Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslÀrare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvÄrigheter. (What we do ? or what we should do.

Karlsson, Emma (2006). Tanken Àr god men?.En fallstudie om skolpersonals uppfattningar om inkludering av sÀrskoleelever i grundskolans senare Ärskurser. (It?s a good thought, but? A Case Study of School Employees' Views of Inclusion of Special Education Pupils in Secondary School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Arbetet behandlar Àmnet en skola för alla och mera specifikt förestÀllningar om inkludering av sÀrskoleelever i en grundskola för de senare Äldrarna, Ärskurs 7 - 9.

Denna uppsats spÀnner över den mÄngkulturella skolan och sprÄkutveckling. Dialogskolor Àr ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar pÄ de skolor som har sÀmst mÄluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingÄr i satsningen. Elever med invandrarbakgrund Àr överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning Àr gjord pÄ skolor frÄn en kommun dÀr Ätta grundskolor ingÄr i projektet, som frÀmst riktas till sprÄkutveckling.

Denna rapport syftar till att beskriva AlingsÄsmodellen genom att undersöka samarbetet mellan polis och sociala myndigheten i AlingsÄs. Modellen anvÀnds för att angripa ungdomsproblematiken. FrÀmst har det hittills gÀllt utbredningen av destruktiva ungdomsgÀng i AlingsÄs. Dessa gÀng har sats i samband med det ökade antalet misshandlingar och skadegörelser. Drivkraften till arbetet ligger nÀstan helt och hÄllet pÄ individnivÄ.

Abstrakt HÄllö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsÀrskolans Äk 6-10 och gymnasiesÀrskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsÀrskolan Äk 6-10 samt gymnasiesÀrskolans nationella program, dÀr eleverna har intellektuella funktionsnedsÀttningar. Jag har valt en kvalitativ ansats dÀr jag anvÀnt intervju som metod för att dÀrigenom erhÄllit kunskap om frÄgestÀllningen. Resultatet visar att det Àr specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de anvÀnder sig av bÄde praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. InnehÄllet i undervisningen Àr relativt lika pÄ de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende pÄ skola Undervisningen kan bÄde frambringa svÄrigheter samt möjligheter vilket fÄr konsekvenser för eleverna.

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det Àr jobbigt ibland?. - en studie kring specialpedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarstudenters val till lÀrarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns nÄgon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte Àr att lÀraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhÄllanden som rÄder i skolor och pÄ lÀrarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkÀtundersökning som genomförts bland lÀrarstudenter som gÄtt en termin pÄ lÀrarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkÀten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lÀrarstudenternas motiv.

Offentlig upphandling Àr ett stort och betydelsefullt Àmne i samhÀllet. Det finns ingen officiell statistik över hur stor den offentliga marknaden Àr, men Doublecheck menar att det sammanlagda vÀrdet överstiger 1000 miljarder kronor, om siffror frÄn bÄde kommuner och landsting slÄs ihop. Det finns flera frÄgor angÄende upphandlingens effektivitet och dÀri frÄgan som denna uppsats kommer att beakta ? sociala hÀnsyn. Det finns Ànnu ingen entydig definition av begreppet sociala hÀnsyn.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lĂ€rande ? ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning ? an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jĂ€mfört hur en grupp elever upplever PBL i förhĂ„llande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur vĂ€l eleverna uppnĂ„r kursmĂ„len genom respektive arbetssĂ€tt. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av tvĂ„ grupper vuxenstuderande pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet.

Spelberoende och spelmissbruk av olika slag Àr som mÄnga kanske misstÀnker inga nya samhÀlleliga företeelser, men jag vÄgar dock pÄstÄ att fenomenen aldrig tidigare har varit sÄ vanligt förekommande som de Àr i skrivande stund. Dessutom tenderar antalet problemspelare att accelerera ytterligare, och dÄ frÀmst med tanke pÄ att spelmarknaden i dag tar sig helt andra former Àn tidigare. Idag utgör den, förut sÄ strikt reglerade, svenska spelmarknaden en del av en global och konkurrensutsatt marknad, med ett ökat antal spelutbud och bÀttre tillgÀnglighet för konsumenten som följd. De tekniska framstegen (i huvudsak internet) har möjliggjort denna utveckling, och det verkar inte finnas nÄgra grÀnser för hur lÄngt detta kan tÀnkas gÄ. I dagens Sverige finns det tvÄ stycken statliga myndigheter som Àr ansvariga för spelfrÄgor av olika slag.

           Bakgrund: FöretagsförvÀrv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppÄtgÄende utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvÀrv genomför köparen en granskning av förvÀrvsobjektet, en sÄ kallad due diligence. SyftemÄlet med en due diligence Àr att förvissa sig om att förvÀrvsobjektet inom rimliga grÀnser motsvarar det som köparen förvÀntar sig.Syfte: Att kartlÀgga om och i sÄ fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jÀmförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav ett positivistiskt synsÀtt och tillÀmpat ett abduktivt angreppssÀtt.

Gustafsson, Carina. (2005). PRIV ? en möjlig studievÀg för motiverade elever. (Program aiming individual choice ? a manageable way of learning for motivated pupils).

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lĂ€rande ? ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning ? an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jĂ€mfört hur en grupp elever upplever PBL i förhĂ„llande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur vĂ€l eleverna uppnĂ„r kursmĂ„len genom respektive arbetssĂ€tt. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av tvĂ„ grupper vuxenstuderande pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet.

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick dÄ möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbÀttra undervisningen i matematik. Forskning visar pÄ att skolor har olika förutsÀttningar och tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i och förstÄelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar pÄ de förutsÀttningar skolorna haft för att verkstÀlla Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgÄngsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgÄ frÄn det lokala utvecklingsbehovet och Àgas av lÀrarna sjÀlva.

Abstract Abstract Hultqvist, Erik & Sköld, Johan (2011). Debatten om ordning reda. The debate on order in school. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera den skolpolitiska debatten om ordning och reda. Den tidigare forskningen har visat att media ger en bild av skolan dÀr oordning har tilltagit samt att lÀraryrket har tappat i status.