Globaliseringen ställer nya krav på regionernas konkurrenskraft. Gränsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa två gränsregioner har likheter som gör dem intressanta för jämförelser exempelvis järnridåns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förändrat integrationsmöjligheterna. Därtill har de ungefär lika stort invånareantal.

Användning av datorer och Informations- och kommunikationsteknologier (IKT) har förändrat människors sätt att kommunicera och utbyta information i många områden. Utbildningssektor är en av sektorer där IKT spelar en stor roll. Under de senaste åren införde utbildningssektorn många nya teknologier för att stödja undervisnings- och inlärningsmetoder. Synen på undervisning och lärande förändrades radikalt med hjälp av IKT. Tidigare forskning påpekar att IKT utvecklar studerandes olika förmågor, bland annat inlärning ökas.

SAMMANFATTNINGDenna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar attolika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.

Målet med denna uppsats är att se vilka författningar som gör sig gällande vid planering, byggande och drift av en vägtunnel, främst med avseende på samråd men även brand och personsäkerhet. Processen kring att planera en tunnel är väl reglerad och innefattar många lagar. Väglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, när de olika stegen ska utföras, vad de ska innehålla samt när och med vilka samråd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar främst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkännas, men innehåller även generella regler om förebyggande skyddsåtgärder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs också gällande vid planeringen av en vägtunnel med avseende på detaljplaner och Länsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde.

Makten över ordet, den sanna definitionen och auktoriteten att uttala sig är grunden till uppsatsen, såväl teoretiskt som metodologiskt. Studien är en diskursanalys, vilket ger uppsatsen en tvärvetenskaplig karaktär, en korsning mellan tre vetenskapliga utgångspunkter och angreppssätt: statsvetenskapen, sociologin och lingvistiken. Uppsatsen fokuserar på EU-toppmötet i Göteborg den 14-16 juni 2001, i efterhand även kallat för ?Göteborgskravallerna?. Utifrån denna händelse har vi studerat två aktörsgrupper: demonstranter och Myndigheter.

Den här uppsatsen handlar om Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, så utför Skogsvårdsstyrelsen även kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att Skogsvårdsstyrelsen kan hamna i situationer där myndigheten skall bedriva lagtillsyn på jobb den själv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte är att analysera de eventuella problem som är förknippade med Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.

I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga Myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser.

De senaste årtiondenas växande ekonomi med centralisering av produktion, minskning av lagernivåer och ökade krav på tillgänglighet har tvingat fram fler och längre godstransporter. Detta har lett till ett ökat användande av fossila bränslen vilket i sin tur ger allt större utsläpp av skadliga ämnen till vår miljö. Många av dessa föroreningar, så kallade växthusgaser, påverkar jordens klimat på så sätt att medeltemperaturen på jordytan höjs. Myndigheter och organisationer har på senare tid fått upp ögonen för dessa utsläpp och med hjälp av olika styrmedel har man delvis lyckats reglera utsläppen och börjat ta kontroll över situationen. För att kunna fastställa hur mycket miljöförorenande ämnen som släpps ut från transporter måste dock beräkningar och uppskattningar göras.

Haparanda kommun har tagit beslutet att förnya och uppdatera den kommuntäckande översiktsplanen från 1990. I arbetet skall ett antal fördjupningar över byar och tätorter genomföras och Karungi by är en av dessa fördjupningar. Karungi är en mindre by med ungefär 300 invånare och ligger ca 25 km från Haparanda centralort längs Torne älvs strand. I byn finns bland annat skola, äldreboende, räddningstjänst och ett aktivt föreningsliv. En målbild har formats utifrån dagens förutsättningar och kommunens viljeinriktningar.

Begreppet penningtvätt sägs härstamma från mellankrigstiden i USA, där maffian använde sig av olika tvättinrättningar för att dölja pengarnas illegala ursprung. Dagens moderna teknik och utveckling har ökat vår levnadsstandard med medför också att det blir enklare att tvätta pengar. Under senare år har internationella erfarenheter visat att penningtvätt är ett utbrett problem och Sverige är inget undantag. Nyligen framtagen statistik visar att penningtvättens omfattning uppskattningsvis handlar om ca 2,7 % av världens BNP, vilket motsvarar ca 1 600 miljarder USD.Det finns flera verksamhetsutövare som är rapporteringspliktiga enligt penningtvättslagen (SFS 2009:62), en av dessa är revisorer. Trots att revisorer är en yrkesgrupp som är välutbildad och har god insyn i företagen, har de bara lämnats in två, åtta och sju misstänkta penningtvättsrapporter till Finanspolisen mellan åren 2008 ? 2010.Syftet med undersökningen är att förklara varför revisorer lämnar så få rapporter om misstänkt penningtvätt samt att utreda hur revisorns roll uppfattas i arbetet att upptäcka och rapportera penningtvätt.

Idag styrs invandringen utifrån en migrationspolitik som uppställer begränsningar både vad gäller antalet som får tillträde till landet men även vilka typer av invandrare som ska få möjlighet att arbeta och bosätta sig här. Trots detta regelverk kringgår ett växande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa människor emigrerar främst från oroliga och fattiga länder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men många som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tillträde. Bland dessa människor finns de som väljer att stanna kvar trots att det inte är tillåtet.