Förekomsten av barns övervikt och fetma ökar globalt och är ett stort hot mot befolkningens hälsa. Skolhälsovårdens uppdrag är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor.Syftet med denna studie är att belysa skolsköterskors upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma.Metod.Studien utformades som en kvalitativ intervjustudie där åtta skolsköterskor verksamma i Mellansverige inkluderades. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat.Analysen resulterade i fyra kategorier som belyser skolsköterskornas upplevelser av att arbeta med barn som har övervikt och fetma: Att arbeta med ett laddat ämne; Att inte räcka till;Att hjälpa familjen bryta en ond cirkel och Att arbeta med ett problem som kräver engagemang.Slutsats.Trots att det idag finns mycket kunskap som pekar på negativa konsekvenser för barnet, familjen och samhället av att vara överviktig så avspeglas detinte inomskolhälsovården. Ökade resurser är en förutsättning för att skolsköterskor ska kunna arbeta engagerat med barns övervikt..

BAKGRUND: Matematik utomhus är viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vår inlärning är beroende av sinnesupplevelser. Barnen lär sig genom att utforska omvärlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och känna. Utemiljön erbjuder många möjligheter att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning är att ta reda på hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lärandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuernabestår av sex pedagoger i två naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av oväntade dödsfall bland barn på en neonatalavdelning. Tio sjuksköterskor på ett länssjukhus i Sverige deltog och intervjuades om sinaupplevelser. Dataanalyserades med kvalitativ innehållsanalys och tre teman framträdde: upplevelse av stöd, uppleva behovav bearbetning och återhämtning och reaktioner på ett barns dödsfall. Sjuksköterskorna beskriver att de upplevt både bra och mindre bra stöd, vikten av att ge stöd till föräldrarna och ävensjuksköterskornas egna känslor och reaktioner på det oväntade dödsfallet, både under återupplivningssituationen och tiden efter.

Föreliggande undersökning redovisar 6 intervjuer av elever med läs- och skrivsvårigheter samt ytterligare4 intervjuer med elevernas klass- respektive speciallärare. Syftet var främst att beskriva hur dessa elever upplever sin situation i skolan och hur de ser på framtiden. Av intervjuerna framgår att eleverna ofta bär på positiva upplevelser i skolan, samt att deras syn på framtiden inrymmer övervägande positiva bilder. Resultaten ger således en positivare bild än vad litteraturen ofta målar upp..

Kolorektal cancer är den tredje största cancerformen och det är en patientgrupp sjuksköterskor kommer att möta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med kolorektal cancer. Elva vetenskapliga artiklar samlades in och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att livet fick ett avbrott, Att få stöd är viktigt, Att behandling och symtom skapar känsla av oro och Att kämpa mot sjukdomen. Det beskrevs som en chock att få sin diagnos och osäkerhet genomsyrar hela sjukdomsperioden.

SammanfattningKängurumetoden (KMC) innebär att bära nyfödda barn direkt mot en människas hud. Detta påverkar barnet på olika sätt och mycket finns dokumenterat kring detta. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser med att vårda sitt nyfödda barn med kängurumetod. För att besvara syftet utfördes en systematisk litteraturstudie. Resultatet från tio artiklar sammanfattades i fem olika kategorier.

Alzheimersjukdom är den vanligaste av alla demenssjukdomar och den ökar i takt med att de äldre utgör allt större del av befolkningen. Det innebär en förändring för hela familjen när någon drabbas av denna kroniska sjukdom. Deras känslor pendlar mellan oro och ilska, mellan skuld och förtvivlan. Även de är offer - de tillgivna makar och övriga anhöriga som blir vittnen till hur en familjemedlem blir sämre för var dag. Under sjukdomsförloppet kunde det urskiljas en krisreaktion hos de anhöriga.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur föräldrar med barn i förskoleklassen serpå samverkan. Detta åskådliggörs utifrån två frågeställningar som inriktar sig på vilkaförväntningar och upplevelser förskoleklassföräldrar har på pedagogerna och vilkaförväntningar som ställs på dem. För att undersöka dessa frågor gjordes enenkätundersökning som delades ut till föräldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras på de 17 besvarade enkäter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrån informanternas upplevelser, förväntingar och syn på samverkan.Resultatet visade att informanterna ansåg att samverkan mellan pedagoger och föräldrarvar viktigt. Informanterna framhåller att de deltagit i olika samvekansformer.

Examensarbetet handlar om inskolningsprocessen i förskolan. Där en jämförelse gjorts mellan två skilda inskolningsmetoder. Föräldraaktiv inskolning och individuell inskolning. Föräldraaktiv inskolning innebär att föräldern är aktivt delaktig tillsammans med sitt barn under tre till fem dagar som inskolningen pågår. Individuell inskolning pågår under två veckor och innebär att föräldern är passiv under inskolningens  av sitt barn. Vad har föräldrar och personal för upplevelser av dessa två skilda metoder?.

Uppsatsen beskriver en studie av barns upplevelser av pedagogers kroppsspråk i den dagli-ga förskoleverksamheten. Uppsatsen berör särskilt barnens och pedagogernas uttryckssätt i konfliktsituationer samt konsekvenserna av detta. I intervjuer fick barn svara på hur de uppfattade pedagogens kroppsspråk. Genom observationer studerades barns beteenden i olika konfliktsituationer. Resultaten antyder att det kan finnas samband mellan pedagogers uttryckssätt i konfliktsituationer och barns beteenden..

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vård i livets slutskede. Syftet var även att värdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i Gävle. En metodologisk granskning av de ingående artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: Vård i livets slutskede krävde teamarbete där både vårdpersonal, patient och närstående ingår. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhållningssätt där patient och närstående inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans närvaro och lyhördhet i omvårdnaden men beskrev även vikten av att bevara en balans mellan närvaro och distans.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur föräldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden påverkade språkutvecklingen hos barn med språkstörning.  Frågeställningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland föräldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för språkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stämde våra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkätundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (Enkätsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att både föräldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansåg att den var bra för barnens språkutveckling och underlättade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansåg att man inte använde sig av TAKK i alla situationer.

Syftet med studien är att undersöka och skildra några studenters motiv, motivation och upplevelser kring högre studier. I bakgrunden ingår forskning kring studentidentiteter (Bron m. fl., 2013), men efter hand tillkommer andra begrepp och teorier som bidrar till att belysa undersökningsmaterialet. Studien är grundad på kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av sex studenter i åldrarna 25-30 år. Resultatet av de sex studenterna redovisas som personporträtt, där både likheter och skillnader mellan studenternas motiv, motivation och upplevelser i relation till högre studier framgår.

Bakgrund: Den svenska abortlagen från 1 januari 1975, ger den gravida kvinnan rätt att själv bestämma om hon vill avbryta graviditeten. Mannens roll och behov nämns inte alls.Syfte: Att belysa kvinnors och mäns upplevelser och behov av stöd under abortprocessen.Metod: En systematisk litteraturstudie med 16 vetenskapliga artiklar analyserades och kvalitetsgranskades.Resultat: Litteraturstudien visade på abortupplevelsen som en jobbig period i livet men det resulterade även i en beslutsamhet och mognad.Diskussion: Resultatet tyder på att det är nödvändigt att få en ökad förståelse för den individuella vårdtagarens behov och förväntningar av vården och behandlingen. För att få en förståelse för mångsidigheten i abortsituationen bör man synliggöra både mannens och kvinnans delaktighet.Konklusion: Männens upplevelser av abortprocessen är föga outforskade. Sjuksköterskans roll i processen är betydelsefull och därför är det oerhört viktigt att personalen innehar kunskap och intresse att kunna bemöta dessa patienter..