Vi ser idag allt fler företag publicera sina etiska riktlinjer både i årsredovisningar och på hemsidor. Det ses mer eller mindre, som ett krav i dagens samhälle. En fråga om vilken roll de etiska riktlinjerna har i dagens företag uppstår. Vidare uppstår en fråga om i vilken utsträckning de etiska riktlinjerna efterlevs i den vardagliga verksamheten. Vi ser en utmaning för dagens och framtida ledare när det gäller att kunna skapa en enhetlig bild av etiska frågor, som genomsyrar hela företaget.

Titel: Hur arbetar logistikföretag i Blekinge strategiskt med miljöfrågor i samband med lastbilstransporter? Författare: Adam Johansson & Patrick Mileti? Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 hp Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka strategier för miljöarbete tre olika logistikföretag i Blekinge använder sig av i samband med lastbilstransporter, samt analysera och jämföra företagen sinsemellan i deras strategiska miljöarbete. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. För övrigt har vi använt hemsidor från både företag och myndigheter samt diverse litteratur. De företag vi undersökt har vi valt utifrån storleken på företagens verksamhet. Detta för att se om det finns några skillnader i det strategiska arbetet med miljöfrågor beroende på företagets storlek. Slutsats: Vår slutsats är att de tre undersökta företagen strategiskt arbetar väldigt olika med miljöfrågor.

Problemställning: Ett ansvarsfullt företagande är idag en viktig konkurrensfördel. Företagen måste kunna balansera ekonomiska intressen med miljöfrämjande åtgärder och på ett trovärdigt sätt kunna visa att de arbetar för en hållbar utveckling. Det finns många alternativ gällande en investering i sociala och miljöfrämjande åtgärder men det saknas ofta riktlinjer för hur arbetet bör genomföras. Genom Kyotoprotokollets olika projekt har en marknad uppstått där organisationer erbjuder företag en möjlighet att investera i projekt för att reducera koldioxidutsläpp. Vad en investering i denna marknad innebär är det få undersökningar som visar.

Användningen av smartphones idag har blivit en självklarhet. Med dagens teknologi har man större användningsområden med telefonerna vilket har lett till att alltfler använder mobiler för att surfa med på webben. Dessvärre har formgivningen av webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur användningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfället. Studien har utifrån ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med användarna ser ut idag.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur resultatet skiljer sig åt mellan stora och små fondbolags Sverigefonder. Skillnaden försöker vi förklara med avseende på organisationsstruktur och förvaltningsstrategier.Vi har valt ut tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre olika storbanker i Sverige, samt tre svenska aktiefonder som förvaltas av tre mindre fondbolag. Vi har beräknat dessa fonders risk samt avkastning för att se vilka fonder som klarat sig bäst. De mått och modeller vi använt är standardavvikelse, beta, aktiv risk, CAPM, Alfa, Treynorkvoten och Sharpekvoten.Vi har försökt ta reda på hur de olika fondbolagen arbetar genom intervjuer, information från hemsidor på Internet och annat skriftligt material.Empirin består av presentationer av fondbolagen, fakta om de olika fonderna samt den information vi samlat in om förvaltningsarbete. Det sistnämnda innefattar hur många som arbetar med fonderna, hur de interagerar med varandra och hur det går till när de avgör vilka aktier som ska ingå i fonderna.Efter att ha räknat ut alla riskmått och avkastningsmått stod det klart att bankerna har presterat betydligt sämre än de mindre fondbolagen.

Frågan om en tillgänglig hemsida har fått en allt större betydelse i offentliga verksamheter. Genom att följa riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben, utgiven av Verva (Verket För Förvaltningsutveckling), kan man få en tillgänglig hemsida. En rapport från FunkaNu som gjordes 2006 visade att Osby kommuns hemsida hade tillgänglighetsproblem och kommunen bestämde sig för att förbättra tillgängligheten. Ett första steg i detta arbete var att uppgradera till ny version av sitt publiceringssystem och att utbilda webbredaktörerna i webbtillgänglighet. Vilket resultat har dessa satsningar gett? Syftet med denna rapport är att undersöka i vilken omfattning Osby kommuns hemsida följer riktlinjerna i Vägledningen 24-timmarswebben och därigenom se hur tillgänglig Osby kommuns hemsida är.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för det nya betygssystemet och de två politiska blockens syn på betyg utifrån ett ideologiskt perspektiv.Det nya betygsystemet kommer att innebära flera betygssteg än de vi har idag. Fem betygssteg för Godkänd och däröver i form av bokstavsbetyg från A till E. F innebär Icke Godkänd och horisontellt streck innebär Underkänd. Betygen kommer även fortsättningsvis att vara mål- och kunskapsrealterade.Skolan har kommunaliserats med styrs ändå av centralt uppsatta styrmedel. Det innebär att betygen och dess utformning beslutas av Sveriges riksdag.

Förstudien behandlar den tekniska delen av ett teoretiskt stadstäckande öppet WiFi i Trollhättan, Sverige. Trollhättans kommun beställde en förstudie från Högskolan Väst som skulle agera beslutsunderlag till hur de skulle ta ärendet vidare. Studien är begränsad till den tekniska biten, där bland annat val av utrustning, trådlösa tekniker och riskanalys av nätverket ingår. Arbetet varit väldigt teoretiskt inriktat med en metod som till största del består utav att samla information och kunskaper från vetenskapliga rapporter, teknikorienterade hemsidor och andra relaterade arbeten.De trådlösa standarder som jämfördes teoretiskt i förstudien var 802.11g och 802.11n. 802.11n valdes som den standarden som bäst passade just detta nätverk, främst för dess positiva egenskaper när det gäller täckning, hastighet och bakåtkompatibilitet.

Är strängare krav och eventuell lagstiftning, avseende miljöredovisning, att vänta för samtliga företag i Sverige, inte enbart de statliga? Vilka åtgärder krävs för att fler svenska företag i framtiden skall framställa en extern miljöredovisning och för att miljöinformationen ska vara värdefull?Syftet med uppsatsen var att undersöka hur framtidens krav på svenska företags miljöredovisning kan komma att se ut och vilka åtgärder som krävs för att fler svenska företag i framtiden skall framställa en extern miljöredovisning av värde.Rapporten bygger på en explorativ undersökning. Vi har valt att använda en kvalitativ inriktad forskning med ett helhets- och framtidsperspektiv. Information och data har samlats in från såväl dokument som muntliga källor för analys och utifrån detta har vi skapat en teori om framtida ändringar vilket benämns induktion. Medvetet har vi valt att fokusera på och lägga tyngd vid aktuella rapporter och information från olika organisationers hemsidor då rapporten behandlar framtida eventuella ändringar.Det inledande avsnittet behandlar begreppet ?hållbar utveckling?, följs av dagens olika krav på företagens miljöarbete, både lagkrav och marknadens krav.

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde.Syfte och frågeställningarSyftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott.? Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna?? Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument?MetodMetoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras.ResultatUtövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott.

Den svenska sågverksindustrin har dragits med överkapacitet som ett resultat av den ekonomiska krisen. Detta ledde till minskat nybyggande på den svenska marknaden, något som påverkat sågverksindustrin. Flera större aktörer inom sågverksindustrin har visat negativa resultat och inte minst Setra som denna studie ska behandla. Denna studie avser att kartlägga och analysera affärsområde förädlat (AO Förädlat) inom Setra Group AB (Setra). Studien är avgränsad till att kartlägga konkurrenterna till produktionsanläggningen i Skutskär. Setra är en av Sveriges största producenter av sågade trävaror och ägs främst av Sveaskog (50 %), Mellanskog (27 %) och LRF (22 %). Förtaget är uppdelat i sex olika affärsområden (Råvara, Furu, Gran, Nord, Förädlat och Plusshus) med 1 200 anställda och omsätter totalt ca 4 miljarder SEK.

SammanfattningDenna uppsats behandlar det samarbete som sedan 2003 finns mellan Linköpings HockeyClub (LHC) och Linköpings Fotboll Club (LFC), som innebär en kombination av herr- ochdamidrott. Samarbetet är unikt och de båda föreningarna har ett gemensamt varumärke och tillstor del samma management.Syftet med denna uppsats är att få förståelse för det gemensamma varumärket i samband medsponsring och identifiera de värden som kan finnas i samarbetet LHC/LFC. Detta utifrånnågra av de nuvarande större sponsorernas perspektiv, samt även hur andra nationellastorsponsorer som generellt verkar inom idrottssponsring uppfattar det.Resultatet av studien är ämnat att vara av intresse för LHC/LFC och målet är att kunna gedem ny kunskap i området och för att visa hur sponsorer uppfattar samarbetet. Detta görsgenom att intervjua nio intressanta företag som alla verkar i sponsringsbranschen. Av de nioföretagen är fem nuvarande sponsorer och fyra är nationella storföretag som verkar generelltinom sponsring men som inte samarbetar med LHC/LFC i dagsläget.

Syfte: Min tanke med uppsatsen var att undersöka en komplex förändringsprocess inom fastighetsförvaltning, där många inblandade intressenter deltagit. En stor fråga var hur intressenterna genom samsyn eller konflikt lyckats anpassa och bevara ett objekt med stort kulturarv, som både skall ge avkastning och finnas till för allmänheten. Jag ville se om fallet kunde fungera som en mall/verktyg för andra företag som är inne i liknande komplexa processer och studera intressenternas syn på utvecklingsarbetet och hur samordningen skett. Metod: Genom ett hermeneutiskt synsätt har jag samlat in primärdata från kvalitativa intervjuer med inblandade intressenter. Sekundärdata har inhämtats från intressenternas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Efter teoristudier och sammanställda intervjuer har resultaten jämförts mellan teori och empiri med hjälp av en teoretisk modell (intressentmodellen) för att komma fram till en slutsats. Resultat och slutsats: Mina intervjuer visade att de inblandade intressenterna hade gemensamt mål, få konflikter och god kommunikation.