Vi har gjort en kvantitativ studie som avser att kartlägga produktionsarbetares upplevelser av faktorer kan påverka hälsan. Dessa faktorer har vi delat in i fyra rubriker som genomsyrar hela uppsatsen, de är Delaktighet, Feedback, Arbetsmiljö och Lärandet. Data samlades in genom att enkäter som lämnades ut till 97 produktionsarbetare på två olika företag. I resultatet belyses personalens åsikter och upplevelser om feedback, delaktighet, arbetsmiljö och lärande och hur det påverkar dem i arbetet. Slutsatser som kan dras är att respondenterna i vår undersökning mår bra men de skulle få ännu bättre hälsa om de kände mer delaktighet och om de skulle få feedback när de gjort bra ifrån sig.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Syftet med följande litteraturgranskning var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en familjemedlem som vårdas i livets slut samt att beskriva behovet av stöd som sjuksköterskan kan tillhandahålla. De begrepp som arbetet utgår ifrån är hopp, hopplöshet, sorg, hantering av sorg, behov av information och kommunikation samt stöd från sjuksköterskan. I bakgrunden beskrivs dessa begrepp och resultatet behandlar aktuell forskning inom området. Litteratursökningen genomfördes i databasen CINAHL och de sökord som användes var family members, grief, bereavement, palliative care, nursing, families, dying patients, end of life care, family, qualitative och bereaved family members. Analysmetoden som valts syftar till att granska litteraturen förutsättningslöst och efter detta finna gemensamma hållpunkter.

Sexuella övergrepp på barn är något som på senare år mer och mer har uppmärksammats. Syftet med studien var att utifrån fyra biografier beskriva vuxna individers upplevelser och känslor av att under uppväxten blivit utsatta för sexuella övergrepp samt beskriva hur deupplever att det har inverkat på deras liv som vuxna. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat visade att sexuella övergrepp skapade ett oerhört livslidande hos de utsatta, de blev ?aldrig av? med minnena och händelserna.

Bakgrund: När en familjemedlem blir akut sjuk påverkar det hela familjen, och denna upplevelse kan bli traumatisk för närstående. Det är då viktigt att bemötandet från sjuksköterskan under denna ansträngande period blir en positiv upplevelse för närstående. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid akuta somatiska sjukdomstillstånd. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserad på tio artiklar. Resultat: För att närstående skall uppleva bemötandet som positivt bör de få trygghet, bekräftelse samt känna delaktighet.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim.

Omsorgsarbete har traditionellt sett utförts av kvinnor, och den svenska arbetsmarknaden uppvisar mönster på könssegregation, vilket innebär att män och kvinnor väljer olika yrken. När kvinnor är i minoritet visar studier på att de oftast får kämpa mer för att bli accepterade, medan män åker "glashissen" upp i organisationerna. Vi har undersökt om det ser ut på samma sätt inom omsorgen för de män som arbetar där. Syftet med vår studie är att män som arbetar inom omsorgen skall få berätta sina upplevelser om hur det är att vara man inom ett kvinnodominerat yrke. Teorierna vi använder för att förklara det som kommer fram ur männens upplevelser är hänsyn och emotionssystemet, habitus - fält, genuskontrakt, heteronormativitet.

Sammanfattning Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med eller i närheten av en person som har drabbats av Alzheimers sjukdom. Studien utgick från ett socialt, fysiskt och psykiskt perspektiv. Studien byggde på 18 vetenskapliga artiklar som kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Artiklar söktes genom databaserna Academic Search Elite, Cinahl och Vård I Norden Online. Urvalskriterierna var att artiklarna svarade på studiens syfte, var skrivna på svenska eller engelska och publicerade mellan åren 2000 till 2008.

Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i Sverige och i övriga världen. Beskedet om diagnosen bröstcancer kan upplevas som en livshotande sjukdom som kan orsaka lidande och förändringar i personens livsvärld samt utlösa en rad starka känslomässiga upplevelser. Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser vid nydiagnostiserad bröstcancer från diagnosbeskedet och fram till behandling. Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL och Medline.

Personlighetstest är idag en vanligt förekommande urvalsmetod vid rekryteringssammanhang på den svenska arbetsmarkanden. En av anledningarna kan vara att studier visat att företag som använder sig av personlighetstester generellt sätt har större avkastning och en bättre utveckling. Den här typen av vetskap kan leda till att personlighetstest utnyttjas alltför okritiskt. Vid testanvändningen bör dock vissa etiska riktlinjer beaktas för att garantera att den arbetssökande inte utsätts för en obehaglig eller kränkande situation. Studiens syfte var således att undersöka hur den arbetssökande upplever en rekrytering där personlighetstester är en urvalsmetod.

Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada.

Vad händer vid en medling och hur upplevs detta möte av de parter som ingår i medlingsprocessen? Denna fråga är utgångspunkten i föreliggande uppsats vilken belyser gärningspersoners och brottsoffers upplevelser samt den förändrade syn på sig själva och den andra parten vilken medlingen bidragit till. Medling vid brott innebär att gärningsperson och brottsoffer möts och samtalar om sina upplevelser av brottet. Denna uppsats har med intervjuer som bas studerat parternas egna upplevelser av medlingssituationen. De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen är George Herbert Meads ?Den Generaliserade andre?, Thomas Scheff och Susanne Retzingers skambegrepp, Erving Goffmans samspelsteori samt ?Det intersubjektiva tredje? vilket beskrivs av Samuel Gerson.

Bakgrund: I Sverige har abort varit lagligt sedan 1975. Kvinnor har rätt att själva fatta abortbeslut fram till graviditetsvecka 18. Varje år görs 30 ? 40 000 aborter i Sverige. Abortupplevelsen kan vara emotionellt komplicerad för många kvinnor och varierar beroende på hur kvinnans livssituation ser ut.

I denna litteraturstudie granskades 4 vetenskapliga artiklar med syfte att undersöka patienters upplevelser av hyperbar oxygenbehandling (HBO behandling) för att lyfta fram vad man som omvårdnadspersonal bör ha i åtanke inför initiala behandlingar. HBO behandling är en behandlingsmetod där koncentrerad oxygen administreras till patienter. Behandling med HBO får ofta pågå under längre tid för att uppnå läkande effekter i exempelvis fall av hypoxiska svårläkta sår. Ett av de initiala problem som kan ge obehagskänslor är att behandlingen tar plats i tryckkammare, vilket för många är en främmande miljö. Flertalet patienter har av denna anledning valt att avstå ifrån behandling.