ABSTRACT Lotta Dalenius Hahlin (2010) Mentorskap utifrÄn ett lösningsinriktat fokus. (Mentorship based on a solution-oriented focus. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen halvfart/distans, Malmö Högskola MÄnga elever hoppar av sin gymnasieutbildning pga. av olika orsaker. En av orsakerna kan vara att eleven inte har tillrÀckligt stöd i sin mentor pÄ skolan.

Studiens syfte Àr att beskriva och analysera hur specialpedagogers formella kompetens motsvarar de förvÀntningar pÄ praktisk yrkeskompetens som specialpedagogerna möter frÄn olika aktörer i skolans vardagsverksamhet. Vi anvÀnder oss av en kvalitativ metod och intervjuer för att undersöka vÄrt fÀlt. I vÄr studie ingÄr nio intervjuer med specialpedagoger, verksamma i kommunala skolor, fristÄende skolor eller central elevhÀlsa.Forskning har visat att specialpedagoger ofta möter förvÀntningar pÄ att de ska arbeta direkt med stöd mot elever och att skolor ofta har en kategorisk syn pÄ skolsvÄrigheter. Nyare forskning har Àven visat att fÄ professioner, utöver specialpedagogerna sjÀlva, i skolan anser att specialpedagoger ska arbeta övergripande med organisation samt skolutvecklingsfrÄgor. Forskning har ocksÄ visat att specialpedagoger ofta saknar mandat frÄn ledning för hela sitt uppdrag och att de sÀllan har den strategiska position, exempelvis i ledningsgrupp, i organisationen som de skulle behöva för att lyckas med uppdraget.Studiens resultat visar att faktorer som respondenterna beskriver som avgörande för huruvida de har förutsÀttningar att utnyttja sin kompetens till fullo Àr framför allt en ledning som Àr medveten om specialpedagogens kompetens och har en vision om en inkluderande skola.

I uppsatsen analyseras lÀttlÀsta myndighetstexter utifrÄn skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som stÀlls pÄ lÀsarna och hur den övergripande situationen pÄverkar den sprÄkliga utformningen. Syftet med uppsatsen Àr att fÄ kunskap om lÀttlÀsta myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lÀttlÀsta myndighetstexterna sprÄkligt sett Àr bÄde lÀttare och svÄrare att lÀsa och tolka Àn motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta Àr mer svÄrÄtkomliga Àn normalversionerna. LitteraturgenomgÄngen visar att begreppet lÀttlÀst anvÀnds allmÀnt och opreciserat med associationer till ?svÄrigheter?.

Evar Àr ett examensarbete, om 22,5 HP individuellt utfört av André Runling under vÄren 2012 vid Karlstads universitet, till högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Larsvall, industridesigner och Àgare av Idesign i Stockholm. Handledare pÄ Karlstads universitet har varit Lennart Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt. Examinator har varit Fredrik Thuvander, professor och universitetslektor.Idesign Àr en designbyrÄ med kontor pÄ LÄngholmen i centrala Stockholm och har uppdrag för olika företag inom olika branscher, bland annat Silva Sweden AB och myndigheten Trafikverket.Idesign har Trafikverkets uppdrag att komma med förslag pÄ koncept till cykelbelysning för ökad anvÀndning och tillförlitlighet mot dagens anvÀndning. Projektet har initierats av Trafikverket och Idesign skall stÄ för utvecklingen av en belysning Ät Silva.

SyfteStudiens syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare gör nÀr de mÀrker att en elev Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den empiriska enkÀtundersökningen avsÄg att besvara syftet utifrÄn fem frÄgestÀllningar. I enkÀtundersökningen gavs informanterna möjlighet att gradera föreslagna alternativ. EnkÀtundersökningen innehöll Àven en frÄga om antal Är i yrket för att försöka se ett mönster om svaren skiljde sig Ät beroende pÄ yrkeserfarenhet.TeoriBegreppet frirum Àr centralt i den teori Berg (2009) har konstruerat. Skolan som institution sÀtter grÀnser och skapar dÀrmed frirum för det vardagsarbete som enskilda skolor bedriver.

Syftet med denna undersökning har varit att utifrÄn pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor anvÀnds utifrÄn sin interaktiva potential i klassrummet - vilka pÄverkansfaktorer kan urskiljas för införande och anvÀndande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har Àven belyst motiven för satsningarna, anvÀndningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer pÄverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras pÄ litteraturstudie, en mindre enkÀtundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrÄn min tolkning valt att satsa pÄ interaktiva tavlor utifrÄn arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare Àn inlÀrningsaspekter. Organisationerna har pÄverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgÄr dels frÄn lÀrarens kompetens, vÀrderingar och intressen, dels till den praktik dÀr individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter.

Abstract Titel: Lekens betydelse för barns lÀrande i förskolan ? Tio förskolepedagogers uppfattningar om leken. (The importance of play on the learning passes in pre-school) Författare: Annette Poulsen Typ av arbete: Examensarbete (15 hp) Handledare: Ingrid Sandén, Examinator: Lena Lang Kurs: LÀrarutbildningen, Malmö högskola, Skolutveckling och ledarskap Datum: 4 Juni 2009 Syfte: Studiens syfte var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och tankar om lek och lÀrande. Den empiriska undersökningen avsÄg att besvara syftet med tvÄ frÄgestÀllningar som berör hur förskolepedagogers uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och hur förskolepedagoger ser pÄ lekens betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning av leken samt en beskrivning av lek som specialpedagogisk metod. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes och totalt intervjuades tio förskolepedagoger.

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka FörsÀkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rÀttvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya FörsÀkringskassan?.Metod: Vi utgÄr ifrÄn ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förstÄelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap dÀr vi vÀger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hÀnsyn till varandra. Datainsamlingen bestÄr av bÄde kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder sÄ som primÀrdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkÀtundersökning. SekundÀrdata genom Ärsredovisning och budgetunderlag.

JÀrpell, Cecilia och Mellin, Petra. (2006). Kunskapsskolan ?en skola för alla?. (Kunskapsskolan ?a school for all students?). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka om Kunskapsskolan Àr ?en skola för alla?.

Service Àr ett svÄrdefinierat ord och upplevs pÄ olika sÀtt beroende pÄ situation och person. Service kan ocksÄ yttra sig, och erbjudas pÄ olika sÀtt beroende pÄ organisation. Tanken med uppsatsen var att undersöka hur service genom personlig kontakt upplevs i en offentlig organisation, dÀr service kanske inte direkt förknippas med just den organisationen, nÀmligen Skatteverket. Undersökningen genomfördes pÄ Skatteverkets lokalkontor pÄ Södermalm i Stockholm under vÄren 2004. Större delen av materialet samlades in pÄ plats genom enkÀter, som besökarna besvarade.

Nu ska vi ska ta klivet ut i v?r nya roll som specialpedagoger. Vi fr?gar oss vad det inneb?r att vara specialpedagog och vad som f?rv?ntas av oss i v?r nya roll. B?de tidigare forskning och Skolverket (Skolverket, 2024) visar p? en komplex och otydlig roll.

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förÀlder och olika aktörer kring barn med sprÄkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: SprÄket, som Àr en mycket viktig del av individen, Àr komplext och bestÄr av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehÄll (semantik) och anvÀndning (pragmatik).

?What is happening with open public space?? and ?Why is it happening now?? are the twooverarching questions in this master thesis. In the essay the concept of ?offentligt rum? (openpublic space) is defined as an exterior place accessible to the general public, such as squares,parks and streets. I have, based on the issues, identified the trends and tendencies of openpublic space in Sweden.The study consists of three sections.