Detta examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer, där syftet var att beskriva personers erfarenhet av hur trötthet efter stroke påverkade utförandet av dagliga aktiviteter. I studien framkom det att trötthet påverkade utförandet av dagliga aktiviteter hos personer som fått en stroke, långt efter insjuknandet. För att möjliggöra ett utförande av aktiviteter trots trötthet var det av vikt att finna balans mellan vila och aktivitet vilket det fanns svårigheter att finna. En obalans mellan vila och aktivitet innebar ett försämrat aktivitetsutförande hos informanter. Att ha motivation till och att engagera sig i meningsfulla aktiviteter samt stöd av närstående var betydelsefullt för informanter i samband med att påbörja och slutföra aktiviteter.

Syftet med studien var att beskriva möjligheten till meningsfulla aktiviteter för asylsökande i norra Sverige. För att studera detta genomfördes tio intervjuer med personer som tidigare har varit asylsökande. Fyra kvinnor och sex män i åldrarna 21- 47 år deltog, de kom ursprungligen från länderna: Afghanistan, Eritrea, Somalia och Syrien. Data analyserades med innehållsanalys och analysen visade tre kategorier: i) Platsens betydelse för att möjliggöra aktivitet, resultatet visade hur möjligheten till aktivitet påverkades av att leva och bo med andra asylsökande där den personliga sfären var obefintlig. ii) Hur aktivitet begränsas av att leva mellan två världar, deltagarna upplevde en stor förlust av aktiviteter och hade önskat att vara mer aktiva.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

Målsättningen med det här arbetet är att visa på och pröva olika aktiviteter för arbete med värdegrundsfrågor. Vår förhoppning är att barngruppen och pedagogerna med hjälp av dessa aktiviteter blir en mer sammanhållen grupp. Vi har planerat ett tema med tre aktivitetstillfällen som vi sedan genomfört i en barngrupp där barnen är fem år gamla. För att komma fram till vårt resultat har vi observerat och dokumenterat genom text. Vi upplever att vi har uppfyllt en del av vår målsättning.

Syftet med studien är att utifrån hemtjänst personalens erfarenheter få en förståelse för vilket behov äldre personer i eget boende har av kreativa aktiviteter. Urvalsgruppen bestod av hemtjänstpersonal från fyra kommuner, fördelat inom två län med en medelarbetstid i hemtjänsten på 18 år. Datainsamlingen inhämtades i form av semistrukturerade intervjuer med stöd av intervjuguide. Tre huvudfrågor med följdfrågor låg till grund för intervjuerna. I resultatet framkom tre kategorier vilka belyste och gav förståelse för behovet av kreativa aktiviteter, dessa var: ? Faktorer som påverkar behovet av kreativa aktiviteter?, ?Uppmärksammat behov av kreativa aktiviteter? samt ? Kreativa aktiviteter ger livslust?.

Syftet med min undersökning är att ta reda på hur elever med spanska som främmande språk upplever kommunikativa aktiviteter i en samtalsmodul. Frågorna är: hur viktig är elevernas exponering för de kommunikativa aktiviteterna (input) i en samtalsmodul med avseende på språkinlärning och hur viktiga är dessa aktiviteter för deras affektiva filter? Jag har använt mig av en enkät för att få svar på mina frågeställningar.                      Undersökningen har varit kvalitativ och den visar att majoriteten av informanterna anser att exponeringen för kommunikativa aktiviteter (input) i samtalsmodulen spelar en viktig roll för deras språkinlärning och de flesta upplever detta som positivt för deras kommunikativa förmåga. Informanterna upplever också att de är motiverade att delta i modulens aktiviteter eftersom modulen skapar en positiv miljö som främjar en känsla av förtroende och språklig säkerhet.  Jag drar därför slutsatsen att aktiviteter i samtalsmodulen främjar deras affektiva filter..

 I denna uppsats redogörs för hur och i vilket syfte svenska arbetsterapeuter inom psykiatrisk vård använder kreativa aktiviteter.  Kreativa aktiviteter som behandlingsmetod inom arbetsterapi har bevisat positiv effekt på individens hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper kreativa aktiviteter personer med psykisk ohälsa att hitta vägen tillbacka till ett tillfredställande liv. Dock saknas det tillräckligt med data hur svenska arbetsterapeuter använder kreativa aktiviteter som behandling. Metoden som valdes för denna studie har kvalitativ ansats: kvalitativa semistrukturerade intervjuer för datainsamlingen och kvalitativ innehållsanalys för analysen av insamlade materialet.

Att vara en äldre invandrare i ett nytt land kan påverka erfarenheten och åtagandet i människors vardagliga aktiviteter. Det är ett flertal olika faktorer som påverkar delaktigheten av aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar i det vardagliga livet kan leda till att aktiviteter, struktur, syfte och motivation förändras eller till och med försvinner. Studiens syfte var att beskriva aktiviteter i dagligt liv hos äldre invandrarkvinnor från forna Jugoslavien men även att beskriva vad som motiverar dem att utföra de aktiviteter som de gör.Till studien valdes en kvantitativ design med kvalitativa inslag eftersom den baserades på ett strukturerat intervjuformulär med två tilläggsfrågor. Studiens resultat visade att ett flertal deltagare har förändrat sina dagliga aktiviteter och att saknad efter den sociala gemenskapen har medfört ett mer inaktivt liv.

Detta sja?lvsta?ndiga arbete har handlat om att arrangera tre satser ur Johann Sebastian Bachs andra fiolsonat, BWV 1003, fo?r klassisk gitarr. Till min hja?lp hade jag dels Bachs originalkomposition av sonaten men ocksa? ett arrangemang fo?r cembalo fo?rmodligen gjort av Wilhelm Friedemann Bach (Nicholas 2009). Arrangemangen a?r ta?nkta att i framtiden anva?ndas som konsertmaterial..

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande är att människan upplever hälsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en ändrad tidsstruktur på dagen, isolering, känslor av meningslöshet och värdelöshet, sämre självförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjälp för att motivera dessa individer till ett förändrat aktivitetsutförande då det behövs. För att studera tidsanvändning krävs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlägga dagens aktiviteter.

Delaktighet hos personer med stroke belyses i denna studie utifrån personers upplevelser av delaktighet i deras dagliga aktiviteter. Arbetsterapeuter har en viktig roll i rehabiliteringen hos personer med stroke, detta genom att bedöma och delta i behandling av personer som har svårigheter att vara delaktiga och utföra aktiviteter. En ökad kunskap om personers upplevelser av delaktighet i deras liv, kan bidra till utformning av rehabilitering och insatser som är av betydelse för dessa personers delaktighet. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med stroke som erhållit öppenvårdsrehabilitering. Författaren använde en kvalitativ ansats och intervjuade personer med stroke från tre kommuner i norra Sverige, en intervjuguide med semistrukturerade frågor användes vid datainsamlandet.

Aktiviteter är betydelsefulla för ungdomar som vistas på institution. Forskning visar att ungdomar som har en meningsfull tillvaro med aktiviteter och en variation av sysselsättning under sin institutionsvistelse har större möjlighet att lyckas förändra ett problembeteende. En institutionsmiljö bör tillgodose ungdomarnas behov av en hemlik miljö och kontakt med pro-sociala ungdomar i övriga samhället. Syftet med denna studie är att belysa aktivteters betydelse för ungdomar som är placerade på institution, relationen mellan schemalagda och icke schemalagda aktiviteter samt vilken roll personalen har i utövandet av aktiviteter för ungdomar som vistas på institution. Studiens metodansats bygger på kvalitativa intervjuer med professionella som tjänstgör på ett HVB-hem (Vård och boende) för ungdomar.

Syfte: Att identifiera vilka aktiviteter som var vanligt förekommande på särskilt boende utifrån litteraturen och vilka effekter de hade på äldres livssituation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklar söktes genom databaserna Pubmed, CINAHL with Full Text och Academic Search Elite. Studiens resultat innehåller 18 antal artiklar.Resultat: Olika sociala och fysiska aktiviteter hade en positiv inverkan på livskvalitén, men även på de boendes upplevelser av ensamhet. Deras fysiska förmåga förbättrades också i form av att de lättare kunde utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Fem olika kategorier med aktiviteter skapades. Dessa var trädgårdsprogram, fysisk aktivitet, interaktion med djur, sociala aktiviteter och musik.

Teknikens roll i samhället ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremål och tjänster, vilket kan medföra svårigheter vid användning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svårigheter i användning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i åldrarna 45-64 år. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer från landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa barnen att utveckla sitt matematiska tänkande.