Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

Majoriteten av idrottsskador inklusive skada pÄ frÀmre korsbandet (Anterior Cruciate Ligament, ACL) uppstÄr i slutet av trÀning/tÀvling nÀr personen tenderar att vara trött. Nuvarande funktionstest inför ÄtergÄng till idrott efter skada utvÀrderar ofta individens hoppförmÄga i ett icke-uttröttat tillstÄnd.Syfte: Syftet med följande studie var att se huruvida prestationen i tvÄ olika enbenshopp kunde skilja sig mellan före och efter 25 minuters löpning, varav 15 minuter pÄ hög-intensiv nivÄ och om hopprestationen skiljer sig mellan oskadade och ACL-opererade kvinnor.Metod: Totalt deltog 8 friska kvinnor, utan pÄgÄende besvÀr frÄn nedre extremitet samt 6 fÀrdigrehabiliterade ACL-opererade kvinnor som ÄtergÄtt till sin tidigare aktivitetsnivÄ. Deltagarna genomförde tester vid tvÄ olika tillfÀllen. Ett Pre-test-tillfÀlle dÄ intrÀning av distans- och cross-overhopp samt ett max-pulstest (HRmax) pÄ löpband utfördes. Ett Test-tillfÀlle dÀr respektive hopp utfördes före och efter cirka 25 minuters löpning varav 15 minuter var pÄ hög-intensiv nivÄ (>RPE 15 eller >85 % av HRmax).

Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..

I denna uppsats undersöks hur lÀrare arbetar med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka arbetsmetoder lÀrarna anvÀnder sig av med andrasprÄkselever, hur lÀrarna arbetar med Àmnets syften och sprÄkutvecklingen. En undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar:Hur arbetar lÀrare med skönlitteratur i skolan, dels i sprÄkförberedande undervisning pÄ IVIK programmet sÄvÀl som i svenska som andrasprÄksundervisningen och i svenskan med andrasprÄkselever?Hur arbetar lÀrarna sprÄkutvecklande i de skönlitterÀra momenten och hur ser man att det har uppnÄtts?Hur arbetar lÀrarna med de skönlitterÀra syftena i Àmnet och hur ser man att eleverna har tagit till sig innehÄllet i syftet?  Resultatet av undersökningen visar att arbetet i grupper med enbart andrasprÄkselever har ett tydligt andrasprÄksperspektiv.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur verksamma historielÀrare pratar om och arbetar med det mÄngkulturella uppdraget som ligger latent i all undervisning i skolan. MÄngkulturalitet i det hÀr avseendet fokuserar pÄ hur lÀrare tÀnker kring etnisk mÄngfald och pÄ hur detta avspeglas i undervisningen. För att kunna uppfylla uppsatsens syfte har historielÀrare som Àr genuint intresserade av mÄngfaldsfrÄgor intervjuats, eftersom ett genuint intresse ocksÄ betyder en större medvetenhet om sin historieundervisning utifrÄn ett mÄngkulturellt perspektiv. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativ, eftersom detta har kunnat ge det bÀsta resultatet, dÄ uppsatsen handlar om att fÄ ta del av verksamma lÀrares erfarenheter, tankar och dagliga arbete. För att kunna tolka lÀrarnas utsagor har en modell som Àr en sammanstÀllning av olika forskares resultat gÀllande det mÄngkulturella perspektivets integrering i historieundervisningen anvÀnts.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att belysa lÀrarnas syn pÄ lÀxan samt deras syn pÄ elever som inte gör sina lÀxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lÀrarna hade mycket skiftande instÀllningar till lÀxor men att det Àr tidspress och behovet av att nivÄgruppera eleverna som Àr den bidragande orsaken till att man ger lÀxor, oavsett vilken instÀllning man har till dem. Detta gör att lÀxorna ocksÄ blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör lÀxor fÄr ocksÄ en viss pÄverkan pÄ lÀrarens syn pÄ eleven och pÄ lÀrarens undervisning. LÀxor framtrÀder som ett komplext och motsÀgelsefullt fenomen i lÀrarnas undervisning och det rÄder ofta en brist pÄ konsekvens i synen pÄ lÀxor, kunskap och betyg..

BerÀttande Àr ett omfattande begrepp med mÄnga innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berÀttande som ett arbetssÀtt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan anvÀnda sig av i sin undervisning. En lÀrare berÀttar muntligt en i förvÀg konstruerad berÀttelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehÄll. BerÀttelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lÀtt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehÄllet. Denna undersökning baserar sig pÄ sex intervjuer med fyra svensklÀrare och tvÄ blivande svensklÀrare om vilka betydelser de lÀgger i begreppet berÀttande, deras erfarenhet av muntligt berÀttande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berÀttande i sin undervisning.

Det huvudsakliga syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur lÀrare i Är 3-6 arbetar sÄ att deras elever nÄr goda resultat i lÀsförstÄelse och uppvisar lÀslust. Vi har gjort kvalitativa intervjuer utifrÄn en fenomenografisk ansats. De sex pedagoger som intervjuats har ett sÀrskilt intresse för undervisning i lÀsning och lÀsförstÄelse och Àr verksamma inom tre olika kommuner. VÄr slutsats Àr att ett starkt engagemang och betoning pÄ strukturerade och genomtÀnkta samtal förenar vÄra pedagoger. Enligt de intervjuades egna bedömningar blir eleverna genom deras undervisning bÀttre pÄ att trÀnga in i texter och uppvisar större lÀslust.

Forskningen gÀllande pedagogens roll och lektionsinnehÄllets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger pÄ en observationsstudie. Litteraturen i frÄga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden Àr deltagande observation.Observationen visar pÄ ett resultat dÀr pedagogens roll Àr mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken Àr grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset sÄ mÄste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha lÄngsiktiga mÄl med vad som ska uppnÄs.

Syftet med denna studie ?r att genom kvalitativa intervjuer unders?ka tolv l?rares vetskap om vad barn och ungdomar m?ter f?r sexuellt inneh?ll p? internet och sociala medier samt l?rarnas undervisning och utbildning kopplat till kunskapsomr?det Sexualitet, samtycke och relationer. I denna studie ing?r nio grundskoll?rare i samh?llskunskap f?r ?rskurs 4-6 och tre ?vriga grundskoll?rare f?r ?rskurs 4-6. Dessa l?rare har mellan ?tta m?nader och 40 ?rs arbetslivserfarenhet inom l?raryrket.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur likvÀrdigheten ser ut i idrott och hÀlsa och huruvida det finns moment eller arbetssÀtt som Àr mer eller mindre likvÀrdiga mellan könen. Studien strÀvar ocksÄ efter att undersöka hur bÄde elever och lÀrare ser pÄ likvÀrdigheten och hur den skapas i Àmnet idrott och hÀlsa. Mina frÄgestÀllningar Àr:Hur ser elever pÄ likvÀrdighet i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser lÀrare pÄ likvÀrdighet?Hur arbetar lÀrare med likvÀrdighet i idrott och hÀlsa och vad pÄverkar den?MetodMetoden som har anvÀnts Àr dels enskilda intervjuer med tre idrottslÀrare som alla Àr utbildade och undervisar i Àmnet. Jag genomförde Àven tvÄ stycken gruppintervjuer med fyra killar och tre tjejer, som alla gick i Ärskurs nio.

Chefsrollen förknippas frÀmst med egenskaper som traditionellt sett anses vara av manlig karaktÀr, vilket medför att kvinnor uppfattas mindre lÀmpade som chefer. Kvinnor kan dÀrmed ha svÄrare att se sig sjÀlva i en ledande position. Konsekvensen blir ett felaktigt fokus pÄ kvinnors svÄrigheter att bli chefer snarare Àn att titta pÄ deras möjligheter. Syftet med föreliggande studie var att definiera gemensamma faktorer hos framgÄngsrika kvinnliga chefer. Urvalet bestod av tio unga chefer som intervjuades med hjÀlp av fokuserade intervjuer.

Organdonation och transplantation ? ett Àmne för skolan? Denna uppsats syftar till att belysa ungdomars intresse för, attityder till och kunskaper om organdonationer och transplantationer. Den syftar ocksÄ till att diskutera vilken plats samhÀllsfrÄgor med naturvetenskapligt innehÄll har i skolans naturvetenskapliga undervisning med utgÄngspunkt i undervisning kring organdonationer och transplantationer. Vilken roll vÄra attityder och förvÀntningar spelar för vÄra beslut och vÄrt agerande behandlas. I tvÄ olika skolor genomfördes med alla elever i Ärskurs 9 pÄ skolorna en enkÀtstudie som mÀtte attityder, kunskap och skolans roll inom ÀmnesomrÄdet. Dessutom intervjuades 17 gymnasieelever med speciellt fokus pÄ skolans undervisning om kontroversiella Àmnen samt elevernas uppfattning om ett aktivt stÀllningstagande kring organdonationer. En majoritet av eleverna i enkÀtundersökningen var positivt instÀllda till att donera organ efter sin död.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad inblick i hur instrumentallÀrare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleÄlder. Forskning tyder pÄ att elever vÀljer bort musikteori som Àmne pÄ grund av bristande intresse. För att fÄ en bild av i vilken mÄn instrumentallÀrare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklÀrarstudenter. Jag gjorde ocksÄ djupintervjuer med fyra instrumentallÀrare som pÄ ett aktivt sÀtt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgÄngspunkt i studien har jag anvÀnt mig av teorier om lÀrande.I resultatet visas tvÄ olika arbetssÀtt över hur musikteori kan lÀras.

Syftet med denna undersökning Àr att se vad lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolans senare Är sÀger om hur de arbetar med att motivera elever som saknar motivation samt hur de arbetar med relationsskapande till elever. LÀrarnas beskrivningar kring motivationsarbetet har sedan kopplas till Aaron Antonivskys kognitiv teori KASAM (kÀnsla av sammanhang). Detta Àr en intervjustudie som gjort pÄ sex lÀrare pÄ grundskolans senare Är. Resultatet visar att lÀrarna arbetar pÄ olika sÀtt att angripa problemet med att motivera elever till delaktighet i undervisningen beroende pÄ anledningen till brist av motivation dÀr första steget Àr att ha enskilda samtal med elever. Vad gÀller relationsbyggandet menar lÀrarna att lÀrare- elevrelationen Àr viktigt men synen pÄ vad en god lÀrare- elevrelation varierar dÄ vissa lÀrare tycker att man som lÀrare ska ha en nÀra kontakt med sina elever och andra lÀrare menar att det Àr viktigt med distans.