Kraftig övergödning i Östersjön leder till ökad blomning av alger som medförsyrebrist i havet. Musselodling kan ses som en åtgärd för problemet. På den svenskaöstkusten beräknas skördningen av Musslor vara på ca 65 000 ton/år.Rötningsförsöket av blåMusslorna skedde i en pilotanläggning på Linnéuniversitetsom består utav en lakbädd och en UASB-reaktor (Upflow Anaerobic SludgeBlanket), där syrabildningen sker i lakbädden och metanbildningen i UASB.Musslorna gav ett metanutbyte på 0,32 m3/(kg VS) för hela rötningsperioden.Ensy AB specialiserar sig på att producera koncentrerad växtnäring från gödsel. Dehar som planer att utveckla sin verksamhet för att samköra produktion av biogas frångödsel. Gödslet som erhölls från Ensy AB rötades i ett satsvist försök i nio behållaremed 100g/behållare.

 Av Sveriges åtta stormusselarter är tre (Margaritifera margaritifera, Unio crassus och Pseudanodonta complanata) hotade (Lundberg & Tapper 2005). Om de övriga fem är kunskapen knapp (Gustavsson 2007) men studier som har gjorts i bl.a. Västra Götalands län tyder på att det råder underskott av individer i de yngre åldersklasserna och av juveniler i musselpopulationerna. Detta kan leda till att musselpopulationer kommer att dö ut (Bergengren & Lundberg 2008). Faktorer som stör Musslorna och som gör att de minskar i antal är bl.a.

Detta examensarbete handlar om att med hjälp av GIS försöka förklara förekomsten av flodpärlMusslor i Jokkmokks kommun i Norrbottens län. För att skapa en förklarande formel användes vegetationsdata, en höjdmodell samt ett antal kända mussellokaler. Med formeln och den framarbetade metoden ska man kunna leta fram nya lokaler med Musslor..

Storvuxna Musslor i sötvatten (storMusslor) kan ha drabbats av en allvarlig tillbakagång i såväl Sverige som hela världen. Tidigare undersökningar i Sverige och andra delar av världen visar på en kraftig tillbakagång och brist på en fungerande föryngring hos arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och tjockskalig målarmussla (Unio crassus). I tidigare undersökningar i Sverige har fokus främst varit att försöka kartera arternas förekomst och utbredning, men inte dess föryngring. Syftet med denna studie är att undersöka föryngringen av samtliga arter storMusslor i vattensystemen Tidan, Lidan och Mariedalsån i Västra Götalands län. Sju lokaler valdes selektivt ut för att representera några av de bästa i de tre vattensystemen.

Grundtanken med ett ekologiskt lantbruk är att det ska vara självförsörjande och att näringsämnen ska återföras till marken där de skördats. EU har länge strävat efter att 100 % avfodret till ekologiskt fjäderfä ska vara ekologiskt producerat, men målet har flera gånger skjutits upp på grund av bristen på ett proteinfoder som tillgodoser hönans speciella proteinbehov. I den konventionella produktionen används syntetiskt tillverkade aminosyror, vilket inte är tillåtet i ekologisk produktion som istället främst använder fiskmjöl, en råvara som inte anses hållbar pågrund av överfiskning och reducerade fiskebestånd. Musselmjöl är ett relativt nytt proteinfodermedel som nyligen blivit godkänt för ekologiskt bruk, det tillverkas genom att köttet från blåMusslor torkas för att sedan processas till mjöl. Syftet med vår rapport är att granska musselmjöl som alternativ proteinkälla för att nå ett 100 % ekologiskt foder till fjäderfä.

The giant otter (Pteronura brasiliensis) is listed as an endangered species and scientific litterature concerning its biology and behaviour is scarce. The current study observed a group of three giant otters in a Swedish zoo. First the otters normal behaviour was recorded. Then the aim of the study was to see if the otters behaviour changed when given blue mussels (Mytilus edulis). Furthermore the aim was to see if the otters displayed any tool-using behaviour when given mussels.

Vibrio vulnificus är en halofil bakterie, som framförallt har hittats längs med Golfkusten i USA och i flera asiatiska länder. Den kan orsaka gastroenterit, sepsis eller sårinfektioner och medför en hög mortalitet. I USA står den för en stor del av de skaldjursassocierade dödsfallen. Såväl ostron, fisk och Musslor som sediment, vatten och plankton har i olika studier beskrivits som reservoarer för V. vulnificus.

Beväxning på fartygsskrov är ett stort problem för sjöfarten. Beväxningen leder till ökad friktion mellan fartyget och vattnet vilket leder till ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp till luften. Med bakgrund av detta har vi genomfört en litteraturstudie där vi har studerat en stor mängd källor varav de flesta varit tillgängliga via Chalmers bibliotek. Syftet med detta har varit att ta fram en övergripande text rörande hur beväxningen går till samt hur bottenfärger fungerar för att motverka beväxningen, framförallt med fokus på miljöpåverkan.Beväxningsprocessen sker i flera steg. I det första steget bildas det en hinna av proteiner och kolhydrater längs skrovet.

Övergödning på grund av mänskliga utsläpp av närsalter, främst kväve och fosfor är ett av de allvarligaste miljöproblemen i Östersjön. BlåMusslor lever av att filtrera växtplankton från vattnet och binder därigenom kväve och fosfor. På så sätt bidrar de till att minska övergödningen när de skördas. På den svenska västkusten används redan musselodlingar som reningsåtgärd för att motverka övergödningen. Det har också konstaterats att med den tillväxttakt som råder på västkusten är musselodlingar under vissa förutsättningar en kostnadseffektiv reningsåtgärd.

Mörrumsån har de förutsättningar som krävs för att Tjockskalig målarmussla (Unio crassus) skall kunna leva och föröka sig, men detta sker inte i samma utsträckning som tidigare. Ett samband mellan vattnets riktning söderut mot utloppet till Östersjön och minskad föryngring av Tjockskalig målarmusslas inventerade bestånd i Mörrumsån finns. Föryngringen uteblir samtidigt som man hittat fler döda Musslor ju närmre åmynningen man kommer. Orsakerna till detta kan vara flera då denna mussla är beroende av specifika förhållanden under flera faser i sin utveckling och fortplantning. Ett av hoten är grumling av bottnar.