Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Problematisering: Coaching är ett mytomspunnet och svårdefinierat begrepp som missuppfattas och misstolkas av många. Som fenomen är coaching mångfacetterat och coachingprocessen består av ett antal olika faser som gör att förståelsen för helheten försvåras ytterligare. Coaching är idag något av en trend inom ledarskapsutveckling vilket ur olika aspekter kan vara problematiskt. Vi vill därför undersöka varför det är så populärt och hur fenomenet kommer att utvecklas i framtiden. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera fenomenet och trenden coaching.

Syftet med denna uppsats är att dels visa koleraepidemins utbredning i Alingsås år 1834 samt att kort jämföra den med omgivande städer i Västsverige och då framförallt Borås, och dels se på vilka återverkningar, upplevelser och reaktioner sjukdomen skapade hos människorna vid denna tid. De frågeställningar som har använts för att utveckla ovanstående syfte har varit: Vilka tankar, intryck och upplevelser gav sjukdomen upphov till? Vilka drabbades hårdast av sjukdomen? Hur förhåller sig dödstal, ålder, tidsdatering och social tillhörighet bland döda i en jämförelse med Borås? Vilka rykten, Myter och reaktioner följde i kolerans spår? Materialet består av dödböcker och husförhörslängder för Alingsås stad och landsförsamling, protokoll från sundhetsnämnden i Alingsås landsförsamling, kungörelser och nedskrivna samtal från 1834, dagbok och anteckningar från privatpersoner från nämnda år samt litteratur och avhandlingar om Alingsås och koleran i Sverige. Alingsås stad hade vid sjukdomens inledningsskede en viss brist på läkare men detta avhjälptes snabbt och situationen var inte värre än i andra städer vid denna tid. För landsförsamlingen var dock bristen betydande.

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

The purpose of this paper is to evaluate the work situation for temporary workers within the field of journalism. During the past decade, influential external forces such as commercialization, new technologies and increased competition have brought great changes within the industry. As a result, employers value flexibility of manpower, not least to reduce cost, where the flexible employee is usually leased by the media company from a manpower company. Today it is a normal practice with manpower companies and this way of hourly paid form of employment. Although the temporary worker can sometimes benefit from this kind of employment, there are also significant setbacks like job insecurity.

Inledning: För många äldre höftopererade är smärta en vanlig postoperativ komplikation som kan leda till sämre rörlighet, försämrad livskvalité och högre dödlighet. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa faktorer av betydelse för smärtlindringen av höftopererade patienter ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Metod: Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ design valdes ut som berörde området, granskades och ställdes samman till en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet bildades fyra teman; Sjuksköterskans attityder till smärta, Kunskaper om smärtlindring, Patienters attityder till smärta och smärtbehandling samt Kommunikationssvårigheter. Attityder hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, olika behandlingsstrategier var olika praktiskt användbart vid smärtlindring, kunskap hos sjuksköterskan påverkade smärtlindringen, patienters attityder resulterade i att smärtstillande sällan gavs, biverkningar påverkade att patienter avstod smärtlindring, samt att kommunikationen mellan olika grupper påverkade smärtlindringen.

Syftet med denna studie var att beskriva och följa upp ett utredningshems utredningstexter. Dessa beskrivningar ämnades användas till att relatera utredningshemmet till dess omgivning. I uppsatsen gjordes innehållsanalys av både kvantitativ och kvalitativ karaktär av 18 utred-ningstexter. Dessutom gjordes en uppföljning med strukturerade telefonintervjuer, där frågor ställdes till ett urval föräldrar ur undersökningsgruppen. Studiens resultat visade att främst yngre barn utreds på utredningshemmet.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en hysterektomi. 12 kvalitativa artiklar har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande subkategorier: Rädsla, oro och osäkerhet inför beslutet: Bemästrade situationen tack vare mig själv och andra: och Vinster och förluster efter ingreppet. Resultatet visade att rädsla, oro och osäkerhet ofta grundade sig på att kvinnorna och deras omgivning var påverkade av attityder som var förankrade i okunskap och hur dessa i sin tur bidrog till att kvinnorna själva och omgivningen hade en viss uppfattning om hur en kvinna skulle bete sig och att hysterektomi skulle inverka på kvinnligheten. Brist på saklig information var en annan faktor som gav upphov till rädsla, oro och osäkerhet.

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av bokenDen motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka.För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund.Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset.

BakgrundKvinnlig könsstympning är ett fysiskt ingrepp där hela eller delar av kvinnans eller flickans yttre könsorgan borttas eller på annat vis skadas av traditionella och kulturella orsaker. Det finns över 140 miljoner könsstympade kvinnor i världen. Kvinnlig könsstympning klassificerasi fyra olika kategorier. Ingreppet förekommer främst i östra, västra och nordöstra delen avAfrika. Cirka 70 procent av kvinnorna blir könsstympade vid barnåldern.

Syftet med denna uppsats är att studera vilka föreställningar om förövare som förekommer i medias artiklar om mäns våld mot kvinnor. Ett antal artiklar från Sveriges tre största kvälls- och dagstidningar har studerats och fokus har legat på hur män framställs som förövare, på vilket sätt kvinnor framställs som offer, men också på vilka eventuella förklaringar eller orsaker till våldet som finns i artiklarna. Som metod har diskursanalys använts och då främst Norman Faircloughs Kritiska diskursanalys. I analysarbetet har dock analysverktyg även från Diskursteori och Diskurspsykologi använts. Genusteorier utifrån bland annat R.W Connell har använts för att visa på den genusstruktur som finns i samhället.

Män som utsatts för sexuellt våld är ett ämne som erhåller lite uppmärksamhet både inom forskning och i vardagligt tal. Att analysera skriven medias framställning av sexuellt våldsutsatta män har så vitt jag vet inte utförts i en svensk vetenskaplig kontext innan, vilket gör denna studie unik i sitt slag. Studiens primära syfte var att undersöka hur män som utsatts för sexuellt våld framställs i skriven media. Jag ville se huruvida media bekräftar eller förkastar de sociala Myterna kring ämnet. Vidare så var målet med studien att ytterligare belysa ämnet för att lyfta upp det för diskussionen och fördjupa förståelsen och kunskapen för ämnet.

Vi vill undersöka den debatt som har förts i några av Sveriges största dagstidningar gällande Bonnierägda biografföretaget Svensk Filmindustris (SF) potentiella uppköp av Schibstedägda SandrewMetronomes biografer.Som studenter i medie- och kommunikationsvetenskaps finner vi inte bara ett stort intresse i själva debatten kring SF Bios eventuella köp av SandrewMetronome utan också i vilka retoriska tekniker som journalisterna och debattörerna använts sig av. Vi kommer att svara på frågor som: Vad betonades under debatten och vilket verklighetsuppfattning syntes hos skribenterna?Vi har valt att begränsa oss till dagstidningar och debatterande artiklar, det vill säga krönikor, kåserier och kommentarer. Fokus har lagts på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan, där vi valt ut fem artiklar som vi sedan har analyserat kvalitativt. Till grund för analysen har vi använt oss av teorier kring mediekoncentration och agenda-setting.Inledningsvis har vi gjort en tematisk analys, där bland annat genre, resonemang och sakförhållanden är i fokus.

Uppsatsen är en studie av det sätt på vilket författaren Johanne Hildebrandt har använts sig av den fornskandinaviska mytologin när hon skrivit sin trilogi om Freja och Valhalla. Hon har använt flera karaktärer, Myter och beskrivningar från bronsålder, Skandinaviens i allmänhet och Sveriges i synnerhet, och lagt dem som grund för sina böcker. Hon väljer att vinkla boken ur ett feministiskt perspektiv och sätter stort fokus på matriarkatet. Ingen vet säkert hur samhället var uppbyggt för 2700 år sedan, och Hildebrandt såg sin chans att skriva boken ur ett perspektiv där kvinnan och Gudinnan stod i centrum.Hon har onekligen använt mycket från mytologin. Ju mer påläst man är om fornskandinavisk religion desto mer kopplingar märker man.