Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur unga kvinnor framstĂ€lls genom psykiatrisk journaltext. Tre unga kvinnors patientjournaler fungerar som kĂ€lla till analys av framstĂ€llningssĂ€tt med fokus pĂ„ konstruktion och skapandet av sjukdom i text. Denna studie visar pĂ„ hur olika uttryckssĂ€tt och formuleringar i psykiatrijournalen ger möjlighet för vĂ„rden att förstĂ€rka och framhĂ€va sjukdom. Överlag sĂ„ visar denna studie pĂ„ att mĂ„nga journalanteckningar Ă€r sakliga och korrekta i sin utformning. Dock visar analysen Ă€ven pĂ„ hur författare av journaltext vĂ€ljer att anvĂ€nda sig av krĂ€nkande uttryck och vĂ€rderande ord..

SammanfattningÅldrandet kan innebĂ€ra ökade svĂ„righeter att klara det dagliga livet. Kroppen genomgĂ„r fysiska förĂ€ndringar som kan orsaka ökade funktionshinder, bland annat i kommunikationssituationer. Med stigande Ă„lder följer en naturlig degeneration av hörselsystemet och presbyacusis (Ă„ldershörselnedsĂ€ttning) drabbar mĂ„nga Ă€ldre. Demens tillhör inte det naturliga Ă„ldrandet, men risken att drabbas av Alzheimers sjukdom (den vanligaste demensformen), ökar med stigande Ă„lder. Den kognitiva förmĂ„gan pĂ„verkas exempelvis genom minnesstörningar och tal- och sprĂ„ksvĂ„righeter, vilket innebĂ€r att den drabbade fĂ„r kommunikationssvĂ„righeter.

Bakgrund: UngefÀr 100 000 mÀnniskor i Sverige berÀknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom Àr minnesförlust och nedsatt inlÀrningsförmÄga. VÄrden av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en nÀrstÄende. Dessa nÀrstÄende fÄr inte tillrÀckligt med information och deras livskvalitet blir sÀmre. Det Àr dÀrför viktigt att vÄrdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de nÀrstÄende vÄrdarna har för att kunna stötta dem.

BipolÀr sjukdom kÀnnetecknas av tvÄ motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan pÄ de drabbades livsvÀrld. Sjukdomen pÄverkar relationer till familj, vÀnner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av sjÀlvmordsförsök pÄ nÀrmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos kvinnor som lever med bipolÀr sjukdom. Studien har baserats pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som har analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehÄllsanalys. I resultatet framkom sex kategorier: Att leva med mani och hypomani, Att leva med depression, Att hantera sin Ängest, Att inte vilja leva lÀngre, Att hantera sociala relationer och Att undvika nya sjukdomsepisoder.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det Àr allmÀnt kÀnt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela vÀrlden. Den allmÀnna attityden i samhÀllet gentemot personer med psykisk sjukdom Àr oftast negativ och att kÀnna rÀdsla Àr vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vÄrd pÄ allmÀnsjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie har genomförts pÄ ett systematiskt sÀtt dÀr tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, vÀrderats och analyserats.

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva mÀnniskans upplevelse av tröst vid kronisk sjukdom. Tjugo vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet för studien analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterades i fyra kategorier: att fÄ hjÀlp genom tron pÄ Gud eller genom inre styrka, att det finns nÄgon som lyssnar och förstÄr, att det finns andra som Àr sjuka pÄ samma sÀtt, att göra en resa i minnen av ett bra liv. OmvÄrdnadsinterventioner som kan hjÀlpa mÀnniskan att uppleva tröst bör skapas av sjuksköterskan för att ge möjlighet för mÀnniskan att utöva sin andliga tro och stödja hennes inre styrka, lyssna och finnas till hands för mÀnniskan, ge möjlighet till gemenskap samt att summera sin livsvÀrld. Kunskap, respekt och förstÄelse för mÀnniskan som har en kronisk sjukdom ansÄgs vara en bas för omvÄrdnadsinterventioner..

Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support..

Bakgrunden till studien Àr att bipolÀr sjukdom Àr en av de tjugo vanligaste orsaker till funktionsnedsÀttning i vÀrlden. Det finns fÄ studier gjorda pÄ hur patienter upplever att vÄrdas för sjukdomen. VÄrdpersonal kommer möta patienter med diagnosen inom all form av sjukvÄrd. Syftet Àr att belysa behov av vÄrd och stöd sÄsom det upplevs av patienter med bipolÀr sjukdom. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr sju sjÀlvbiografiska böcker analyserades med hjÀlp av en kvalitativ metod.

För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Alzheimers Àr en sjukdom som ökar i Sverige. NÀr nÄgon diagnostiseras med Alzheimers sjukdom förÀndras Àven anhörigas liv och dÀrför kallas Alzheimers för ?de anhörigas sjukdom?. Sjuksköterskan behöver förstÄelse för hur anhörigas livssituation förÀndras och vad det innebÀr att ta rollen som anhörigvÄrdare. DÄ anhöriga innehar stor kunskap om individen de vÄrdar skall sjuksköterskan beakta anhörigas kompetens och erfarenhet för att optimera vÄrdrelationen.

NÀr en familjemedlem drabbas av Alzheimers sjukdom förÀndras hela livssituationen för de nÀrstÄende. För att kunna ge en individanpassad omvÄrdnad med god kvalitet för personer med Alzheimers sjukdom krÀvs en bra samverkan mellan sjuksköterskan och de nÀrstÄende. Genom att fÄ en ökad förstÄelse och kunskap om de nÀrstÄendes upplevelser har sjuksköterskan möjlighet att möta de nÀrstÄendes behov och stödja dem i vÄrdarrollen. Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vÄrda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metoden utgÄr frÄn Lundman och Graneheims kvalitativa innehÄllsanalys dÀr tre sjÀlvbiografier granskas och analyseras.