Sökresultat:
415 Uppsatser om Nödvändig existens - Sida 28 av 28
FriformsframstÀllning för en bÀttre sjukvÄrd
FriformsframstÀllning (FFF) Àr en tillverkningsteknik som frÀmst har anvÀnts för att ta fram prototyper i industrin. Tekniken innebÀr att föremÄl snabbt, lager för lager, kan byggas uppfrÄn en tredimensionell ritning. En anledning till att anvÀnda FFF Àr att utvecklingstider och kostnader minskar genom att problem upptÀcks i ett tidigt stadium. Andra fördelar Àr möjligheten att tillverka föremÄl av mycket komplex geometri, snabbt och till en lÄg kostnad. Detta har lett till att tekniken har testats och i viss mÄn spridits till andra branscher.
Riksintresse för kulturmiljö : En frÄga om existens
I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra. Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden.
Riksintresse för kulturmiljö - En frÄga om existens
I Sveriges miljömÄlsproposition 2000/01:130 finns mÄl och delmÄl för miljön i
Sverige som ska uppnÄs inom en generation. Ett exempel Àr ett delmÄl under
mÄlet God bebyggd miljö som lyder: ?Senast Är 2010 ska fysisk planering och
samhÀllsbyggande grundas pÄ program och strategier för hur kulturhistoriska och
estetiska vÀrden ska tas till vara och utvecklas.? MÄnga gÄnger finns
konflikter mellan olika intressen vid planering, och dÄ Àr det viktigt att
kunna vÀga dessa mot varandra för att hitta den lösning som Àr mest lÄngsiktigt
hÄllbar. Det Àr inte en enkel uppgift att kunna bruka och ta vara pÄ dessa
vÀrden pÄ ett bra sÀtt sÄ att olika intressen inte motarbetar varandra.
Syftet med examensarbetet Àr att studera de motsÀttningar och samspel som kan
finnas inom och mellan kulturmiljövÄrdens riksintresseomrÄden. Syftet Àr Àven
att studera de olikheter som finns i urval och bedömning av kulturmiljövÄrdens
riksintressen.
Luthersk prÀstutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982
SÄvÀl utgÄngspunkter som förutsÀttningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förÀndrats avsevÀrt de senaste hundra Ären. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsomrÄdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en sjÀlvklar del av missionsuppdraget och var ett sÀtt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhÀllet. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gÄ frÄn ett obildat till ett bildat tillstÄnd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem Ànnu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av vÀstvÀrldens ideal.
Sexköpslagen- hinder eller möjlighet?
VÄrt syfte i denna studie har varit att undersöka och belysa diskurser om sexköp och sexköpslagen med fokus pÄ den manliga sexköpares perspektiv. UtifrÄn vÄr studie har vi kommit fram till att diskurser om sexköp och sexköpslagen som finns pÄ de arenor dÀr sexköpare befinner sig skiljer sig i viss utstrÀckning av de diskurser som Àr allmÀnt accepterade i samhÀllet. Vi har funnit att det finns en stor samstÀmmighet hos de flesta av de mÀn vi har kommit i kontakt med nÀr det gÀller sexköpslagens fortsatta existens. Det stora flertalet har en negativ instÀllning till lagen och anser att den borde slopas. UtifrÄn de manliga sexköparnas resonemang Àr lagen orÀttvis eftersom den slÄr hÄrt mot vanliga mÀn och dessutom inte gör nÄgon skillnad mellan dessa och de kriminella ligor som i huvudsak Àgnar sig Ät trafficking.
Varggisslet : En argumentationsanalytisk studie av vargdebatten i VĂ€rmland 1965 - 1990
Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rÀtt till existens i VÀrmland mellan Ären 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrÄgorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod anvÀnts. Denna har applicerats pÄ materialet som har utgjorts av ledare och insÀndare ifrÄn de vÀrmlÀndska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad. MÄlet har i nÀsta steg ocksÄ varit att belysa eventuella motsÀttningar mellan de som Àr i direktkontakt med vargen, den sÄ kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i omrÄden dÀr vargen uppehÄller sig, den sÄ kallade tÀtortsbefolkningen (centrum). Följande frÄgor har stÀllts för att uppnÄ syftet:(1) Vilka argument lÀggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och VÀrmlands Folkblad i vargfrÄgan mellan Ären 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tÀtortsbefolkningen i VÀrmland?Metoden argumentationsanalys gÄr ut pÄ att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insÀndare och ledare.
Kan illegala protester pÄ ekocentrisk grund rÀttfÀrdigas i liberala demokratier: om ekocentrismens kompatibilitet med samhÀllskontraktsteorin
Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.
Gröna tak : en glömd resurs
En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och djurarter trÀngs undan. En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering av dagvatten.
Gröna tak - en glömd resurs
En ökad miljömedvetenhet om att hushÄlla med dagens resurser, prÀglas av en
hÄllbar stadsplanering. En del i den hÄllbara stadsutvecklingen leder till
förtÀtning av stÀderna för att effektivt kunna nyttja ytorna, hÄlla ihop
bebyggelsen, minska behovet av transporter och för att fÄ flerfunktionella
stÀder. NÀr stÀder vÀxer och förtÀtas omvandlas naturlig grönska till
hÄrdgjorda ytor av asfalt och betong. Grönytor försvinner och vÀxt- och
djurarter trÀngs undan.
En hÄllbar stadsutveckling krÀver mer klimatforskning för att förbÀttra
luftgenomströmningar, minska luftföroreningar, minska höga temperaturer i
innerstÀder pÄ grund av förlust av gröna ytor samt utveckla en bÀttre hantering
av dagvatten. En hÄllbar stad mÄste vara bÄde tÀt och grön.
Att jobbcoacha med NLP - En kvalitativ undersökning av metoden Neuro-lingvistisk programmering vid jobbcoachning
Denna studie har visat att NLP-coacher upplever att de arbetar mycket med nÄgotsom de kallar för rapport. Det Àr ett sÀtt för dem att nÀrma sig och skapa samspelmed sin klient. Genom att skapa god personkemi lÀttar coacherna upp stÀmningenoch lÀgger en god grund för arbete med klienten. God rapport leder till, vadcoacherna upplever, ett bÀttre sinnestillstÄnd för att diskutera problem ellerutmaningar. Rapport skapar de genom att matcha och försöka passa in i klientensvÀrld.