Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur de bindande föreskrifterna, UCITS-direktiv, lagen (2004:46) om investeringsfonder och Finansinspektionens föreskrift om investeringsfonder (FFFS 2004:2), tillsammans reglerar fondverksamhet. Författaren har tagit sin utgÄngspunkt delvis i de krav som stÀlls pÄ fondverksamhet samt den information som bolagen skall tillhandahÄlla konsumenterna. Arbetet har utförts genom studier av EG-rÀtt, nationell lag, förarbeten och myndigheters föreskrifter. PÄ grund av den litteraturbrist som rÄder i Àmnet har internet varit en sjÀlvklar kÀlla till information. I undersökningen har framkommit att samtliga regelverk kompletterar varandra och tillÀmpas delvis i olika delar av verksamheten.

Rapporten beskriver konstruktionsarbetet av det vertikala vindkraftverket V3 frÄn prototyp till produkt. Det Àr det nystartade företaget Windforce som arbetar med att ta fram smarta hybridsystem dÀr V3 Àr en del i konceptet. En serieproduktion av V3 Àr planerad till hösten 2010. V3 Àr klassat som ett litet vindkraftverk, har en rotordiameter pÄ 3 meter och en kapacitet pÄ 5 kW. Vindkraftverket krÀver inget bygglov i Sverige och ska sÀljas till gemene man som vill bli sjÀlvförsörjande pÄ el.

NÀr företag ska införa nya informationssystem brukar de stöta pÄ flera olika problem. Problemen har ofta att göra med vilka krav som ska realiseras och vem som ska bestÀmma vilka krav som ska realiseras. Att utföra prioritering pÄ krav Àr lika viktigt som att samla in krav. Det vanligaste problemet Àr att kunder och anvÀndare tenderar att tycka att alla krav Àr viktiga för att sÀkerstÀlla att sÄ mÄnga som möjligt av deras önskemÄl ska realiseras. Detta kan bli onödigt dyrt dÄ de flesta informationssystem-projekt har begrÀnsade resurser.Detta arbete har som syfte att undersöka vilka metoder systemutvecklare anvÀnder och hur de anvÀnder dessa metoder för att prioritera krav.

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

PÄ soptippar i tredje vÀrlden tronar berg av defekta svenska datorer som förgiftar marken och mÀnniskorna som lever i omrÄdena. Det Àr ungefÀr tvÄ decennier sedan Baselkonventionen trÀdde i kraft i Sverige. DÄ lovade vi att förhindra giftigt avfall frÄn att skickas till lÀnder dÀr det inte kunde tas omhand. I det hÀr examensarbetet har vi granskat svensk illegal elektronikexport till VÀstafrika samt svenska myndigheters hantering av avfallsbrottsligheten..

Stress definieras som en obalans mellan krav och resurser. Krav och kontrollmodellen samt krav- resursmodellen menar att krav Àr en negativ faktor. Andra menar att det finns negativt hindrande och positivt utmanande krav. En individ hanterar stress genom olika copingstrategier, tvÄ av dem Àr problemorienterad strategi och emotionell strategi. Forskning har visat att individer med en problemorienterad strategi hanterar stress bÀttre Àn de med emotionell strategi.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

Höga krav i kombination med lÄg kontroll har inom arbetslivsforskningen visat sig kunna leda till psykologisk anspÀnning. I kombination med hög kontroll kan höga krav istÀllet leda till att individens inlÀrning ökar (Karasek, 1979). Studien syftade till att, med Karaseks krav- och kontrollmodell (1979) som grund, undersöka om graden av krav och kontroll har nÄgot samband med anspÀnning och förutsÀttningar för inlÀrning bland studenter. En enkÀtundersökning genomfördes dÀr deltagarna sjÀlvskattade upplevelsen av krav och kontroll i studiesituationen, anspÀnning, self-efficacy samt motivationsmönster. Resultatet visade att höga krav i kombination med lÄg kontroll Àr relaterade till psykologisk anspÀnning.

Dagens samhÀlle stÀller krav pÄ att information och kommunikation ska vara snabb och korrekt. En bredbandsmarknad vÀxer fram. Enligt regering och riksdag ska alla ha tillgÄng till denna teknologi. FrÄgan Àr nu om detta Àr möjligt? Syftet med uppsatsen Àr att söka svar pÄ frÄgan: Kommer alla som vill, ha tillgÄng till en bredbands-uppkoppling? Olika myndigheters rapporter och regeringens proposition ?Ett informationssamhÀlle för alla? har anvÀnts för att beskriva problemen kring och möjligheterna till bredbandsutbyggnad.

I den hÀr undersökningen studerar jag hur myndigheter försöker upprÀtthÄlla en god och begriplig svenska mot allmÀnheten i text, vilket Àr ett krav som stÀlls pÄ dem i sprÄklagen. Fem texter skrivna av fem olika myndigheter ? FörsÀkringskassan, Konkurrensverket, UK-Àmbetet, Sveriges domstolar och Tullverket har undersökts. Samtliga har Ätergivit offentlighetsprincipen pÄ sina hemsidor. För att förstÄ de val och Àndringar myndigheterna gjort, ingick Àven lagtexten Om allmÀnna handlingar offentlighet i analysen.Jag studerar röst och kausalitet i texterna.

I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjÀnster och byggkoncessioner. UpphandlingsbestÀmmelserna har tillkommit för att sÀkerstÀlla att invÄnarna fÄr det bÀsta och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rÀtten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars vÀrde underskrider vissa belopp, sÄ kallade tröskelvÀrden och upphandlingar av B-tjÀnter, vilket avser upphandlingar av bland annat hÀlsovÄrd, socialtjÀnst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestÀmmelser Àven för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anstÀllningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har stÀllt krav i upphandlingar pÄ att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.

Denna rapport behandlar om hur vissa polismyndigheter och polisutbildningen i UmeÄ ser pÄ utbildningsnivÄn pÄ de blivande aspiranterna eller de aspiranterna samt om det finns en skillnad i synerna pÄ utbildningsnivÄn finns det en relation till schemalÀggningen pÄ polisutbildningen i UmeÄ. Rapporten utgÄr frÄn intervjuer med rekryteringsansvarige i Dalarna Kjell Hansson och aspirantansvarige i Stockholm City Jan StÄlhamre samt 14 myndigheters svar pÄ Rikspolisstyrelsen förfrÄgan om vilka synpunkter myndigheterna har pÄ polisutbildningen..

Det finns ett ökat hot för krÀnkning av den enskildes personliga integritet i dagens informationssamhÀlle. BÄde enskilda och stater kan missbruka informationen om den enskildes privata förhÄllanden i egna syften. Samtidigt har en myndighet behov av informationen som underlag för att utföra vÀlfÀrdstjÀnster och ta myndighetsbeslut. För att inte kÀnslig information ska hamna i orÀtta hÀnder finns lagen som ett skydd för den enskildes personliga integritet. Uppsatsen jÀmför Finlands och Sveriges rÀttsordningar utifrÄn materiell och formell rÀttsÀkerhet gÀllande skyddet för den personliga integriteten vid myndigheters informationsutbyte.Genom att kompararera tvÄ rÀttsordningar fÄr analysen ytterligare en dimension ? vilket system ger störst effekt och hur kan det andra systemet inspireras? Slutsatsen Àr att beroende pÄ hur rÀttsystemet utformats utifrÄn grundlÀggande vÀrden fÄr det varierande effekt pÄ den enskildes integritetsskydd.

I dagslÀget nÀr det konventionella mjölkpriset Àr lÄgt söker lantbrukare sig efter alternativ till sin produktion. Syftet med detta arbete Àr att se om gÄrden Byggningens lönsamhet blir bÀttre ifall dagens konventionella mjölkproduktion skulle lÀggas om till KRAV-godkÀnd mjölkproduktion. Vi har gjort tvÄ driftsplaner, en för dagens konventionella drift och en för KRAV-godkÀnd produktion. Vi har tagit siffror frÄn Byggningens balans- och resultatrÀkning samt kompletterat med Agriwise kalkyler för den konventionella produktionen. I driftsplanen för KRAV-produktionen har vi utgÄtt frÄn den konventionella men istÀllet anvÀnt eko-kalkyler frÄn Agriwise.

Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet pÄ jÀmförbar redovisning mellan lÀnder ökat. EU har dÀrför som mÄlsÀttning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rÄdet en förordning om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 Àr det krav pÄ att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillÀmpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svÄraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.