Sök:

Sökresultat:

1544 Uppsatser om Nät-bolag - Sida 20 av 103

Juridiska personers möjligheter att flytta sitt sÀte inom EU : En analys av etableringsrÀtten enligt FEUF samt inkorporerings- och sÀtesprinciperna

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Private Equity : Skapas bestÄende vÀrde?

I Sverige pÄgÄr idag en samhÀllsdebatt angÄende huruvida private equity?industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa lÄngsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör vÀrde genom nedskÀrningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, sÄ kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra vÀrde inför en avyttring nÄgra Är senare, vanligen 3-5 Är. Syftet med denna studie Àr att studera vÀrdeutvecklingen pÄ ett antal av dessa svenska portföljbolag, frÄn riskkapitalbolagens avyttring till och med tvÄ Är efter försÀljningen. I studien har nyckeltal med fokus pÄ lönsamhet, tillvÀxt och kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen.

Har revisionsuppdragens lÀngd nÄgon pÄverkan pÄ revisionskvaliteten?

Europeiska kommissionen Àr pÄ vÀg att implementera en ny lag som kommer innefatta obligatorisk byrÄrotation för börsnoterade bolag. Tanken Àr att detta ska leda till ökad revisionskvalitet dÄ ett antagande görs om att kortare revisionsuppdrag kommer öka revisorernas oberoende. Detta för att revisorer kan komma att bli mer kritiska i förhÄllande till sina klienters rÀkenskaper. Inom akademisk forskning Àr detta antagandet omtvistat vilket skapat en debatt kring huruvida lagregleringen Àr gynnsam för revisionskvaliteten. Syftet med denna uppsats Àr att bidra med vidare forskning kring huruvida det kan rÄda ett samband mellan revisionsuppdragens varaktighet och revisionskvalitet, vilket i sÄ fall skulle rÀttfÀrdiga regleringarna frÄn EU:s sida.

Den frivilliga revisionen? En studie av den slopade revisionspliktens betydelse för de medelstora aktiebolagen

Bakgrund:Revisionsplikten som idag innefattar alla aktiebolag i Sverige infördes 1983. För attframförallt underlÀtta för smÄföretagandet sÄ har regeringen arbetat fram ett avskaffande avrevisionsplikten. Inom EU har avskaffandet redan genomförts för mindre bolag och utifrÄnkonkurrensskÀl ska dÀrför svenska bolag inte drabbas av mer administrativa kostnader Ànliknande bolag i andra lÀnder. Regeringen har valt att föreslÄ den högsta grÀnsen som EUtillÄter dÄ det gÀller vilka företag som har möjlighet att vÀlja bort revisionen. Detta innebÀr attrunt 96 % av Sveriges aktiebolag kan vÀlja bort revisionen.Problemformulering:Den nya vÀndning som förslaget presenterar stÀller frÄgan om revisionspliktens varande i ettnytt ljus.

Institutionella Àgares pÄverkan pÄ VD-byten i svenska börsnoterade företag

Sedan början av 1990-talet har bÄde antalet VD-byten och andelen institutionellt Àgande konstant ökat. Tidigare studier visar pÄ att Àgarstrukturen i bolag pÄverkar frekvensen varmed VD:ar byts ut. DÀremot har det inte genomförts nÄgon svensk studie avseende sambandet mellan VD-byten och institutionella Àgare. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida institutionella Àgare i svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2001 till 2009 pÄverkar VD-byten. För att besvara syftet har en kvantitativ metod valts.

VĂ€gen till "Compliance" : Implementeringsprocessen av Sarbanes-Oxley Act

Flera Är av skandaler i stora internationella aktiebolag och sviket förtroende pÄ finansmarknaden har tvingat den amerikanska finansmyndigheten att ta till drastiska ÄtgÀrder i form av den nya lagstiftningen Sarbanes-Oxley Act. Innan Ärets slut ska den nya lagen tillÀmpas pÄ svenska bolag..

Det utvidgade reparationsbegreppet : SkattemÀssigt ofördelaktigt att vidta flertalet ÄtgÀrder vid ett tillfÀlle?

Utgifter för vissa Àndringsarbeten pÄ nÀringsfastigheter medför direktavdrag dÄ de genom det sÄ kallade utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § 2 st. Inkomstskattelagen klassificeras som reparation och underhÄll. För att falla in under det utvidgade reparationsbegreppet fÄr ÄtgÀrderna inte medföra en vÀsentlig förÀndring av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen har i mÄl 2012 ref.

Fastighetspaketering : En analys av förfarande fastighetspaketering och de problem som kan uppkomma

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen Àr att grundlÀggande beskriva förfarandet paketering av fastigheter med efterföljande skattefri kapitalvinst pÄ nÀringsbetingade andelar. Problemen med förfarandet kom under 2011 nÀr förvaltningsrÀtten och skatterÀttsnÀmnden underkÀnde tvÄ paketeringar.Innan Är 2003 var vinster pÄ nÀringsbetingade andelar inte skattefria. DÀremot rÄdde skattefrihet pÄ liknande andelar i andra lÀnder inom EU. Exempelvis kunde ett svenskt moderbolag starta ett holdingbolag med sÀte i NederlÀnderna, som i sin tur skapade ett dotterbolag med sÀte i Sverige. Moderbolag som av olika skÀl ville avyttra en fastighet hade tvÄ val.

Kommunala Àgardirektiv : En studie om Àgardirektivens roll i kommunala fastighetsbolags internkontroll

I Sverige Ă€r det vĂ€ldigt vanligt att kommuner Ă€ger och driver företag. Detta samtidigt som allt fler företagsskandaler uppmĂ€rksammats, vilket ledigt till ett ökat fokus pĂ„ bolagsstyrning. Det finns vissa skillnader mellan de privata och kommunala bolagen som innebĂ€r att de kommunala företagen mĂ„ste framhĂ€va samhĂ€llsnytta och lĂ„ngsiktig ansvarstagande, och ha reducerad fokusering kring maximerad vinst. Detta Ă€r nĂ„got som mĂ„ste framgĂ„ i de kommunala Ă€gardirektiven. Ägardirektiven Ă€r ett styrdokument dĂ€r Ă€garna, det vill sĂ€ga kommunerna beskriver de krav som de kommunala företagen bör uppnĂ„.

Private Equity : En empirisk studie

Efter att ha studerat och författat en teoretisk grund kring ?Private Equity ? En portföljbolagsstudie? som första delen av tvÄ inom en 20-poÀngsuppsats skrivs denna magisteruppsats som en pÄbyggnad dÀr en empirisk studie, analys och slutsats genomförs.Private equity-investeringar blir en allt vanligare form för kapitalanskaffning hos entreprenörer och företag. Denna form av investeringar sker i onoterade företag dÀr investeraren hÄller ett aktivt och tidsbegrÀnsat Àgarengagemang. Denna uppsats skrivs pÄ uppdrag av Svenska Riskkapitalföreningen, och syftet Àr att studera riskkapitalinvesteringar med avseende pÄ hur portföljbolagen utvecklas betrÀffande tillvÀxt i sysselsÀttning och omsÀttning, efter det att ett private equity-bolag blivit delÀgare. Undersökningen bygger pÄ kvantitativt insamlande av data dÀr analysen grundats pÄ enkÀter och bokslutsdata.TvÄ hypoteser har stÀllts upp och besvarats.

Skogs- och bankbranschens börsutveckling under finanskrisen : En studie kring hur aktieÀgarnas avkastningskrav, bolagets aktieutdelningar samt dess Àgarstruktur pÄverkar aktiekursen

Under Ären fram till och med 2008?2009 skedde en del incidenter som kom att kulminera i att en global finanskris uppstod. En av de största effekterna av detta var att bÄde den globala och svenska ekonomin kom i gungning. Ett resultat av detta var att mÄnga svenska bolag fick likvida problem och det uppstod en mÀngd kreditförluster. En negativ kursutvecklingen pÄ Stockholmsbörsen under 2008 medförde att börsen slutade pÄ ? 40,92 procent.

IFRS i svenska onoterade koncernbolag : vilka faktorer förklarar den frivilliga tillÀmpningen?

Sedan 2005 Àr det obligatoriskt för alla företag som har aktier eller andra vÀrdepapper noterade pÄ börs inom EU att upprÀtta koncernredovisning enligt IFRS. Detta beslut fattades av Europaparlamentet och rÄdet för att fÄ en ökad jÀmförbarhet gÀllande redovisningen mellan olika lÀnder samt för att företag ska ha samma tillgÄng till de globala kapitalmarknaderna. Det Àr frÀmst pÄ grund av den ökade internationaliseringen som en gemensam redovisningsstandard skapats för att Ästadkomma en harmonisering mellan olika lÀnders redovisning.För onoterade bolag som inte behöver anvÀnda IFRS finns möjligheten att frivilligt tillÀmpa de internationella redovisningsreglerna istÀllet för nationella redovisningsregler. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka faktorer som förklarar frivillig tillÀmpning av IFRS i svenska onoterade bolag. Studien behandlar organisatoriska faktorer som rör förhÄllanden inom företagen samt miljöfaktorer vilka innefattar företagens yttre omgivning.

Tillförlitligheten hos nedskrivningsprövningar av goodwill : En studie av tillförlitligheten hos nedskrivningsprövningar av goodwill i svenska noterade bolag i lÄgkonjunktur

SammanfattningBakgrundFör att försöka skapa en mer ÀndamÄlsenlig och effektiv kapitalmarknad utfÀrdade Europaparlamentet och EuroparÄdet den 19 juli 2002 en förordning, detta i avseende att harmonisera och förbÀttra de internationella redovisningsstandarderna inom EU. Den första januari 2005 infördes dÀrefter ett krav pÄ unionens noterade bolag att redovisa i enlighet med redovisningsstandarderna IAS/IFRS. Tillföljd av detta införande förÀndrades tillvÀgagÄngssÀttet att behandla goodwill för de svenska noterade bolagen. Den linjÀra avskrivningen av goodwill skulle numera inte tillÀmpas, utan goodwill skulle nu bli föremÄl för en aktiv vÀrdering i form av nedskrivningsprövningar. I och med detta sÀtt att vÀrdera goodwill uppkommer det flera frÄgor, dessa rör de uppskattningar och bedömningar som mÄste göras i samband med nedskrivningsprövningar av goodwill.

Avskaffandet av revisionsplikten, : Ur revisorns perspektiv.

Bakgrund och problem: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för smÄ bolag i Sverige vilket innebar att ca 70 % av alla aktiebolag i Sverige inte lÀngre var tvingade till revision. Detta pÄverkade revisionsbolagens förutsÀttningar och vi frÄgar oss hur de har tagit sig an den nya marknaden dÀr en stor del av deras kundstock inte lÀngre Àr tvingade att revideras. Vi har kommit fram till dessa frÄgestÀllningar: Hur har slopandet av revisionsplikten pÄverkat och förÀndrat de smÄ revisionsbolagens arbetssÀtt? Hur förbereder de sig för ett eventuellt förÀndrat grÀnsvÀrde? Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att utifrÄn revisorns perspektiv belysa vilka förÀndringar den avskaffade revisionsplikten för smÄ aktiebolag har medfört för de smÄ revisionsbyrÄerna. Vi vill ocksÄ belysa hur revisorns roll kan komma att förÀndras i framtiden om Sverige vÀljer EU:s maximal tröskelvÀrde för att slippa revisionsplikt eller att grÀnsvÀrdet förÀndras pÄ annat sÀtt.

En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret : JÀmförelse mellan bolag ifastighet- och tillverkningsbranschen

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i tvÄ branscher med olika risknivÄ ? efter första verksamhetsÄret.-JÀmförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.NivÄ:C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsÀttningsgrad, eget kapital, rÀntebÀrande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka kapitalstrukturen i tvÄbranscher med olika risknivÄ, för att sedan jÀmföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig Ät mellan dem. Studien undersöker Àven faktorer som pÄverkar företagens val av kapitalstruktur i de bÄda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ÀmnesomrÄdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, dÀr siffror och nyckeltal har hÀmtats genom Ärsredovisningar frÄn bolag inom studiens tvÄ branscher. Resultaten frÄn dokumentstudien har kopplats till innehÄllet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten frÄn denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som Àr betydligt mer viktad Ät belÄning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsÄret.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->