Vi undersökte hur arbetet för anställda inom Myndigheter påverkas av den pågående utvecklingen av samverkande e-Myndigheter. Elektroniska kommunikationsmedel ska ge medborgare möjlighet att uträtta ärenden 24 timmar om dygnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de myndighetsanställdas arbete påverkas av en alltmer elektronisk hantering av arbetsuppgifter. För detta ändamål valde vi att utföra intervjuer med anställda vid två svenska Myndigheter. Arbetet behandlar inte de tekniska plattformarna för implementering av tjänster hos e-Myndigheter.

Allt fler statliga Myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjänster via Internet. Vi ställde oss frågan om Myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den självbetjäning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av självbetjäning via Internet leder till att Myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrån begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total ärendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes på fyra Myndigheter i form av djupintervjuer.

Inledning: Allt flera anställda inom Myndigheter blir beroende av informationssystem för att utföra sina arbetsuppgifter. Flera fall har uppmärksammats i media där anställda inom Myndigheter haft problem med dessa system. Därför vill vi utvärdera användarvänligheten av informationssystemen hos Myndigheter utifrån anställdas perspektiv. Metod: Genom en enkätundersökning har vi samlat in svar från 149 anställda inom olika Myndigheter. Slutsats: Användarvänligheten i Myndigheters informationssystem är generellt verken bra eller dålig, utan medioker.

Syftet med denna studie är att beskriva hur föräldrar till ett utvecklingsstört barn upplever mötet med Myndigheter. Vi har också undersökt följande frågor: Vilket stöd har kommunen och Försäkringskassan att erbjuda föräldrar till ett utvecklingsstört barn samt vilka möjligheter och svårigheter finns det med detta stöd? Vilka positiva och negativa upplevelser får föräldrarna när de vänder sig till dessa Myndigheter för att söka stöd och hjälp? Vilka faktorer kan ligga till grund för hur mötet med Myndigheter upplevs av föräldrarna? Vi intervjuade tre kvinnor om deras upplevelser och det framkom att de både har positiva och negativa upplevelser i mötet med Myndigheter. De positiva upplevelserna har varit att bli respekterad i sin föräldraroll och att handläggarna har visat förståelse för familjernas situation. De negativa upplevelserna har varit dominerande då föräldrarna har känt ett hot mot familjens integritet, de har känt sig ifrågasatta och ibland till och med hotade av Myndigheterna..

Det finns ett antal olika automatiska stavnings- och grammatikkontroller och i den mån dessa anpassats för någon specifik verksamhet har det oftast varit för teknikinriktade företag. Automatiska stavnings- och grammatikkontroller lämpar sig för texter med en väl avgränsad domän och vars språk gärna går att begränsa avseende lexikon och grammatik. Företaget Fodina Language Technology AB har uppmärksammat att denna typ av verktyg borde fungera bra för Myndigheter och de texter som de producerar. Denna studie undersöker hur de skrivregler som Myndigheter bör hålla sig till skiljer sig från andra svenska skrivregler och hur svårt det skulle vara att implementera dessa regler. De regler som identifierats kategoriserades för att få en överblick av hur de var uppbyggda.

För organisationer som hanterar känslig information är god informationssäkerhet en nödvändighet för att upprätthålla trovärdigheten och kunna bedriva verksamheten effektivt. Vi har därför valt att i denna uppsats undersöka hur statliga Myndigheter som hanterar skyddsvärd information arbetar för att uppnå god informationssäkerhet. För att undersöka detta har vi gjort en fallstudie på två statliga svenska Myndigheter där vi genom intervjuer och dokumentation har kartlagt hur Myndigheterna skyddar sin information utifrån fysisk, logisk och administrativ säkerhet. Resultatet av undersökningen visar att Myndigheterna skyddar sin känsliga information genom att använda sig av såväl administrativa och logiska som fysiska skyddsåtgärder. Undersökningen har också visat att Myndigheterna till en tillfredsställande hög grad kan skydda den känsliga information de hanterar.

De svenska förvaltningsMyndigheterna finns över hela Sverige och kan vara ansvariga för en rad olika arbetsområden. De statliga förvaltningsMyndigheterna ska sköta den offentliga förvaltningen. FörvaltningsMyndigheterna ska på ett självständigt sätt, och under eget ansvar, genomföra handläggningen i de ärenden de är ansvariga för. En av de mest centrala principerna för svenska Myndigheter, är den som kallas för offentlighetsprincipen. Förvaltningslagen har som mål att främja rättssäkerheten genom att garantera en snabb och effektiv handläggning vid förvaltningsMyndigheter i myndighetsutövning mot enskilda individer.

Syfte & frågeställningar. Debatten om Myndigheters roll och det faktum att den borgerliga alliansen gjorde frågan om Myndigheters opinionsbildande till en valfråga 2006 gör att man kan ana att det har skett en förändring sedan dess. Eller har det det? Det är vad vår studie syftar till att utreda..

Inom ramen för Sveriges regerings mål om offentlig upphandling ska upphandlande Myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hållbar utveckling. Offentlig upphandling kan därmed ses som ett strategiskt verktyg för att nå ett flertal samhällspolitiska mål om en långsiktigt hållbar utveckling. Upphandlande Myndigheter i Sverige köper årligen in varor och tjänster till ett värde av mer än 500 miljarder kronor. Genom att Myndigheter väljer leverantörer som arbetar med miljöhänsyn och sociala hänsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hållbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utsträckning och på vilket sätt de används samt hur sådana krav följs upp.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur svenska medelstora företag i en föränderlig omgivning hanterar situationer där det krävs information, direktiv och beslut från kinesiska Myndigheter. Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med valt fallföretag och utvalda experter. Vidare har litteraturstudier givit oss en teoretisk referensram. Uppsatsen har resulterat i ett praktiskt och ett teoretiskt bidrag.

I datornätverk blir användandet av WLAN (trådlösa nätverk) allt vanligare tack vare sin smidighet. Det är framförallt bekvämare att använda trådlösa nätverk då man slipper allt kablage och ofta är oberoende av var man befinner sig för att använda nätverket. Trådlösa nätverk är dock inte helt problemfria. Den främsta anledningen till detta är att informationen färdas genom radiovågor istället för genom kablade nätverk. Detta gör att WLAN är i riskzonen för avlyssning, där informationen kan utsättas för obehörig åtkomst om den inte är väl skyddad.

En central dimension i teorin om målstyrning är att få en koppling mellan mål och resurser, däremot finns det ingen vägledning i hur dessa två kan integreras. Uppsatsens syfte är att göra en jämförelse av hur sammanlagt fyra Myndigheter integrerar mål och resurser i planeringsarbetet och utifrån denna kartläggning komma med förslag för hur Vägverket kan förbättra kopplingen mellan mål och resurser i sitt arbete.För att undersöka detta har en kvalitativ studie utförts med stöd av intervjuer samt interna dokument från berörda Myndigheter, vilka är förutom Vägverket: Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten i Stockholms län och Försäkringskassan. Informationen är strukturerad på följande sätt: inledningsvis beskrivs hela planeringsprocessen och därefter följer beskrivning av målutformningsprocessen samt resursfördelningsprocessen. Alla processer studeras för sig vartefter deras förhållande sinsemellan diskuteras. Slutligen har det framkommit att alla dessa Myndigheter har likartade planeringsprocesser och någon form av koppling mellan mål och resurser, dock är det endast Vägverket som gör en beräkning av resursåtgången per mål.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan Myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan Myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat.

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga Myndigheter och ett 60-tal Myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga Myndigheter har någon inverkan på avgiften för Myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan Myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga Myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision.