Berättande är ett omfattande begrepp med många innebörder. I detta arbete definierar jag begreppet berättande som ett arbetssätt, som ett pedagogiskt verktyg, som man kan använda sig av i sin undervisning. En lärare berättar muntligt en i förväg konstruerad berättelse för sina elever med syftet att förmedla ett innehåll. Berättelsens speciella uppbyggnad med början, mitt och slut, gör det lätt att följa med i handlingen samt att ta till sig innehållet. Denna undersökning baserar sig på sex intervjuer med fyra svensklärare och två blivande svensklärare om vilka betydelser de lägger i begreppet berättande, deras erfarenhet av muntligt berättande som pedagogisk metod och hur de arbetar med muntligt berättande i sin undervisning.

Idag lever cirka 33 miljoner människor med HIV/Aids. Totalt har omkring 30 miljoner människor avlidit sedan första Aids- fallet diagnostiserades år 1981. I västvärlden har HIV-smittade en tät kontakt med sjukvården eftersom de går på regelbundna kontroller, därmed är sjuksköterskor en yrkeskategori som träffar dessa patienter ofta. I utvecklingsländerna ser det ofta tyvärr annorlunda ut, HIV-smittade har ingen eller gles kontakt med sjukvården. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelser i omvårdnaden av HIV/Aids patienter.

Bakgrund: 40 % av allmänheten har upplevt ett dåligt bemötande av sjukvården i Sverige. I Europa har 46 % av homo-eller bisexuella upplevt sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggning. Enligt FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna har alla rätt till en jämlik vård.Syfte: Att beskriva hur HBT-personer upplever sig bli bemötta av vårdpersonal i kontakt med sjukvården.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med sammanställd forskning om hur HBT-personer upplevde sjukvården. Friberg (2012b) användes som inspiration under den beskrivande analysprocessen.Resultat: Tre teman, Upplevelsen av en begränsande vård, Upplevelsen av ett kränkande bemötande och Upplevelsen av den goda vården, arbetades fram som berör hur HBT-personer upplevde bemötandet i vården. Det framkom att många upplevde heteronormativa begränsningar och ett bemötande som ledde till att en del undvek att söka kontakt med vården.

Kriscentrum i mellersta Skåne är en samtalsmottagning för kvinnor, män och barnsom direkt eller indirekt blivit utsatta för eller själva utövat våld i en nära relation. Verksamheten ligger i Lund och dit kommer besökaren för samtalsstöd, rådgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Detta examensarbete är en utvärdering av verksamheten, på uppdrag av Kriscentrum. Mitt syfte är attkartlägga hur Kriscentrums besökare upplever sin kontakt med verksamheten och hur deras våldsproblematik ser ut. Kriscentrum har en helt brukarfokuserad verksamhet varför dessa uppgifter är av yttersta vikt för personalen. Utvärderingen har genomförts genom enkätundersökningar.

I mitt examensarbete har jag valt att studera den verbala kommunikationen i år 4: a med fokus på språkundervisning (svenska och engelska) med hjälp av ett etnografiskt inspirerat arbetssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Mitt syfte är att studera innebörden i lärarnas ställda frågor under ett mindre antal tillfällen i språkundervisningen. Mina frågeställningar är: Vilka avsikter går att utläsa ur lärarnas frågor? Visar dessa avsikter några likheter eller skillnader? I enlighet med de likheter och exempel på avsikter som jag har observerat har jag kategoriserat de frågor som lärarna ställde som följer: - Frågor i avsikt att kontrollera (elevernas ämneskunskaper, att planering och organisation fungerar, vad eleverna uppmärksammar, att ordningen i klassrummet upprätthålls) - Frågor i orienteringssyfte - Frågor i avsikt att handleda - Frågor i avsikt att lotsa - Frågor med avsikt att skapa kontakt - Frågor med avsikt att få hjälp De frågor som verkade ha som avsikt att kontrollera olika aspekter av elevernas kunskaper utgjorde majoriteten av alla frågor. Det föreföll som om kontroll fortfarande var av stor vikt för lärarna i studien.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Lärare och föräldrar har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Därmed är det viktigt att parterna upprätthåller en god kontakt. Detta samarbete kan ske genom olika former såsom föräldramöten, telefonsamtal och utvecklingssamtal. Vi finner även att nya kontaktformer börjar ta fart i dagens skolor, som exempelvis e-post. Användningen av e-post är vanligast förekommande inom grundskolans senare år.

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen..

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater.

Vårt syfte med den här studien har varit att undersöka och analysera socialarbetares upplevelser om etiska dilemman som kan uppstå i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund. Våra huvudfrågeställningar är: Vilka etiska dilemman kommer socialarbetare i kontakt med i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? Vilken orsak finns det att det uppstår etiska dilemman i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? samt Hur hanterar socialarbetaren de etiska dilemman som uppstår i arbetet med klienter med annan kulturell bakgrund? För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi utifrån det empiriska materialet formulerat fyra teman: Kulturella skillnader och värderingskonflikter, kommunikation, icke-sociala problem samt myndighetsutövning. Vårt empiriska material fick vi genom kvalitativa intervjuer med sex stycken socialarbetare i Göteborg som på ett eller annat sätt arbetar med klienter med annan kulturell bakgrund. Det empiriska materialet har vi analyserat utifrån tre teorier; etik, makt och mångkulturalism.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en underdiagnostiserad sjukdom som drabbar allt fler individer. Sjukdomen förekommer främst bland rökare men även icke-rökare kan drabbas. De mest förekommande symtomen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom är andfåddhet och andnöd. Symtomen påverkar varandra och kan ge upphov till en känsla av ångest hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom med fokus på ångestsymtom.

Yersinia spp. och Salmonella spp. är båda bakterier som orsakar allvarlig gastroenterit hos människa. Det är dessutom vanligt att symptomen kvarstår under lång tid och patienten får ofta sekundära problem efter genomgången sjukdom i form av Reaktiv artrit (ReA) och Irritable Bowel Syndrome (IBS). Särskilt stor risk att drabbas löper små barn. Då båda släktena är zoonotiska med ett brett värdspektrum som innefattar alla däggdjur och vissa andra djurgrupper har många forskare intresserat sig för hur utbredda dessa agens är bland djur som på ett eller annat sätt har kontakt med människor.

Kvinnor som utsatts för våldtäkt kommer många gånger i kontakt med olika myndigheter. Enligt Campbells (2006) forskning blir våldtagna kvinnor alltför ofta osynliggjorda av samhällets myndigheter och därmed får de ett bristfälligt omhändertagande. Detta kan få allvarliga följder för kvinnan, såväl på kort som på lång sikt. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av hur olika myndigheter inom den sociala sfären bemöter dem efter en våldtäkt. De myndigheter som åsyftas i denna rapport är kuratorer, socialsekreterare, psykoterapeuter samt personal på kvinnojourer, brottsofferjourer och ungdomsmottagningar.

Varje polismyndighet har idag en skyldighet att ha en utarbetad mångfaldsplan. Därför har vi studerat två myndigheters mångfaldsplaner och ställt frågor utifrån dessa till de ansvarig inom varje myndighet. Kåren är idag väldigt homogen med tanke på kön och etnicitet. Endast 19,6 % av poliserna i Sverige idag är kvinnor och någon statistik på hur många invandrare som finns ute på myndigheterna finns över huvud taget inte. Litteratur har vi införskaffat från bibliotek, Internetsidor samt kontakt med personer från en av landets polismyndigheter.

Syftet med denna studie var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur föräldrar till barn med läpp-, käk- och gomspalt (LKG) upplevde beskedet och den första tiden efter barnets födelse, samt hur de bemöttes av vårdpersonalen. Litteratursökningen genomfördes i Medline och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut till föreliggande studies resultat. Många föräldrar till barn med LKG befinner sig den första tiden efter beskedet i en utsatt situation, deras funderingar kan vara många och behovet av stöd kan vara stort. Föreliggande studie visade att en viktig faktor för föräldrarnas upplevelse och välmående var grundlig information och stöd till föräldrarna, givna av välutbildad och erfaren vårdpersonal och att de inte enbart såg till barnets missbildning utan även till barnets hälsa. Vid sjukhusvistelse borde vårdpersonalen uppmärksamma föräldrars eventuella behov av att få känna sig delaktiga i vården av sitt barn.