Sök:

Sökresultat:

1726 Uppsatser om Näringsbetingad andel - Sida 7 av 116

AnvÀndningsomrÄde i doseringstexten för lÀkemedel mot astma
och KOL med ATC kod R03A

Omkring Ätta procent av den svenska befolkningen har en diagnostiserad astma medan ungefÀr 5-15 % av befolkningen över 45 Är berÀknas ha KOL. Idag finns det mediciner som hjÀlper mot dessa obstruktiva lungsjukdomar, varav nÄgra ska anvÀndas profylaktiskt. TyvÀrr har flera studier visat att följsamheten för astma- och KOL-patienter Àr lÄg, i vissa undersökningar lÀgre Àn 50 %. Ett sÀtt att öka följsamheten kan vara att ange anvÀndningsomrÄde pÄ receptet. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att undersöka hur vanligt det Àr att anvÀndningsomrÄde anges i doseringstexten och om angivelsen kan relateras till preparat (styrka), kön och Äldersgrupp.

AnvÀndningsomrÄde i doseringstexten för lÀkemedel mot astma och KOL med ATC kod R03A

Omkring Ätta procent av den svenska befolkningen har en diagnostiserad astma medan ungefÀr 5-15 % av befolkningen över 45 Är berÀknas ha KOL. Idag finns det mediciner som hjÀlper mot dessa obstruktiva lungsjukdomar, varav nÄgra ska anvÀndas profylaktiskt. TyvÀrr har flera studier visat att följsamheten för astma- och KOL-patienter Àr lÄg, i vissa undersökningar lÀgre Àn 50 %. Ett sÀtt att öka följsamheten kan vara att ange anvÀndningsomrÄde pÄ receptet. Syftet med detta arbete har dÀrför varit att undersöka hur vanligt det Àr att anvÀndningsomrÄde anges i doseringstexten och om angivelsen kan relateras till preparat (styrka), kön och Äldersgrupp. Data pÄ alla receptexpeditioner i Sverige av lÀkemedel med ATC-kod R03AC02, R03AC03 samt R03AK under oktober mÄnad 2007 hÀmtades frÄn apotekens transaktionsdatabas och överfördes till Excelfiler för bearbetning.

BrÀnning pÄverkar artantal, artsammansÀttning och andel grÀs i frisk Àngsmark

BrÀnning har anvÀnts av mÀnniskor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bÀttre bete för boskap. Om brÀnningen sker under tidig vÄr Àr det mindre risk att vÀxtligheten skadas. Det som sker nÀr den döda biomassan brÀnns Àr att det mesta av kvÀvet försvinner till atmosfÀren, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansÀttning och procentandel grÀs i frisk Àngsmark, pÄverkas av brÀnning utsÄgs tre lokaler med olika brÀnningsfrekvens: gammalbrÀnd (inte brÀnd i Är, men tidigare), nybrÀnd (brÀnd varje Är) och obrÀnd (aldrig brÀnd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanstÀlldes.Det fanns flest arter i kategori gammalbrÀnd, nÄgot fÀrre i nybrÀnd och minst antal arter i obrÀnd. Det visade sig Àven att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna.

Behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld

Bakgrund: Amningens fördelar för mor, barn och samhÀlle Àr vÀlkÀnda. En komplikation vid amning Àr bröstböld. Medvetenhet om fördelar och nackdelar med olika behandlingsmetoder vid bröstböld och deras inverkan pÄ fortsatt amning Àr viktig.Syftet: Att studera behandlingsmetoder och amningsförekomst vid bröstböld.Metod: Retrospektiv design frÄn en journalgranskning genomförd pÄ Södersjukhuset mellan januari 2006 och september 2008. Statistiska analyser genomfördes med Chi-tvÄ test, Independent samples T-test samt Fishers exakta test.Resultat: Totalt 139 kvinnor med bröstböld behandlades med nÄlpunktions-, pigtail- eller drÀnagebehandling, eller en kombination av dessa. Sextiotre procent pigtailbehandlades enbart och dessa behövde i mindre omfattning sjukhusinlÀggning jÀmfört med ej enbart pigtailbehandlade, samt resulterade i större andel av ett till tre sjukhusbesök.

Apotekskunders upplevelser av att tabletterna smular vid delning och vad de gör med smulorna

Bakgrund: MÄnga kunder tycker det Àr svÄrt att dela tabletter nÀr de blir ordinerade att göra det och en orsak kan vara att tabletterna smulas sönder vid delning. Följsamheten kan pÄverkas negativt av att tabletterna smulas sönder. Cirka 10 % av kunderna i tidigare studier har fÄtt kassera tabletter pÄ grund av delningsproblem. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning kunder upplever att tabletterna smulas sönder nÀr de försöker dela dem samt vad kunden gör med smulorna.Metod: Intervjuer med apotekskunder, 18 Är och Àldre som har fÄtt ett recept med dosering pÄ delade tabletter expedierat.Resultat: Totalt intervjuades 475 av 572 tillfrÄgade apotekskunder. Det visade det sig att 174 apotekskunder har upplevt att tabletterna smular vid delning och att 29 apotekskunder upplever smulning som ett problem.

Kvalitetsbrister i timmerhanteringen pÄ ett sÄgverk

Detta examensarbete Àr genomfört pÄ JÀmtlamell AB, ett sÄgverk belÀget i Stugun, och behandlar vissa kvalitetsbrister i timmerhanteringen. Den största delen av arbetet har behandlat barkavdragen dÀr det undersökts hur dessa pÄverkar timmersorteringen. Vid undersökningen framkom det att barkavdragen var för höga vilket ledde till att medelvÀrdet för inmÀtningsdiametern var högt inom samtliga timmerklasser. Följden av detta var att en stor andel av stockarna sorterades till felaktiga timmerklasser. I genomsnitt sorterades 66% av furutimret och 76% av grantimret till rÀtt timmerklass.

Kvinnor och internationell tjÀnst

Trots satsningar pÄ att rekrytera fler kvinnor har Försvarsmakten fortfarande en lÄg andel kvinnor anstÀllda i myndigheten.Försvarsmakten har svÄrt att fullfölja kraven pÄ en ökad andel kvinnor pÄ alla nivÄer i internationell tjÀnst med knappt fem procent kvinnliga yrkesofficerare. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka förutsÀttningar som fanns att rekrytera kvinnor till tvÄ missioner i Afghanistan, FS 14 och FS 15, att jÀmföra de bÄda missionernas rekrytering, samt att beskriva hur vÀl Försvarsmakten nÄdde upp till regeringens krav avseende kvinnlig representation i internationell tjÀnst.Uppsatsen beskriver först de förutsÀttningar, dokument och andra styrande faktorer som ligger till grund för rekryteringen. DÀrefter jÀmförs resultaten för de bÄda missionerna och diskuterar de likheter och skillnader som finns.Undersökningen visar att förutsÀttningarna att rekrytera kvinnor till FS 14 och FS 15 inte var sÀrskilt goda med tanke pÄ de fÄtal procent kvinnliga yrkesofficerare som var anstÀllda i Försvarsmakten. Intressant Àr att de tvÄ missionerna lyckades olika vÀl med rekryteringen av kvinnor, dÀr FS 15 rekryterade fler trots ett mindre rekryteringsunderlag.En slutsats Àr att den rekryteringsprocessens utformning bidrar till det lÄga antal kvinnor i internationell tjÀnst..

Fondstorlekens inverkan pÄ prestation : En undersökning av aktiefonder pÄ den svenska marknaden under perioder av upp- och nedgÄngar.

I denna studie undersöks fondstorlekens inverkan pÄ prestation i form av avkastning. Dagens ekonomier utmÀrks av hög volatilitet och innehÄller mÄnga perioder av upp- och nedgÄngar, vilket pÄverkar valet av investering. Sverige Àr bÀst pÄ fondsparande i vÀrlden pÄ sÄ sÀtt att störst andel av befolkningen sparar i fonder, dÀr aktiefonder Àr populÀrast. Vi frÄgar oss i denna uppsats om storleken av en aktiefond Àven kan vara nÄgot man bör ta hÀnsyn till i sitt val av fonder. Genom att undersöka 26 svenska aktiefonder i perioder av upp- och nedgÄngar pÄ den svenska marknaden under Ären 2000-2011 och jÀmföra deras prestation inbördes och mot index, sÄ utreder vi om storlek har betydelse.

Repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsÄret

En hög andel repetitioner Àr ett av de utmÀrkande dragen i barnriktat tal. Tidigare forskning har visat att andelen repetitioner i barnriktat tal varierar beroende pÄ barnets Älder. Dessutom tyder forskningen pÄ att repetitioner i barnriktat tal kan vara frÀmjande för sprÄkutvecklingen. Syftet med studien var att undersöka eventuella variationer över tid i andelen repetitioner i barnriktat tal under det första levnadsÄret, samt försöka hitta ett samband mellan detta och barnens sprÄkliga utveckling. Repetitionerna i förÀldrarnas tal hos tio förÀlder-barn-dyader dÄ barnet var 3, 6, 9 och 12 mÄnader undersöktes kvantitativt.

TillvÀxtvilja i smÄföretag : - Hur vanligt Àr det att smÄföretagare inte vill lÄta sina företag vÀxa, varför vill dessa smÄföretagare inte lÄta sitt företag vÀxa och har deras företag nÄgra andra gemensamma drag?

En rad empiriska resultat har pÄ senare tid pÄvisat en brist pÄ nya, smÄ och snabbt vÀxande företag i Sverige. Av alla företag som startas och som existerar Àr det bara en liten andel som ens försöker att vÀxa och en Ànnu mindre andel som kommer att vÀxa överhuvudtaget. Den absoluta majoriteten av företag vÀxer inte alls och detta Àr normaltillstÄndet för ett litet, ungt och Àgarlett företag. Flera studier har visat att en stor andel smÄföretagare inte har nÄgon önskan att expandera verksamheten ytterligare om det Àr möjligt att bibehÄlla den nuvarande storleken. Trots att detta faktum uppmÀrksammats sedan lÀnge tar man i den mesta forskningen inte hÀnsyn till smÄföretagarnas tillvÀxtvilja, vilket Àr ett skÀl till att kunskapen om smÄföretags tillvÀxt Àr begrÀnsad.Intentionen med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka hur vanligt det Àr att smÄföretagare inte vill lÄta sina företag vÀxa, varför dessa smÄföretagare inte vill lÄta sitt företag vÀxa och om deras företag har nÄgra andra gemensamma drag.

Icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker : En studie av lÀroböcker i svenska för gymnasieskolan

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

Garnlavshabitat i Vilhelmina kommun

Intensivt skogsbruk har medfört stora förÀndringar i den boreala skogens struktur och sammansÀttning. Epifytiska gammelskogslavar sÄ som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hÄrt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen dÄ de krÀver gamla trÀd som substrat samt Àr kÀnsliga för förÀndringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lÀmpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det Àr fördelat i landskapet. Modellen baserades pÄ en regressionsfunktion med data frÄn Riksskogstaxeringens inventeringar av hÀnglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelÄg hög sannolikhet att pÄtrÀffa bra habitat för garnlavar producerades.

Genetisk variation hos fjÀllkvanne, Angelica archangelica ssp. archangelica, med avseende pÄ tvÄ enzymsystem samt grobarhet hos 19 populationer pÄ FÀröarna

Rapporten beskriver tvÄ komplementÀra studier (Isozymstudie för tvÄ enzymsystem, pgm och gpi, samt en studie av grobarhet) av FjÀllkvanne, Angelica archangelica ssp. archangelica, med frön insamlade pÄ FÀröarna under september 2000. Insamlingen utfördes frÄn 19 populationer och frÄn 2<N<27 individer. Isozymstudien, N=55, 15 pop., visade pÄ tvÄ alleler för bÄda enzymsystemen. De bÄda enzymsystemen föreföll Àven vara kopplade dÄ frekvenserna för pgm-2 och gpi-1 tydligt följdes Ät.

"SĂ„ mycket pengar finns inte"

Elever med annat modersmÄl Àn svenska har generellt sett sÀmre studieresultat Àn elever med svenska som modersmÄl. Detta fÄr med jÀmna mellanrum stor uppmÀrksamhet i media och i den allmÀnna samhÀllsdebatten. Ofta utgÄr man frÄn förestÀllningen att dessa elever saknar kunskaper i det svenska sprÄket pÄ grund av för lite eller för dÄlig svenskundervisning. Svensk och internationell forskning visar att ett starkt och vÀl utvecklat modersmÄl stÄr i direkt relation till hur vÀl man lyckas lÀra sig ett andrasprÄk. Detta förutsÀtter dock att skolan och det omgivande samhÀllet intar en positiv hÄllning till minoritetssprÄken och arbetar för ett jÀmlikt och demokratiskt sÀtt att se pÄ flersprÄkighet.

CSR integrerat i affÀrsidén- har det nÄgon betydelse för företagens framgÄng?

Titel: CSR integrerat i affĂ€rsidĂ©n ? har det nĂ„gon betydelse för företagens framgĂ„ng?NivĂ„: Kandidatuppsats i Ă€mnet företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Aida Mekonnen & Victoria KlyukinaHandledare: Agneta SundströmExaminator: Lars-Johan ÅgeDatum: 2014- JuniSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur smĂ„ och medelstora företag arbetar med CSR och att analysera om det finns en koppling mellan framgĂ„ngsrika företag och integration av CSR i deras affĂ€rsidĂ©n.Metod: Arbetet grundar sig pĂ„ bĂ„de kvantitativ och kvalitativ sekundĂ€r data. Empirisk data har samlats in frĂ„n 100 slumpmĂ€ssigt utvalda svenska företag som listas i Högskolans databas FRAMFÖR. Vi har utgĂ„tt frĂ„n kvantitativ metod nĂ€r vi samlat in data frĂ„n Internet, företagens omsĂ€ttning (Ă„ren 2010-2012), samt genom statistiska berĂ€kningar. Den kvalitativa metoden har anvĂ€nts nĂ€r vi samlat in data i FRAMFÖR-databasen som tar upp företagens affĂ€rsidĂ©sbeskrivning.Resultat: Resultatet visar att cirka 80% av företagen i studien strĂ€var efter att implementera CSR i verksamheten.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->