Sök:

Sökresultat:

1453 Uppsatser om Nätbaserad dialog - Sida 2 av 97

Religionen som en del av lösningen? Möjligheter och begrÀnsningar i en interreligiös dialog i Nordirland.

Syftet med denna uppsats var att ifrĂ„gasĂ€tta den ofta antagna Ă„sikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstĂ€mmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, sĂ„som diskriminering, fördomar, segregering och motsĂ€ttningar. Nordirland valdes som fallstudie pĂ„ grund av att religionen dĂ€r föresprĂ„kas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig Ă„tgĂ€rd i syftet att lösa problemen i samhĂ€llet.Slutsatsen Ă€r att religionen kan ha en vĂ€rdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det Ă€r dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen pĂ„ konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhĂ€llet kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgĂ„ngspunkt i uppsatsens resultat kan man sĂ„ledes ifrĂ„gasĂ€tta religionens roll som en del av lösningen pĂ„ problemen i dagens Nordirland, dĂ€r en alternativ lösning istĂ€llet kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen pĂ„ religion och istĂ€llet en uppmĂ€rksamhet pĂ„ den nordirlĂ€ndska identiteten, som sĂ€llan föresprĂ„kats i historien..

Ingen nöjessurfar pÄ kommunens hemsida : En studie i hur kommuner anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation

Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Efterklangens inverkan vid ADR : Hur efterklangspÄlÀgg upplevs av filmtittaren vid eftersynkad dialog i filmljudlÀggning

Detta examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka huruvida filmtittares upplevelser pÄverkas av inadekvat efterklangspÄlÀgg inom eftersynkronisering av dialog till film. Hur efterklangspÄlÀgget passar till filmen anses bestÀmmas mycket utav hur bildens perspektiv och miljön runt omkring illustreras.En lyssningsundersökning utfördes med tvÄ olika videoexempel som undersökningsdeltagarna fick se och sedan svara pÄ frÄgor relaterade till dessa. MÄlet var att fÄ in motiveringar till svaren för att fÄ en grundligare bild av deltagarnas upplevelse av efterklangen. Detta lyckades och dessa kommentarer gav underlag för diskussion.Av resultaten att döma upplevde deltagarna att efterklangen inte stÀmde vidare överens med bildens perspektiv och miljö. Detta hade mycket att göra med att efterklangen var aningen för torr i sin karaktÀr för att kÀnnas naturlig..

FörÀndringsmöjligheter inom offentlig sektor : Sex chefers uppfattningar om chefskap, dialog och förÀndringsarbete

Inom offentlig sektor och sÀrskilt sjukvÄrdens organisation, genomförs ofta stora reformer vilket medfört att mycket fokus inte minst hamnar pÄ ledarskapet. Man kan sÀga att tre nivÄer dÄ samagerar, det politiska, det professionella och medborgaren. En ledare fÄr ofta en nyckelroll i förÀndrings- och utvecklingsprocesser genom ökat personalansvar. Dialogen som verktyg för ledaren i sam-manhanget Àr av intresse i denna studie. En analys av samtal med sex enhetschefer inom offentlig sektor har haft fokus pÄ vikten av dialog och kommunikation inom en komplex organisation som Region SkÄnes sjukvÄrdsverksamhet.

Det professionella samtalet : en studie av kommunikation under förÀldramöten

The aim of this paper is to define and analyze how the teacher and parents communicate during a parent conference, to acquire knowledge about how the professional conversation can be used during a parent conference. Our study has focused on the teacher?s professional skills during the parent conference. Parent conference has traditional been a time for teachers to inform the parents about the classroom work. It has always been a one- way communication (Alfakir, 2004), but the curriculum stats that parents should have more influence and be a part of the school.

Monolog eller Dialog?

Konsumentens roll har förÀndrats. Hon har gÄtt frÄn att ha varit en stÀndigt utsatt mottagare av företags budskap till att bli en inflytelserik individ med förmÄga att pÄverka och stÀlla krav. Hennes nya krav innebÀr att företag tvingas förÀndra sin syn pÄ kommunikationen som en monolog frÄn företag till konsument, till att behandla den som en dialog mellan de tvÄ parterna. Trots att kravet pÄ dialog kommit frÄn konsumenten mÄste företag motivera dagens upptagna konsument till att delta i dialogen för att denne ska lÀgga tid pÄ att engagera sig i denna. SÄdan problematik utspelas bland annat i sociala nÀtverk.

Lika makter leka lika? Sanktioner eller dialog, varför skiljer sig USA respektive EU handlingsplaner frÄn varandra angÄende Irans kÀrnvapen?

In this thesis I will discuss how US respectively EU general international security policies are formed with the scientific theories Rational Choice and Cognitive theory in mind. I?ll discuss how come US tends to go towards a more sanction orientated strategy while European Union seems to prefer a dialog and diplomatic problem solving strategy. I?ll exemplify respective security strategy through the qualitative cases study of Iran and analyse why they have taken different cores of action while trying to solve the problem with Iran's alleged nuclear weapon.

Vilken a?r allma?nhetens attityd till receptfria sma?rtstillande la?kemedel? : En enka?tunderso?kning

Syftet med detta arbete var att underso?ka allma?nhetens attityd till anva?ndning av receptfria sma?rtstillande la?kemedel. Som metod anva?ndes en na?tbaserad enka?tunderso?kning. La?nken till enka?ten marknadsfo?rdes via Facebook och via utskick till de na?rmaste va?nnerna.

?Jag vill ha dialog,  men bara sÄ lÀnge  vi pratar om mig.? : Om svenska finansiella företags kommunikation i sociala medier

Företagens kommunikation pÄ sociala medier Àr en relativt ny företeelse och som sÄdan Àr den outforskad och bruket varierar mellan företagen. VÄr studie syftar till en ökad förstÄelse för företagens kommunikation pÄ sociala medier, frÀmst genom en kartlÀggning av företagens bidrag till kanalerna.Vi har anvÀnt oss av en netnografisk metod för att samla in materialet och har sedan tolkat och kategoriserat materialet i en metod som bÀr drag av grundad teori.Materialet bestÄr av 1318 inlÀgg pÄ Facebook, Twitter och LinkedIn, och dessa inlÀgg har analyserats med hjÀlp av parametrar bÄde av kvantitativ och kvalitativ art. Flera av de kvalitativa parametrarna har kategoriserats för att dÀrefter kvantifieras för analysen.Resultaten visar en sammansatt bild av företagens kommunikation pÄ sociala medier. Ett tydligt resultat Àr att inlÀggens innehÄll domineras av ?Information om företaget och dess tjÀnster?, samtidigt som inlÀggen pÄ olika sÀtt signalerar att företagen söker dialog med lÀsaren.Företagens kommunikation kontrasterar dÀrför delvis mot de rÄd som finns att tillgÄ frÄn den litteratur med rÄd och ?best practice?, dÀr företagen fÄr rÄden att söka dialog och att strÀva efter relevant innehÄll.I nÄgon mÄn kan vi alltsÄ sÀga att företagens kommunikation blir tudelad, med en dialogisk del och en egocentrisk..

Offentlig upphandling : En komparativ studie av förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog

Sommaren 2010 implementerades det nya upphandlingsinstrumentet konkurrensprÀglad dialog i LOU. Upphandlande myndigheter har numera tvÄ undantagsinstrument tillgÀngliga, förhandlat förfarande med föregÄende annonsering och konkurrensprÀglad dialog. Gemensamt för förfarandena Àr att de utgör undantag frÄn huvudregeln om att öppet eller selektivt förfarande ska tillÀmpas. En upphandlande myndighet fÄr endast tillÀmpa förhandlat förfarande med föregÄende annonsering eller konkurrensprÀglad dialog dÄ sÀrskilda förutsÀttningar föreligger. Offentlig upphandling i Sverige har i dag sin grund i EU.

Dialog i klassrummet : Deliberativa samtals betydelse för elevers lÀrande

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

E-förvaltning : ett nytt sÀtt att hantera information

Syfte: Vi vill bidra med ökad förstÄelse för faktorer som kan underlÀtta utveck-lingen av e-förvaltning. Metod: Magisterarbetet Àr en kvalitativ studie av Sölvesborgs kommun. Vi har genom framför allt intervjuer samlat in vÄrt empiriska material. Vi har utgÄtt frÄn empirin, men samtidigt har vi haft vÄr teoretiska referensram i Ätanke, med fokus pÄ social struktur, informationsteknologi och tanke-modeller. Slutsatser: I vÄr studie visar vi att ett förÀndrat ledarskap, IPC (Information Process Change) och tillÀmpning av dialog Àr faktorer som kan underlÀtta ut-vecklingen av e-förvaltning..

Sjuksköterskans kommunikation med immigranter

Bakgrund: Via den ökande immigrationen förÀndras patientklientelet och sjuksköterskor möter fler immigranter i deras dagliga arbete. Vissa immigranter kan inte tala det sprÄk som Àr officiellt i det land de immigrerat till. Det leder till högre krav pÄ sjuksköterskors kompetens.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att kommunicera med immigranter som inte talar det sprÄk som Àr officiellt i det land personen immigrerat till.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ nio kvantitativa/kvalitativa vetenskapliga artiklar. Manifest innehÄlls analysResultat: Sjuksköterskor upplevde att faktorer som pÄverkade kommunikationen var resurser, dÀr tid och tolk var av betydelse. Kunskap, sÄ som kulturkompetens.

Kostar det mer Àn det smakar? Den perioperativa dialogens betydelse ur ett omvÄrdnads och kostnadsperspektiv.

Introduktion: Preoperativ vÄrd grundas i humanistiska och omvÄrdnadsetiska antaganden pÄ nyttan av en vÀlinformerad patient. Den perioperativa vÄrdprocessen med en pre- intra- och postoperativ del presenterades i USA Är 1985 och har dÀrefter utvecklats i Sverige av von Post. I den perioperativa vÄrden ingÄr ?peri-operativ dialog?, en anestesi-/operationssjuksköterskas pre-, intra- och postoperativa samtal med den patient hon/han skall vÄrda isamband med ett kirurgiskt ingrepp. För att kunna införa perioperativ dialog som arbetsmodell pÄ operationsavdelning krÀvs ett förÀndrat arbetssÀtt vilket kan vara svÄrt att fÄ gehör för i dagens sjukvÄrd, med ökade krav pÄ produktivitet och ekonomisk effektivitet.

"Förr diskuterade och debatterade vi - nu ska vi föra dialog" : En studie om kommunikation, dialog och deras pÄverkansfaktorer i en arbetsgrupps möten

KejneaffÀren i början av 1950-talet var en sÄ kallad rÀttsröteaffÀr dÀr en pastor Kejne anklagade rÀttstaten för korruption med homosexuella undertoner. I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur tidningar framstÀllde homosexualitet och homosexuella mÀn i texter förknippde med KejneaffÀrens inledande mÄnader som medial sÄpopera. Den tidigare forskningen menar att det mediala klimatet var homofobiskt, vilket innebÀr rÀdsla och intolerans gentemot gruppen homosexualitet. Den homosexuelle framstÀlldes som "den andre", som ett hot mot det normala samhÀllet. Detta ville jag undersöka nÀrmare genom att studera hur andrefieringen och det stereotypiseringen skedde.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->