Syftet var att genom en deskriptiv litteraturstudie identifiera troliga stressorer bland sjuksköterskor i deras yrkesverksamhet pÄ sjukhus i Europeiska lÀnder samt vilka copingstrategier de anvÀnder sig av för att hantera stressen. Vidare var syftet att undersöka vilken relevans undersökningsgruppen har i förhÄllande till valda artiklars syfte och frÄgestÀllningar. Ur de 14 granskade artiklarna utlÀste författarna tio olika grupper för stressorer vilka i storleksordning med den mest förekommande/vanligaste var ?Relationer?, dÀrefter följer i fallande ordning; ?Kontroll?, ?OsÀkerhet?, ?Arbetskrav/överbelastning?, ?Personliga förvÀntningar/tvetydighet?, ?Arbetsmiljö?, ?Emotionella pÄfrestningar?, ?Arbetsledning?, ?Tidspress? samt ?Missnöje?. Ur sex av de granskade artiklarna kunde författarna utlÀsa vilka copingstrategier som anvÀndes, vilka var olika typer av kÀnslofokuserad- och problemfokuserad coping.

SUMMARYThe Swedish laws of animal welfare emphasize the social needs of the horse but nothing is said about how to fulfill this. Though there are few studies done in this subject it can be difficult to understand if the needs are fulfilled. The purpose of this study was to learn more about the horse?s social needs in box stable and to increase other people?s knowledge and understanding of the horse behavior to increase the welfare of the stabled horse. The questions where: How does the horse choose to place itself depending on what horse is next to it? How many attempts does the horse do to take contact and nose contact with the horse next to it? How does the box design affect the horse behavior?22Eight horses were videotaped during 24 nights.

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. NÀr komplexiteten ökar i ett samarbete ökar Àven behovet av koordinering samtidigt som upprÀttande av ett fullstÀndigt samarbetsavtal blir svÄrare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten Àr det dÀrför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet Àr att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillÀmpas för att mildra okontrollerbarheten.AvgrÀnsningar: Uppsatsen har fokuserat pÄ att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter frÄn tvÄ parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en analysmodell som bygger pÄ en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

Denna studie behandlar det önskade ledarskapsbeteende och den önskade relationen mellan utövare och coach enligt svenska simmare. Undersökningen omfattar 115 svenska simmare. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vilket ledarskapsbeteende herr- och damsimmare i Sverige önskar att en coach ska ha och hur de önskar att relationen mellan coach och aktiv ska vara. Studien undersökte Àven om det fanns ett samband mellan önskemÄl och kön pÄ utövare. AlltsÄ om kvinnor önskade ett visst typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach och mÀn ett annat typ av ledarskapsbeteende och relation till sin coach.

Bakgrund: Sömnstörningar Àr ett vanligt förekommande problem med konsekvenser för hÀlsa och arbetsförmÄga. Flera studier har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en effektiv behandling för insomni. KBT innebÀr att kopplingen mellan sömnproblem och sÀnglÀge bryts genom kortare sovtid (sömnrestriktion) och undvikande av vaken tid i sÀngen (stimuluskontroll), parallellt med medvetandegörande och förÀndring av negativa tankar. Syfte: Syftet med denna studie var att utvÀrdera effekten av den 7-veckors KBT-behandling mot insomni som beteendevetare och företagslÀkare pÄ FHV i Lunds Kommun utförde i tre gruppomgÄngar under 2007-2008 för anstÀllda i Lunds Kommun.Metod: 13 anstÀllda med insomni behandlades för insomni med KBT. Samtliga deltagare var kvinnor med en medelÄlder pÄ 48 Är.

AbstractBakgrund: Totalt har nÀstan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades Är 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebÀr stora psykiska pÄfrestningar pÄ individen. Sjuksköterskans attityder och sÀtt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi pÄ databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Sjuksköterskor upplevde rÀdsla vid omvÄrdnad av patienter med HIV/AIDS pÄ grund av dess smittrisk. De ansÄg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete.

FrÄgestÀllningar: Hur pÄverkas kundens förtroende till AA Logistik VÀsterÄs av AA Logistik VÀsterÄs CSR-arbete?Hur pÄverkas kundens förtroende till AA Logistik VÀsterÄs av kundens förvÀntningar pÄ AA Logistik VÀsterÄs CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur kundens förtroende till sin transportleverantör pÄverkas av leverantörens CSR-arbete, samt hur förtroendet pÄverkas av kundens förvÀntningar pÄ leverantörens CSR-arbete.Slutsats: Studien visar att transportleverantörens CSR-arbete pÄverkar kundens förtroende för leverantören positivt. I tvÄ av de undersökta kundrelationerna finns det inte nÄgra upplevda brister angÄende nÄgon av komponenterna delade vÀrderingar, kommunikation och opportunistiskt beteende. I den tredje kundrelationen finns mindre brister angÄende komponenterna kommunikation och opportunistiskt beteende, men de Àr förknippade med en sÄ liten del av relationen att det inte har nÄgon större betydelse för hur det pÄverkar förtroendet frÄn kund till leverantör. Att en stor majoritet av förvÀntningarna hos kunderna har uppfyllts gÀllande CSR-arbetet, styrker pÄstÄendet om att CSR-arbetet pÄverkar förtroendet positivt ytterligare..

The aim of this study is to shed light on the phenomenon of destructive sexual behavior among youth from the perspective of professionals working at nonprofit organizations. To examine this, we used a qualitative method; we interviewed professionals working at nonprofit organizations. To analyze our results we used gender theory and empowerment theory. Our main results are that the professionals view this behavior as deliberate self-harm, such as cutting, as they do it to achieve relief from anxiety. Also, the professionals think that gender norms affect young people with destructive sexual behavior in that it imposes guilt and shame, which inflicts their already low self-esteem and makes them feel inferior.

Syftet med studien var att undersöka hur dialyspatienter hanterar information i stressfylldasituationer och i vilken utstrÀckning resultaten överensstÀmmer frÄn mÀtningar medmÀtinstrumenten The Miller Behavioral Style Scale (MBSS) och Threatening MedicalSituations Inventory (TMSI). Studien hade en beskrivande och jÀmförande design ochurvalet var ett bekvÀmlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 30 dialyspatienter frÄntvÄ olika dialysmottagningar. MÀtinstrument som anvÀnts Àr MBSS som bestod av tvÄfrÄgor i stressfyllda situationer dÀr deltagarna fick kryssa för ett eller flera alternativ. TMSIbestod av fyra frÄgor om olika medicinska stressfyllda situationer, dÀr deltagarna fick svarapÄ sex olika pÄstÄenden med hjÀlp av en fem gradig skala.

Hastigheter, spridning i hastighet och fördelningar av tidluckor Ă€r i dag kanske de vanligast förekommande indikatorerna som anvĂ€nds vid analys av trafikanters körbeteende. En teori Ă€r dock att tagna var för sig sĂ„ ger dessa indikatorer endast en begrĂ€nsad information. För att erhĂ„lla en mer komplett bild av trafiksĂ€kerhetslĂ€get bör dĂ€rför hastigheter och tidluckor pĂ„ individnivĂ„ kombineras. DĂ€rför har en sĂ€kerhetsindikator som benĂ€mns Distance to Collision, DTC, tagits fram som baseras pĂ„ berĂ€kningar utifrĂ„n hastighet, tidlucka, friktion och reaktionstid. En trafiksĂ€kerhetsanalys har genomförts för strĂ€ckan Mörrum-Åryd i Blekinge dĂ€r denna indikator, utöver hastighet och tidluckor, anvĂ€nts att indikera trafikfarligt beteende.

KÀrnkraftverk Àr högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den hÀr komplexiteten kan smÄ olyckor fÄ katastrofala följder. NÀrvaron av komplexitet försÀmrar förmÄgan att förstÄ situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kÀrnkraftsdomÀnen krÀver ett agilt beteende för att hantera den höga nÀrvaron av komplexitet. Agilitet Àr förmÄgan hos en enhet att framgÄngsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förÀndrade omstÀndigheter. Syftet med arbetet Àr att utveckla ett mÀtverktyg för att identifiera indikatorer pÄ agilt beteende i stabsverksamhet inom kÀrnkraftsdomÀnen.

Det finns lite forskning kring metoder och arbete med par sÄvÀl internationellt som i Sverige.Syftet med denna studie har varit att undersöka om tillÀgg av upplevelsebaserade övningarmed fokus pÄ defusion bidrar till ytterligare ökning av den relationella tillfredsstÀllelsenjÀmfört med traditionell familjerÄdgivning. Defusion Àr en av processerna i Acceptance andCommitment Therapy. Studien har bestÄtt av en undersökningsgrupp (n=16, 8 par) somerhÄllit en work-shop med upplevelsebaserade övningar med fokus pÄ defusion samt enkontrollgrupp (n=16, 8 par). Vi valde att undersöka följande: Finns det en skillnad i utfall vadgÀller relationell tillfredsstÀllelse mellan grupperna efter tre sessioner? Finns det en skillnadmellan grupperna vad gÀller utfall efter tre sessioner vad gÀller: anpassningsförmÄga rörandeomrÄdena enighet, sammanhÄllning, tillfredsstÀllelse samt kÀnslouttryck, frekvens avvalideringsbeteenden samt grad av kognitiv sammanblandning och upplevelsebaseratundvikande.

BakgrundGod va?rdhygien kan reducera antalet va?rdrelaterade infektioner med en tredjedel och med dagens kunskaper ga?r det med enkla medel att iaktta de fo?rha?llningsregler som a?r no?dva?ndiga fo?r att sa?kersta?lla en god va?rdhygien. A?nda? fo?ljs ofta inte hygienrutiner.SyfteAtt belysa vilka faktorer som underla?ttar att va?rdpersonal pa? va?rdavdelningar pa? sjukhus fo?ljer basala hygienrutiner.MetodStudiens design a?r en deskriptiv litteraturstudie. Denna metod valdes fo?r att utforska det aktuella kunskapsla?get inom omra?det.

BakgrundI förskolans uppdrag ingÄr att behandla alla barn lika samt forma dem till samhÀllsfungerande, sjÀlvstÀndiga individer som Àr kritiska mot rÄdande normer. I denna studie fokuseras pÄ jÀmstÀlldhet mellan könen. Historik, regler, etik och forskning kring detta presenteras i bakgrunden. Som teoretisk ram anvÀnds Hirdmans genusteori och ett normkritiskt perspektiv.SyfteStudiens syfte Àr att tydliggöra och synliggöra pedagogers resonemang kring jÀmstÀlldhet och likabehandling i det pedagogiska arbetet.MetodSom metod anvÀnds fokuserad gruppintervju.ResultatResultatet visar att barns konstruktion av genus formas utifrÄn rÄdande genusnormer, trots att pedagogernas intentioner Àr de motsatta. SvÄrigheten med att arbeta med jÀmstÀlldhet pÄ förskolor anses ligga i att normer kring genus Àr sÄ starkt förankrade hos samtliga i samhÀllet att de dÀrmed stÀndigt reproduceras.

I denna studie har vi undersökt tre förskollÀrares uppfattning av förÀndringar i detsocioemotionella samspelet efter ett mÄlinriktat arbete med EQ-aktiviteter pÄ förskolan.Vi har i studien sÀrskilt inriktat oss pÄ följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala fÀrdigheter, relationsfÀrdigheter,kommunikationsfÀrdigheter, samarbetsfÀrdigheter, problemlösningsfÀrdigheter, sjÀlvhÀvdelseoch sjÀlvkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien Àr sociokulturellteori, Honneths erkÀnnandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden Àr kvalitativ ochbestÄr av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter pÄ förskolan har förÀndrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmÄga har utvecklats. Denna utveckling visar sig frÀmst genom att barnen i högreutstrÀckning Àn tidigare visar benÀgenhet att agera pÄ ett mer genomtÀnkt ochprosocialt sÀtt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.