Vi lever idag i ett samhÀlle dÀr överkonsumtion av klÀder blir allt vanligare. Modebranschen erbjuder ett explosivt utbud av klÀder, och ?fast fashion? har blivit ett allmÀnt kÀnt begrepp. Under de senaste Ären har dock ett motstÄnd till detta vÀxt fram: vissa konsumenter blir alltmer medvetna om hur deras egna konsumtionsvanor pÄverkar bÄde miljön och mÀnniskor vÀrlden över. Massproduktionens- och masskonsumtionens tid förvÀntas dÀrmed snart vara över, och hÄllbarhet förutspÄs bli en sÄ kallad megatrend inom sÄvÀl klÀdbranschen som andra branscher.

MÄlet med undersökningen Àr att fÄ kÀnnedom om hur stort intresset Àr för Kramer Allrad?s fyrhjulsstyrda lastmaskiner. Genom vÄr studie vill vi ta reda pÄ kundernas uppfattning av för- och nackdelar med Kramer AllradŽs lastmaskin. Studien behandlar fyrhjulsstyrda lastmaskiner av mÀrket Kramer Allrad. Styrsystemet pÄ den hÀr lastmaskinen gör den unik i sin storlek pÄ marknaden. EfterfrÄgan pÄ mindre och smidiga maskiner ökar i takt med att arbeten skall utföras allt mer effektivare.

ReklambyrÄns roll har lÀnge varit att kommunicera sina kunders eller dess produkter/tjÀnsters önskade vÀrden till marknaden. TjÀnsten som reklambyrÄn under hela sin historia tillhandahÄllit har varit kreativitet. ReklambyrÄns position har under dess historia dock förÀndrats nÀr reklambranschen blivit allt mer specialiserad med bl.a. webbyrÄer och PR-byrÄer. I och med effektiviseringar hos högfrekventkommunicerande företag som idag gör egna produktionsinköp kan reklambyrÄerna inte lÀngre ta ut de marginaler frÄn underleverantörer, till exempel tryckerier, som tidigare gav byrÄerna bra betalt för sina tjÀnster.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasieelevers uppfattning om hÀlsans integre-ring i idrott och hÀlsa undervisningen. Studien handlar Àven om att undersöka elevernas upp-fattning till hÀlsofrÄgor i allmÀnhet. Uppsatsen genomfördes pÄ en gymnasieskola i södra Sverige dÀr elever frÄn ett teknikprogram respektive ett barn-och fritidsprogram intervjuades genom kvalitativa intervjuer i tvÄ stycken fokusgrupper. Dessa fokusgrupper bestod av cirka fyra till fem elever i varje grupp. Svaren frÄn bÄda fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av habitus som en teoretisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att eleverna anser att hÀlsa Àr starkt förknippat med fysisk aktivitet.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för det privata investeringsbeslutet och fÄ en insikt i de vÀgledande faktorer, fundamental analys och behovet av rÄdgivning och kunskap kring marknadens sentiment som styr och pÄverkar den privata investeraren vid köp och försÀljning av aktier. I uppsatsen tillfrÄgas 75 privata investerare som Àr kunder hos Bankaktiebolaget JP Nordiska att fylla i en enkÀt med frÄgor som hÀrrör sig kring vad som styr deras beslut vid köp och försÀljningar av aktier. Vi genomför dessutom en kompletterande telefonintervju med ett mindre antal kunder. Vi konstaterar att individen lÀgger stor vikt vid bÄde fundamental analys och rÄdgivning baserad pÄ marknadens sentiment inför investeringsbeslutet. Vi konstaterar dessutom att den alltmer volatila och kortsiktiga aktiemarknaden pÄverkat en majoritet av respondenterna till att bli mer medvetna om att psykologiska faktorer spelar en allt större roll vid investeringsbeslutet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företagen samlar in information om kunden och dÀrefter bearbetar informationen. Vi undersöker Àven om kundinformationen leder till förÀndringar, för att skapa lÄngsiktiga kundrelationer, samt vÀrva nya kunder för att slutligen bidra till ökad lönsamhet..

SammanfattningUppsatsen Àr ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klÀdbutik agerar gentemot kunder och hur de kÀnner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebÀr butiksarbete mycket mer Àn tidigare: numera förvÀntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det rÀcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man mÄste kunna leverera ett leende pÄ utsatt tid och man förvÀntas kunna sÀlja. Dessutom stÀlls mÄnga gÄnger i detaljhandeln krav pÄ att man ska kunna sÀlja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett Àldre syskon, ibland som rÄdgivare och ibland som vÀn eller kollega.

De senaste tio Ären har undersökningar genomförts av bland annat MÀklarsamfundet (Wörmann, 2006) och FastighetsbyrÄn (FastighetsbyrÄn, 2010) dÀr svenska folkets förtroende för mÀklare granskats. I FastighetsbyrÄns undersökning frÄn december 2010 framkommer det att endast fem procent av svenskarna har högt förtroende för mÀklare i allmÀnhet. Samtidigt presenterar flera stora kedjor att de har mer Àn 70 procent nöjda kunder, vilket kan verka nÄgot motsÀgelsefullt.Detta arbete syftar till att undersöka vad skillnaderna i dessa siffror beror pÄ och vad som pÄverkar kundnöjdheten hos mÀklares kunder. Detta görs genom intervjuer med personer som har olika förhÄllanden till mÀklare för att se om Äsikterna hos grupperna skiljer sig Ät. Fem mÀklarfirmor har dessutom ombetts delta för att ge en klarare bild av hur de mÀter sin kundnöjdhet.De personer som deltagit i studien har angett att de inte baserar sina Äsikter och synpunkter angÄende mÀklare pÄ en stereotyp, utan pÄ egna erfarenheter.

Vid beslut om gemensam sÀljorganisation tvÀrs divisionsgrÀnser, har jag kommit fram till att sex aspekter mÄste tas i beaktande pÄ följande sÀtt: 1) Att upprÀtta teknikorganisationer, vilka kan vara produktledningar, som stöd för sÀljkÄren i tekniska frÄgor. Dessa ska kunna ge support till sÀljare ute hos kunder, vilket Àr speciellt viktigt vid nykundsbearbetning och större projekt, ta fram offerter, och allmÀnt fungera som en teknisk back up i olika tekniska frÄgor. 2) Produktutbildning för sÀljkÄren, för att ge den tillrÀcklig teknisk kompetens, sÄ att den kan hantera frÄgestÀllningar mellan kund och teknikorganisation. 3) Hantera mÄl- och rollkonflikter, genom strukturerat arbetssÀtt, med mÄl och planer, tydlighet med vad som förvÀntas av olika parter, samt lÀmpligt kompensationssystem. Med hÀnsyn till det som framkommit i intervjuer Àr detta den enskilt viktigaste punkten att nogsamt beakta, speciellt dÄ den kan riskera att underskattas.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Marknadsföringens utveckling har gjort att det idag Àr svÄrt för företag att nÄ fram till sina kunder via reklam. Företag mÄste dÀrför hitta nya sÀtt för att differentiera sig. Ett sÀtt Àr genom förpackningen och dÀrför ökar förpackningens betydelse..

Konsekvenserna för vÄrt fallföretag av att anvÀnda utbrÀndhet Àr framförallt att man attraherar fler kunder dÄ utbrÀndheten fÄngar de vÄrdsökandes ögon och intresse. DÄ vÄrt fallföretag inte arbetar med ?utbrÀndhet? internt, leder anvÀndandet till ett bollande med olika symboler för att legitimera den egna verksamheten inför omvÀrlden. Detta löser man genom att sortera in utbrÀndhet under psykosomatiska Äkommor. Begreppet utbrÀndhet Àr idag nÄgot som mÄnga mÀnniskor kÀnner igen, men tolkningen av dess betydelse Àr vid.

Titel:Tror man pÄ Troman? - Kommunikation, relation och förtroende mellan kund och företag.Författare:Amanda Bengtsson och Liza OlssonUppdragsgivare:Troman ABKurs:Examensarbete i Medie- ochkommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier kommunikationTermin:Höstterminen 2010Handledare:Marie GrusellSidantal:37 sidor, 13368 ord.Syfte:Att ta reda pÄ hur kommunikationen mellan kunderna och Troman pÄverkar förtroendeskapandetMetod:Kvantitativ webbenkÀt och kvalitativ samtalsintervjuMaterial:WebbenkÀt med 65 svarande av totalt 150 kunder samt en samtalsintervju med Tromans VD.Huvudresultat:Resultatet visade att kunderna har förtroende för Troman. Undersökningen visade först och frÀmstatt kunderna kommunicerade helst via telefon och mejl, framförallt om support och endast nÄgon gÄng per Är eller en till flera gÄnger i halvÄret. Kunderna upplever Troman som ett öppet och inbjudande företag som lyssnar pÄ dem. Detta Àr alla faktorer som pÄverkar förtroendeskapandet i relationen.Troman sjÀlva hade gÀrna kommunicerat lite oftare med sina kunder, Àven om inte kunderna mÄste vara de som tar kontakt.

Organisationer samlar oerhört mycket information som kan anvÀndas som stöd vid strategiskt beslutfattande. Det finns mÄnga olika verktyg som kan anvÀndas för att analysera informationen och skapa det beslutunderlaget som krÀvs för ett informationsbaserad strategiskt beslut. Verktygen förutsÀtter en rationell beslutsprocess dÀr olika alternativ vÀgs och analyseras med resultatet att bÀsta möjliga beslut fattas. Business Analytics (BA) Àr ett paraply begrepp som innehÄller olika verktyg och processer för att analysera och bearbeta information som bygger pÄ den rationella beslutsprocessen.Företag kan delas in i tvÄ olika kategorier: de som fokuserar/sÀljer sina produkter till slutkonsumenter (B2C) och de som fokuserar/sÀljer sina produkter till företag (B2B). Litteraturen kring hur BA anvÀnds som beslutstödssystem fokuserar pÄ B2C organisationer som Amazon.com, Netflix eller Google, medan det finns vÀldigt lite skrivit kring hur B2B organisationer utnyttjar BA.

This thesis examines the European Union's sanctions policy regarding human rights and interdependence. Previous research has discussed whether sanctions are effective or result in desirable outcomes. This paper aims to take a step back and understand motives by analyzing consistency in the EU?s decisions to impose sanctions. The question is relevant because formal justification can be used to cloak actual motives, and by examining actual decisions, the analyses shed light on motives.