Polisväsendet är en organisation där både kvantitativ och kvalitativ jämställdhet eftersträvas, man arbetar med att föra in jämställdhetsfrågor som en naturlig del i verksamheten. Vid återkomst från föräldraledighet väljer en majoritet av kvinnliga poliser att söka sig från yttre operativ verksamhet till inre tjänster. Detta ger upphov för ett kvantitativt jämställdhetsdilemma inom yttre tjänst, och är något som Polismyndigheten i Hallands län brottas med. Syftet med studien är tvådelat där två olika nivåer kommer att sammanfogas; det abstrakt teoretiska och det praktiska. Med det abstrakt teoretiska syftet avser jag att utifrån det genusteoretiska perspektivet undersöka om det finns föreställningar inom Polismyndigheten i Hallands län som inte främjar kvinnor inom yttre operativ verksamhet.

Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rättigheter i juni 1990 och blev därmed bundet att respektera principerna och bestämmelserna i konventionen. I december 2010 godkände riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stärka barnets rättigheter i Sverige och som därmed ersätter den strategi som gällt sedan 1999. Strategin innehåller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och åtgärder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebär bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda på hur barnet uppfattar sin situation. Därtill handlar det även om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn.

This master thesis is a study of the Swedish hydropower capacity to balance wind power. The Swedish government has decided that it should be possible to produce 30 TWh from wind power in the year 2020. The Swedish municipalities have to have plans for wind power plants with total yearly generation of 30 TWh. Wind power is an variable energy source that needs to be balanced by other energy sources. In Sweden the Swedish hydropower can be used for balancing a large scale introduction of wind power.

I uppsatsen analyseras lättlästa myndighetstexter utifrån skillnaden gentemot motsvarande normalversioner, vilka krav som ställs på läsarna och hur den övergripande situationen påverkar den språkliga utformningen. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om lättlästa myndighetstexter i relation till deras sammanhang. Texterna har analyserats genom diskursanalys enligt Faircloughs trestegsmodell; text, diskurs och social praktik. Sammanfattningsvis visar analysen att de lättlästa myndighetstexterna språkligt sett är både lättare och svårare att läsa och tolka än motsvarande normalversioner, att de har ett otydligt syfte och att de ofta är mer svåråtkomliga än normalversionerna. Litteraturgenomgången visar att begreppet lättläst används allmänt och opreciserat med associationer till ?svårigheter?.

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka ställer stora krav på att allmänheten ska ges insyn och möjlighet att påverka genom bland annat samråd. En grupp som lätt missas i denna process är de minderåriga som ofta har helt skilda intressen från övriga grupper i samhället. FN:s barnkonvention ställer krav på att landet ska ta hänsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har särskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillämpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir ännu mer begränsade på grund av att nya barriärer uppstår.

Planeringen av stora infrastrukturprojekt styrs av speciallagar och miljöbalken vilka ställer stora krav på att allmänheten ska ges insyn och möjlighet att påverka genom bland annat samråd. En grupp som lätt missas i denna process är de minderåriga som ofta har helt skilda intressen från övriga grupper i samhället. FN:s barnkonvention ställer krav på att landet ska ta hänsyn till barnens intressen i alla beslut som rör barn. För att tillgodose barnens intressen i planeringsprocessen har särskilda barnkonsekvensanalyser börjat tillämpas. Nya infrastrukturprojekt kan leda till att barnen blir ännu mer begränsade på grund av att nya barriärer uppstår. Men nya vägar och järnvägar behöver inte alltid medföra en försämring om utformningen sker på ett välplanerat sätt där hänsyn till barnens behov tas redan i tidiga planerings- och utredningsskeden. Syftet med examensarbetet är att sammanfatta den kunskap som finns om infrastrukturplanering och dess påverkan på barn och ungas närmiljö, säkerhet och rörelsemönster.

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare.Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen.Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren.För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod.

This master thesis is a study of the Swedish hydropower capacity to balance wind power. The Swedish government has decided that it should be possible to produce 30 TWh from wind power in the year 2020. The Swedish municipalities have to have plans for wind power plants with total yearly generation of 30 TWh. Wind power is an variable energy source that needs to be balanced by other energy sources. In Sweden the Swedish hydropower can be used for balancing a large scale introduction of wind power.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Försvarsmakten. Arbetets målsättning är att undersöka hot, risker och sårbarheter som portabla enheter kan orsaka eller bidra till inom en organisation. Bärbara datorer med operativsystemet Windows och Mac, samt surfplattor och smartphones med operativsystemet Android, iOS och Windows Phone är de portabla enheter som är utvalda att ingå i denna rapport. Vidare diskuteras förslag på hur man kan förebygga olika säkerhetsrisker. Rapporten tar även upp dagens BYOD-lösningar (Bring Your Own Device).

Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Myndigheternas uppfattning är att den grova ekonomiska brottsligheten har blivit allvarligare på senare år, den har dessutom blivit svårare att upptäcka, mer komplicerad att utreda och lagföra. Ekobrottsmyndigheten är en statlig myndighet som har hand om den största delen av all ekobrottsbekämpning i Sverige. De utreder bland annat bokföringsbrott, konkursrelaterade brott, skattebrott och insiderbrott. Ekobrottsmyndigheten riktar i första hand in sig på den grova ekonomiska brottsligheten, men också på de mindre allvarliga ekobrotten där straffvärdet inte är högt men där lagföringen har ett förebyggande syfte. Av de anmälda brottsmisstankar som kommer in till ekobrottsmyndigheten så står bokföringsbrott för 37 % och skattebrott står för 48 %.

The relatively poor economy in European dairy farming might be improved from efficient feeding systems and dietary management. Increasing herd sizes and transition to loose housing systems in Sweden, increases the possibilities for other feeding systems than separate feeding that is the traditional feeding system in Sweden. Other possible feeding systems are partial mixed ration (PMR) and total mixed ration (TMR), where the TMR system sometimes is associated with overfeeding and thereby increased environmental impact and high feed cost. Diets providing nutrients above or below animal requirements are considered as unbalanced, which in turn are associated with reductions in health, fertility and milk production. On the other hand, a balanced feed ration improves feed efficiency, nitrogen utilization and profitability.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Bakgrund och problem: Svensk offentlig sektor har de senaste decennierna genomgått entydlig omorientering präglat av New Public Management i sitt sätt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förändring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav föråterrapporteringen i årsredovisningen till regeringen. Förändringarna innebär bland annaten fokusförskjutning från målstyrning till resultatrapportering, ökade krav på verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att själv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven påverkatutformningen av Sidas årsredovisningar åren 2008-2010.Avgränsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges läsaren en djupareförståelse för hur administrativa rutiner och förhållningssätt kan påverka en organisationoch dess arbetssätt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förändring, där det råder vissosäkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har därför valt att göraen fallstudie av hur förändringen har påverkat återrapporteringen från en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen på intervjuer medfackexperter från Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremål fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förändringar av myndigheten och dess struktur.