

Denna studie är en del av en flerfallstudie i Jönköpings län och undersöker ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar i Jönköpings kommun. Syftet är att med hjälp av en kvalitativ fallstudie undersöka grannskapets potentiella roll för de ensamkommande barnen och ungdomarnas integration. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med grannar (n=11) och med representanter för HVB-hemmet (n=3). Studien undersöker även vilka kontakter som finns mellan HVB-hemmet och grannskapet, samt vilka informationsstrategier som använts i etableringsprocessen av HVB-hemmet och den betydelse dessa kan ha haft för hemmets mottagande. Studien visar att grannskapet uppfattar det undersökta HVB-hemmet som anonymt och att det finns en tydlig brist på information och kunskap om hemmet.

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass.Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination.Frågeställning:Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan?Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan?Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna?Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna.

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk.

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk.