Title: What are you doing - A study in the Swedish Armed Forces marketingAuthors: Johanna Hillforth & Linda OlanderTutor: Josef PallasPurpose: The purpose of this thesis was to analyze the communicativefunctions as the Swedish Armed Forces uses in its marketing communications.Method and material: The used method in this study is a qualitativesemiotic content analysis, and the material analyzed is five ads from five oftheir latest advertising campaigns.Main results: The results of the study have shown that the Swedish ArmedForces primarily uses three of the four communicative functions in theircommunication, by being of informative, expressive and affecting nature..

I denna komparativa analys av den interpersonella nivån jämförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmänheten på Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de två myndigheterna försöker förlika sig med Facebookanvändarna och skapa relationer genom språket. Utgångsunkten för analysen och jämförelsen är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt språk på Facebook eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan Facebook är en verksamhet som främst är privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera på Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit längre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll på vilket sätt Facebookanvändare kan interagera med dem.

The aim of this thesis is to contribute to a better understanding of the FRA-law. The focus of the study is to examine how Swedish politicians relate to the new draft of this law on intelligence. Key themes in the study are security, threats, surveillance and privacy. The power relationship between the individual and the state is also examined. Empirical data used in this study consists of a spoken plenary debate in the House which was held in connection with the adoption of the FRA law in June 2008.

Denna uppsats är en studie av hur Socialstyrelsen och Försäkringskassan hanterar ordet hen med särskilt fokus på åtta medarbetares attityder till ordet och vilka ideologier dessa bottnar i. Metoden är kvalitativa forskningsintervjuer och mejlintervjuer där medarbetarna har fått resonera kring hur de ställer sig till ordet och till att använda det på sin respektive myndighet. Ytterligare två komponenter har i enlighet med Bernard Spolskys teori om språkpolicies, undersökts - den explicita språkvården med avseende på hen samt om ordet förekommer i språkbruket internt och externt på myndigheterna. För tydlighetens skull är uppsatsens analysdel indelad efter dessa tre komponenter: den explicita språkvården, attityder och ideologier och språkbruket. Informationen om den explicita språkvården och det interna och det externa språkbruket bygger främst på informanternas egna erfarenheter och observationer.

I Sverige är det lag på att myndigheter ska kommunicera vårdat, enkelt och begripligt. Arbetet med att utifrån dessa kriterier göra samspelet mellan myndigheter och medborgare så effektivt som möjligt kallas för klarspråksarbete. Kritiker av klarspråksarbete menar att sådant språkbruk riskerar att försämra myndighetstexter så att de inte kan kommunicera effektivt. Denna uppsats undersöker vilka effekter ett klarspråksarbete kan få i Myndighetskommunikation utifrån en beslutstext från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Materialet utgörs av två varianter av samma beslutstext.