Denna studie behandlar frÄgor om media, ideal och ungdomar. Media har stor betydelse i dagens samhÀlle och förmedlar bilder av utseendet som skapar olika ideal. Ungdomar Àr mer mottagliga för dessa ideal eftersom de befinner sig i en period i livet nÀr de försöker finna sin egen stil. Syftet med studien var att undersöka hur tv presenterar utseendet i de tv- program som ungdomar tittade pÄ. Vi genomförde en mindre enkÀtundersökning som visade att ungdomarna sÄg mest pÄ tv-programmen Idol 2005, VÀnner och OC.

I denna uppsats behandlas frÄgor om vilka orsaker som gör att det uppstÄr konflikter mellan förskolebarn och hur de hanterar konflikter. Tanken Àr att rapporten ska vara behjÀlplig för pedagoger i arbetet med barns konflikthantering. Den hÀr undersökningen har gjorts med hjÀlp av observation under lek dÀr barnens filmades. Resultatet visar att det finns flera orsaker för barnens konflikter. Dessa orsaker handlar bland annat om leksaker och dess roll samt lekens handling.

Det uppfattas idag som en sjĂ€lvklarhet att fortsĂ€tta lĂ€ra och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor pĂ„ ledarutveckling, vilket har vĂ€ckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrĂ„n en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lĂ€rande och praktisk anvĂ€ndbarhet.Fyra frĂ„gestĂ€llningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? PĂ„ vilket sĂ€tt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lĂ€rande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna anvĂ€nda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att fĂ„ en ingĂ„ng till vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom omrĂ„det ledarutveckling. För att insamla vĂ„rt empiriska material genomfördes sju intervjuer.

MÀnniskan Àr en sÀllskaplig varelse. Att samtala Àr för henne en lika sjÀlvklar handling som den vid nÀrmare granskning Àr komplex. Syftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt imÀnniskans sÀllskaplighet analysera ett organisatoriskt samtal.Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Hur kan organisatoriska samtal förstÄs medavseende pÄ den socialt responsiva individen? De teoretiska perspektiven utgörs avsocialpsykologiska teorier vilka tar hÀnsyn till individens sociala behov. Johan Asplunds teori om den socialt responsiva individen Àr central.

In the current situation is the straight tube cutter, that provides Luvata?s line of large recoolers with copper tubes, manually operated. To prevent damages and facilitate mounting the tubes must be properly arranged when they leave the machine. This report aims to investigate and present an automated solution where the operator does not need to participate in the process. A number of theories have been drawn up and tests have been done.

Holmen Skog AB is an important supplier of conifer pulpwood to the Iggesund Paperboard mill. After logging and transport to the landing by a forwarder, the wood is loaded on trucks for further transport, often by using separate loaders. During this handling process considerable amounts of stone material is sometimes mixed into the pulpwood and this causes problems for the industry. The aim of this study is to identify which part of the chain from forest to pulpmill, that contributes the most to this contamination. Sizes and total volumes of the contaminating stones were also investigated.

Denna uppsats redogör för hur sociologin samt svensk sjÀlvmordsprevention konstruerar sjÀlvmord som problem. För att ringa in detta har socialkonstruktionistiska teorier om sociala problem och förklaringar anvÀnts. Dessa teorier har i analysen applicerats pÄ ett varierande material bestÄende av sociologisk litteratur samt intresseföreningar, socialpolitiska ÄtgÀrder och dokument som hör till dessa. Resultaten av denna studie har visat att sjÀlvmord som avvikande handling ofta Àr i behov av förklaring. Dessutom framgÄr det att sociologin koncentrerat sig pÄ sjÀlvmord som teoretiskt problem vilket medfört konsekvensen att lösningar till stor del uteblivit.

I det praktiska rÀttslivet har frÄgor om bevisbörda och beviskrav alltid haft en stor betydelse för tvistens utgÄng. I skadestÄndstvister har skadelidande som huvudregel bevisbördan för att det föreligger en ansvarsgrundande handling eller underlÄtenhet, att en skada har uppstÄtt och att det föreligger adekvat kausalitet mellan skadan och den ansvarsgrundande handlingen. Skadelidande ska Àven bevisa skadans art och omfattning. Inte sÀllan kan det finnas betydande svÄrigheter för skadelidande att styrka/visa det skadestÄndsrÀttsliga kravet pÄ orsakssamband mellan uppkommen skada och ansvarsgrundande handling. För att skadestÄndets preventiva och reparativa syfte inte ska riskera att försvagas kan skadelidande erhÄlla en bevislÀttnad.

Denna studie syftar till att undersöka hur elever lÀser bilder.FrÄgestÀllningen som undersöks Àr Vilka olika sorters inferenser göreleverna nÀr de kommunicerar kring lÀsta bilder? Empirin som Àr hÀmtadi en Ärskurs tvÄ och tre analyseras genom en kvalitativ innehÄllsanalys. Detframkom sex underkategorier av inferenser; Inferens genom kopplingar tillegna erfarenheter, Inferens genom kopplingar utanför och mellanbilderna, Inferens genom att förutspÄ och förklara handling, InferensutifrÄn tolkning av karaktÀren, Inferens genom koppling mellan fantasioch verklighet och Inferens genom att koppla bild till onomatopoetiska ordsamt ord i text. Studiens slutsats Àr att elever spontant gör olika sortersinferenser och att det finns mÄnga faktorer som pÄverkarinferensskapandet. Studien visar Àven att eleverna behöver stöd i form avfrÄgor nÀr de ska utveckla inferensförmÄgan samt att de förhÄller sig tillbildmaterialet pÄ olika vis..

VÄldtÀkt Àr en handling som krÀnker och förÀndrar kvinnors och flickors sjÀlvkÀnsla. Attributionen av skuld pÄ offret kan bero pÄ en traditionell uppfattning av könsroller. Fem grupper med sammanlagt 92 personer besvarade en enkÀt som mÀtte instÀllningen till mannens skuld med fyra vinjetter och frÄgor om de generella stereotypa attityder om vÄldtÀkt. De svarande gjorde en generellt strÀngare bedömning av mannens skuld vid kvinnans pÄverkan av alkohol och tenderade att ge en mildare bedömning vid initiativ frÄn kvinnan. Vid en 5*2 Anova, med yrkesgrupper och kön, av stereotypa attityder till vÄldtÀkt var de kvinnliga deltagarnas skattningar signifikant högre Àn mÀnnens pÄ samtliga index.

GrÀsrotsinitiativ Àr initiativ drivna av medborgare i civilsamhÀllet för att Ästadkomma lokala lösningar för en hÄllbar utveckling. De kan bidra till samhÀllsvinster i form av ökad medvetenhet och engagemang i hÄllbarhetsfrÄgor, stÀrka individer och samhÀllsaktörer samt generera fÀrdigheter och kapacitet för att initiera hÄllbara lösningar i framtiden. Att förÀndra underifrÄn Àr förenat med utmaningar. Det finns ett glapp mellan kunskap och handling, och mellan individ- och samhÀllsnivÄer som motverkar en hÄllbar utveckling. Ett framgÄngsexempel inom hÄllbar omstÀllning av lokalsamhÀllet Àr Incredible Edible Todmorden (IET) i norra England. Genom att odla Àtbara vÀxter i det offentliga rummet har initiativet involverat hela lokalsamhÀllet i en hÄllbar omstÀllning.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Syftet med denna studie var att belysa vilken betydelse utövandet av ett kognitivt förhÄllningssÀtt skulle kunna ha för tonÄringar i deras vardag. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem personer som var utbildade och insatta i den kognitiva terapin. Intervjuerna tolkades och analyserades utifrÄn en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att det kognitiva förhÄllningssÀttet med utgÄngspunkt i den kognitiva terapin, har betydelse för tonÄringar. Genom att arbeta utifrÄn den kognitiva terapins ram kan professionella fÄ den unge att fundera kring samband mellan tanke, kÀnsla och handling.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur ett projekt med klassikerlÀsning i en Ärskurs Ätta gÄr till. FrÄgestÀllningarna Àr hur och varför lÀraren vÀljer att lÀgga upp undervisningen pÄ ett visst sÀtt, hur eleverna upplever lÀsningen och lÀrarens undervisning, samt om det finns nÄgra skillnader mellan killar och tjejers lÀsning. Undersökningen Àr kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att lÀraren konstruerar svenskÀmnet utifrÄn ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon anvÀnder sig av litterÀranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna Àr generellt mer positiva till lÀsning Àn killarna.