Denna uppsats handlar om religiös slakt och hur etiskt försvarbara den judiska kosherslakten och den muslimska halalslakten är, detta utifrån ett människorättsperspektiv i jämförelse med ett djurrättsperspektiv. Uppsatsen utgår till stor del utifrån författaren Martha C Nussbaums teorier kring människors rättigheter och djurs rättigheter, där hon i båda ämnena tar upp ?the capability approach?, som handlar om vad varje människa och djur som ett minimum, för vad ett värdigt liv kräver, har rätt till. I uppsatsen finns även avsnitt om kosher- respektive halalslakt samt ett kapitel om jordbruksverkets syn på konventionell slakt och dess innebörd men också deras syn på kosher- och halalslaktI analysen, analyseras de olika delarna för att försöka hitta svar på min frågeställning. Analysen inleds med ett människoperspektiv utifrån, ?the capabilities approach?, där jag analyserar konsekvensen av ett förbud mot kosher- och halalslakt.

I samhället har Sverigedemokraterna (SD) växt starkare de senaste åren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, där muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis på vilka attityder som är på frammarsch i Sverige? Vår studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlängningen mot andra kulturer, några högstadieelever har på två skolor med en mindre mångkulturell prägel i en kommun med hög mångkulturell karaktär.

Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker.

Idag är det flera teoretiker inom counterinsurgency (COIN) arenan som har uppfattningen att entusiasmen för klassisk COIN teori är missriktad. Flera menar att dagens insurgent grupper skiljer sig markant från de som har verkat tidigare då dagens konflikter är mera komplexa. En av dessa är den australiske counterinsurgency officeren David Kilcullen. Han har utvecklat en teori eller ramverk som bygger på tre pelare nämligen säkerhet, politik och ekonomi. Dessa tre pelare måste utvecklas parallellt och är lika viktiga för att nå framgång i en COIN operation.Syftet med uppsatsen är att undersöka om Frankrikes misslyckande i Algeriet kriget 1954-62 kan förklaras utifrån Kilcullens moderna teori med tre pelare modellen för upprorsbekämpning.Efter erfarenheter från kriget i Indokina hade fransmännen utvecklat en COIN doktrin som de kallade "counterrevolutionary warfare".

This thesis explores how Muslim youths? lifeworlds are depicted and narrated in the following two studies on Muslim youth in Sweden and Denmark: Muslima (2007) and Samtidsislam (2010). The aim of this thesis is to answer the following question: In what ways do these works treat the aspects of the lifeworlds that are being highlighted in their studies of Muslim youth in contemporary Sweden and Denmark? An underlying aim is to analyse the results within the framework of theories of socialisation, cultural emancipation and rituals and traditions.With a hermeneutic approach I analyse the texts and operationalize the research question into four themes: the effects of socialization, cultural emancipation, rituals and traditions and secularization. The texts are treated in the analysis with textual analysis and hermeneutic method.

Denna uppsats handlar muslimskt konvertering bland unga vuxna i Sverige. Syftet är att undersöka vilka påverkansfaktorer som ligger bakom förekomsten av denna typ av konvertering. Genom att intervjua fyra konvertiter undersöks olika upplevelser, tankar och händelser i deras liv som kan ha bidragit till deras konvertering. Dessutom undersöks tillgången till information som en av de främsta förutsättningarna till att tidigare sekulära personer som rört sig i icke-religiösa miljöer genomgår en sådan omfattande livsstilsförändring som konvertering innebär. Denna information kan i många fall härledas till islamistiska organisationer och rörelser som medvetet riktar sig till yngre personer som lever i icke-muslimska länder.

Studiens syfte var att genom ett socialkonstruktivistiskt perspektiv analysera hur identitet har använts som ett argument i relation till Turkiets medlemskapsförhandlingar i 2007 års plenumdebatter i Europaparlamentet. Till grund för studien är alltså ett socialkonstruktivistiskt perspektiv samt tidigare forskning kring vilken roll identitet har när det gäller framtida medlemsstaters framtidsutsikter i EU och forskning kring hur turken ses som ?den andre? i den franska politiska diskursen.En kvalitativ dokumentanalys tillämpades på de utvalda Europaparlamentsdebatterna och ett analysschema konstruerades utifrån teorin för att organisera resultatet. Analysschemat är indelat i två kolumner och fyra kategorier. I den första kolumnen placerades de fynd där turken/Turkiet ses som ?den andre? och i den andra kolumnen placerades de uttalanden där turken/Turkiet ses som en del av Europa.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhället mer mångkulturellt väckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrätt ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv, där resultatet avsågs ställas i relation till svensk IP-rätt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarätt inträder om arvlåtarens barn avlider innan honom eller henne, då arvlåtarens barnbarn ärver istället. Bröstarvingar har alltid en rätt till hälften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Jag har tänkt analysera och presentera de olika skillnaderna eller tolkningarna som finns inom shi'a och sunni islam. Anledningen till att jag valde att koncentrera mig på shi'a-och sunniislam är för att jag alltid har varit intresserad av de historiska skillnaderna och för hur de kom till och vad som var orsaken till dess uppkomst. Jag har alltså alltid varit intresserad av islams tidiga historia och de händelser som inträffade efter profetens död. I denna uppsats kommer jag endast att ta upp tre olika ämnen och belysa dom från shiitisk och sunnitisk synvinkel med deras egna källor.De ämnen som jag tänker behandla och ta upp beskrivs som "Korruption i Quran", traditionen om "De Två Dyrbara Tingen" och "De Tolv Ställföreträdarna". Jag kommer att beskriva olika arabiska termer som är viktiga att nämna och som kommer att dyka upp i uppsatsen samt moderna konflikter mellan dessa riktningar.Shi'a- sunni- islam har varit aktuellt i internationell media lite till och från enda sen den islamiska revolutionen i Iran och fram till dagens ockupation av Afghanistan och Iraq samt nyligen med de hånande, kränkande och mycket provocerande teckningarna av muslimernas siste profet, Muhammad1 som satt igång en explosion av undertryckt vrede i den muslimska världen gentemot västerländska länder som exempelvis England, Frankrike, Tyskland och USA.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhället mer mångkulturellt väckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrätt ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv, där resultatet avsågs ställas i relation till svensk IP-rätt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarätt inträder om arvlåtarens barn avlider innan honom eller henne, då arvlåtarens barnbarn ärver istället. Bröstarvingar har alltid en rätt till hälften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har porträtterats i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan åren 1994-2010. Vidare är syftet att se hur läromedlen stämmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förändrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som läromedlen skapar för läraren. Metoden som jag använder mig utav är sakorienterad hermeneutik och urvalet är gjort för att få en så stor spridning som möjligt mellan olika författare under de årtal som undersökningen är avgränsad till. Den teoretiska grunden består av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men även av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen.

The study's aim was to increase knowledge about the resistance of the Muslim religious expressions in the public sphere and its emergence on the basis of the case around the opposition to call for prayer. The study was conducted through the use of the qualitative research approach through interviews with informants who have a pronounced aversion regarding the existence of the public call to prayer in Sweden. The study's questions have been answered by an analysis of the empirical material by using different theoretical points that illustrate how Western standards are valued higher than the other, in the various standard systems. The view of the Muslim religious practices depicted by informants through an interpretative framework that is characterized by Islamophobic arguments that are considered to be incompatible with Western culture and the principles of the secular state striving. Such discourses can create an uneven distribution of power between Muslims and non-Muslims on the basis of the West's representations of Orientalism explained based in ethnocentric knowledge.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat närma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvärdig medlem i förhållande till de övriga medlemsländerna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera år av kritik, uteslutande och förnekande från EU: s håll beslöts det att Turkiet får från och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets väg mot Europa har varit allt annat än rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsättningar från europeiskt håll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spår genom historien fram till idag.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte:Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället.

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ?den nye mannen? kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process.Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ?görandet? av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet.Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig.Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ?den nye mannen?; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal.