Jag har gjort en fallstudie av Systerjourens Somaya, en kvinno- och tjejjoursverksamhet som drivs huvudsakligen av muslimska kvinnor. Mitt övergripande syfte har varit att ge en holistisk beskrivning och förståelse för verksamheten utifrån dens fysiska och sociala sammanhang, och utgå från det unika i Systerjouren Somayas sätt att arbeta med kvinnofridsfrågor. Jag har försökt fördjupa mig i frågor som rör förklaringar till att verksamheten kom till, vilken roll religion och etnicitet spelar i verksamhetens arbete, vilka förutsättningar de muslimska kvinnorna har för att driva jourarbete i den aktuella kontexten samt om och i så fall varför det finns ett behov av en kvinno- och tjejjoursverksamhet i Sverige som drivs av största delen muslimska kvinnor. I min undersökning har jag valt att använda fallstudiemetodik som är en omfattande undersökningsmetod med vilken man kan ta nytta av kvalitativa och kvantitativa data. Jag har främst använt mig av kvalitativa intervjuer med fem utvalda anställda och volontärer inom Systerjouren Somaya.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

SAMMANFATTNING:Medias makt att påverka individers sätt att tolka verkligheten är stor. Betydelsen för hur man väljer att skriva någonting blir viktigt eftersom det påverkar den sociala praktiken i fråga om makt och inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus på hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den mediala bilden av invandrarkvinnor och hur det påverkar deras identitetsskapande. Vårt syfte med uppsatsen är att empiriskt undersöka hur kvinnor med utländsk bakgrund uppfattar den bild som förmedlas i media av invandrarkvinnan. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och samlat in ett empiriskt material bestående av åtta intervjuer.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Sverigedemokraterna har enligt vissa vunnit frågan angående invandring och tagit den till sin egen. Vilket har inneburit uppmärksamhet och diskussioner i olika medieenheter sedan valet år 2006. Under mandatperioden har detta icke riksdagsrepresenterade parti blivit omtalat och diskuterats, att invandringsfrågan har givits ansenligt spelrum har gjort att andra frågor kommit i skymundan. Vi anser därför att studiens syfte som beskriver hur Sverigedemokraterna konstruerar kön och sexualitet är av betydelse. Undersökningens angreppssätt har genomförts genom en metodtriangulering utifrån metoden innehållsanalys.

The official Swedish interpretation of the concept of citizenship is based on the social-liberal concept of citizenship. According to feminist critique, this interpretation of the concept contains male norms that lead to the exclusion of several groups from full citizenship. There is also a corresponding feminist critique which holds that in the womens´ movement and gender research there are strong norms as well, especially in the form of ethnocentrism. Also, the image of immigrant women in public debate is being questioned and the critics here raise the question of the responsibility of the society for integration. Swedish research on citizenship has focused very little on the situation of immigrant women, and this essay aims at helping to fill this empirical gap.

Sverigedemokraterna har enligt vissa vunnit frågan angående invandring och tagit den till sin egen. Vilket har inneburit uppmärksamhet och diskussioner i olika medieenheter sedan valet år 2006. Under mandatperioden har detta icke riksdagsrepresenterade parti blivit omtalat och diskuterats, att invandringsfrågan har givits ansenligt spelrum har gjort att andra frågor kommit i skymundan. Vi anser därför att studiens syfte som beskriver hur Sverigedemokraterna konstruerar kön och sexualitet är av betydelse. Undersökningens angreppssätt har genomförts genom en metodtriangulering utifrån metoden innehållsanalys. De texter som ligger till grund för undersökningen är partiets handlings/ principprogram, SD- kuriren och den fantastiska fyrans publicerade blogginlägg under år 2010. Resultatets visar att partiet kategoriserar in människor beroende på kön samt efter religiös tillhörighet.

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgångspunkt i slöjbärares egna förhållningssätt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbärande kvinnor bearbetades med hjälp av tematisk analys och analyserades med social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestämma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. Utifrån social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken på social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhållande till den dominerande bilden av slöjan i Väst..

Syftet med denna undersökning var att fördjupa förståelsen av invandrarkvinnors livssituation, vilket gjordes med hjälp av frågan hur upplever invandrarkvinnor kvinnorollen? Vi valde att arbeta utifrån Grundad teori och genomförde åtta intervjuer och närmade oss studiefältet så förutsättningslöst som möjligt för att fånga kvinnornas upplevelser i sin helhet. Tre urval genomfördes och ledde oss successivt till det som är kärnan i kvinnornas livssituation ?Strävan efter idealet?. Genom analysen framkom ytterligare kategorier som är sammankopplade med huvudtemat.

Egyptens familjelagstiftning baseras på ?ari?alag som har sin tolkningsgrund i densunnitiska hanafitiska lagskolan, men innehåller också inslag ur den shafi?itiska-, denmalikitiska- och den hanbalitiska skolan. Ett äktenskap är inom islamsk rättstradition ettavtal mellan två parter. Maken är skyldig att försörja sin hustru och sina barn ochkvinnan är skyldig att lyda sin make. Om kvinnan skall ha rätt arbeta, studera ellerlämna hemmet utan sin makes tillstånd måste detta vara inskrivet iäktenskapskontraktet.

The purpose of this essay was to examine female immigrants of South East Asia who have lived together with a drug addict and how they were affected and let themselves be influenced by that, and to study their reactions to such situations.The main questions were:· How do the women describe their personal relationship matters with their husbands with focus on abuse / co-dependency?· How do they show their co-dependency in actions?· How do the women handle their co-dependency?I chose a qualitative method because my purpose was to get a comprehension and hopefully find a pattern in the life situation in this specific target group. Regarding the collection of dataI used both primary data in the frame of interviews with persons connected to the problem, and secondary data in the form of earlier studies in that field.As the main result I found that these women lived in a severe stress. They were affected both psychically and physically by the abuse of their partners. They developed different strategies of survival to stand the reality and to save the family.

Både svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer är en del många universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utländskt ursprung berättar om vardagsrasism och förhållningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berättelser narrativt och utifrån ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berättelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades på ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhållningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berättelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade på deras förhållningssätt gentemot skilda delar av universitetsvärlden..

I denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån invandrare perspektiv. I dessa intervjuer har jag använt mig av en intervjuguide. Jag valde ut sex kvinnor med invandrar bakgrund som vistats i Sverige från fyra till närmare tjugo år. Syftet var att ge en inblick i integrationsprocessen utifrån invandrarens perspektiv där bemötande från samhällets sida, språkkompetens och socialt nätverk ingår.

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka och förklara begreppen ?jihad? och "heligt krig" och svara på ifall dessa begrepp kunde användas för att rättfärdiga terrorism, samt förklara den politiska islam, al-Qaida och det Muslimska Brödraskapets kopplingar till terrorism idag. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativa metoder och framförallt genom litteraturstudier. Resultatet visade att det inte finns någon definitiv förklaring till begreppet jihad, utan det finns åtminstone två sätt att tolka det på, samt att våld genom jihad kan rättfärdigas genom att tolka och ta koranverser ur sin kontext. .

I gruppen möten mellan olika kulturer kommer vi bland annat lyfta fram möten som en invandrare ställs inför när han/hon integreras i det svenska samhället. Dessa möten innebär eventuella möjligheter eller begränsningar till integration. Vi kommer dessutom att diskutera hur en nyanländ människa påverkas av den nya kulturen samt hur individen bevarar sitt kulturella arv. Vi har studerat dessa möten i fyra fallstudier med inriktning på; en mångkulturell svensk gymnasieskola, kulturarv, sexuell läggning och slutligen bostadsförhållanden. I den mångkulturella skolan ligger tyngdpunkten på att studerahur olika etniska grupper samspelar och behandlar varandra.