Frågan om de konfessionella friskolorna aktualiseras med jämna mellanrum i den svenska samhällsdebatten. Trots ämnets betydelse och aktualitet har forskningen ännu varit sporadisk och huvudsakligen inriktad på att skildra konfessionella friskolor som enskilda fenomen. Mot bakgrund av några teorier inom den allmänna religionspedagogiken studeras i den här uppsatsen de sex gymnasieskolor som idag (januari 2008) finns i Sverige och som har tillstånd från Skolverket att verka med en konfessionell inriktning. Metoden är kvalitativ och indelad i två mindre undersökningar. I den första beskrivs samtliga sex skolor med hjälp av ett källstudium.

The purpose of this study is to investigate the lived experiences and treatment of Muslim women in their encounters with the social services. The primal themes for this study was: How does Muslim women experience the treatment of their case in the social services in a situation of need? How can the encounter and experience with the social services affect the clients trust in the social services?  What is the ideal treatment of women with a Muslim identity by the social services?The aim of this study was to investigate and capture the respondents lived perceptions and experiences with the social services, and thus the qualitative interview methodology was implemented to answer the research questions and hypotheses. Seven interviews with Muslim women were conducted in various districts of Stockholm, a city in northern Sweden. Five of the respondents were of ethnic Swedish origin and two were of other ethic origin.The results show that the majority of the respondents experienced a negative response at least once when in contact with the social services.

Syftet med denna studie är att undersöka och belysa om, och i så fall hur, invandrarbarn uppväxta i Sverige med rötter i muslimska länder, påverkas av mellanförskap och hur de skapar identitet utifrån detta. Frågorna jag valt för att uppnå syftet är: Vad innebär det för invandrarbarn med rötter i muslimska länder att växa upp i det svenska samhället? Tillkommer det speciella faktorer i identitetsbildandet mellanförskapsbarn med mus¬limsk tradition i förhållande till etniskt svenska barn? Hur upplever mellanförskapsbarn den dubbla tillvaron och sin identitet? Hur ska skolan på bästa sätt kunna undervisa samt tillgodose behoven hos mellanförskapsbarn med muslimsk tradition? Metoden jag använder för att illustrera syftet är av en kvalitativ ansats där det empiriska materialet består av fyra intervjuer med mellanförskapsbarn med muslimsk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultat¬analysen diskutera de olika faktorer som belyser problemställningen. Resultatet i denna studie påvisar att det förkommer speciella problem baserade på den dubbla tillvaron och att identitetsskapandet påverkas av detta.

Mitt syfte med denna uppsats är att försöka ge läsaren en inblick i vad Koranen och andra skrivna källor säger om kvinnans ställning i islam. D.v.s. om det utifrån västerländska värderingar (som dock inte på något vis är universella eller gäller som de rätta) finns ett kvinnoförtryck inom islam..

ABSTRACT Denna studie behandlar problematiken gällande vem som bör ha det yttersta ansvaret för barns utbildning: skolan eller föräldrarna. Forskning visar att föräldrars önskan om befrielse från specifika undervisningsinslag för sina barn är ett växande faktum. Denna önskan bemöts emellertid med skepsis från Skolverkets håll. Detta resulterar i att föräldrar väljer att flytta sina barn till diverse skolor och friskolor där befrielse utdelas godtyckligt och lättvindigt för att kringgå problematiken, något som bemöts med både ris och ros från forskarnas håll.Utifrån ett interkulturellt perspektiv har syftet varit att undersöka vari denna problematik har sitt ursprung, vilka förslag på lösningar som ges, samt vilka konsekvenser denna problematik ger upphov till.Genom en systematisk litteraturstudie uppmärksammas olika lösningar av ovanstående problem med utgångspunkt i diverse forskares utsagor. Resultatet belyser de olika viljor som styr och tvetydigheten kring vems rättigheter som väger tyngst.

In a Swedish classroom today there will be students with different ethnicities, world views and religious beliefs.  The students will be taught religion through a non-denominational education, where as a teacher you are meant to be objective, open-minded and fair in the representation of different traditions. This representation is colored by the outsider-perspective and the students then learn about religion from a party which is not involved in the religion being taught. This essay discusses how to balance the outsider-perspective in religious education in the Swedish school with insider-voices. More specific, the use of Muslim websites when teaching about Islam.The material this essay studies are three Muslim websites: al-islam.se, islaminfo.se and islamguiden.se. In order to make a didactic analysis of the websites, they are compared to a standard Swedish textbook.

This thesis examines how teachers in physical education work with gender and gender roles in two religious schools in Stockholm. My main research questions were how the teachers relate to gender roles, if they think of gender when planning the lessons and do the boys or the girls get more attention from the teacher, if so, how do they get it?This study is based on interviews and observations, which makes it a qualitative study. The P. E.

Examensarbete lärarutbildningen 2010-06-16 Madelen Handell Svensson Vt 2010 Estetiskt lärande och SpecialpedagogikAbstractIndividualized is among the most important things for students. The teacher always has to provide for every pupil's needs, both special needs and challenge.Dance is a rhythmic exercise that often is carried out to musical. Dance uses human body as a medium and is movements, rhythm and expression of feelings. Dance is a combination of various feelings[1].Dance awakes feelings that are easier to describe in experiences than in words. The word dance is defined differently in different countries, it varies as well from time to time and from person to person[2].

Sammanfattning I många delar av Afrika och Asien används miswak (tandrengöringspinne) av muslimer istället för den traditionella tandborsten. Miswak har visat sig vara effektiv i flera studier och medför en bättre munhälsa. Därför har WHO rekommenderat och uppmuntrat användning av miswak i de delar av världen där det är en tradition. Vi känner inte till prevalensen avseende miswak användning bland Malmös invånare från ovanstående delar av världen. Därför är syftet med denna enkätstudie att undersöka frekvensen av miswak användning bland muslimska församlingsmedlemmar i Malmö. Material och metod: En enkät på engelska språket som översattes till svenska språket användes.

Kommunen har varit skyldig sedan utbildningsreformen 1992 att bidra till finansieringen av friskolorna. Sedan dess har antalet friskolor ökat markant i Sverige. Kommunen sitter på två stolar när det gäller styrningen av gymnasieskolan. Dels utövare när det gäller den egna kommunala skolan, dels som finansiär när det gäller den fristående gymnasieskolan. Dagens elevpeng ger eleverna en valfrihet att välja vilken skola som de anser maximerar deras egen nytta.

Research shows that Muslims are often reproduced within the context that reinforces stereotyping of Muslims, see for example Otterbeck and Schielke. They are often regarded as a collective group with no distinct individuals and thereby the Islamic religiosity is portrayed as different and deviant from the more secular and private practiced Protestantism that is a common belief in Sweden.The purpose of this work is to study the already existing representation of Muslim women in a Western context, i.e. Muslim women in Sweden. This is done through an analysis of two ethnographic interviews and observational studies, written by researchers in Sweden (Karlsson Minganti and Sultan Sjöqvist) to investigate the existence of an "us and them" mindset. The two ethnographic studies which are analyzed in this work, deal with different types of Muslims: women who have been Muslims since birth and converted Muslim women.

Bakgrund och problem: De senaste åren har det debatterats flitigt kring friskolor. Senaste inslaget i debatten, vilket främst diskuterades i samband med valet 2010, har främst handlat om det faktum att friskolor drivs som aktiebolag vilket möjliggör för dem att gå med vinst som de därefter fritt kan disponera. Debatten som varit är dock starkt påverkad av politiska värderingar samt etik och moral och inslagen av ekonomiska fakta är få. Sammanställningar över friskolebolagens externa redovisning, bland annat hur de lämnar utdelningar alternativt koncernbidrag, saknas varav det är svårt att få en objektiv bild av situation bakom debatten.Syfte: Att göra en objektiv sammanställning över i vilken utsträckning utdelningar och koncernbidrag förekommer inom Sveriges mest omdebatterade utbildningskoncerner samt hur redovisningen av dessa ser ut.Avgränsningar: Uppsatsen har granskat moderbolag samt de dotterbolag som bedriver utbildningsverksamhet inom Sveriges fem mest omdebatterade utbildningskoncerner. Sammanställningen rör de valda bolagens tre senaste årsredovisningar räknat från årsslutet 2009.Metod: Detta är en deskriptiv studie varav fokus varit på det empiriska materialet.

Det råder stor enighet i samhället om att religionsfrihet är viktigt men åsikterna går stundom isär om vad denna frihet i praktiken ska innebära. Debatten kring de religiösa friskolorna är ett tydligt exempel på detta.Syftet med uppsatsen är att belysa vilken tolkning av barns religionsfrihet som framträder i den nya skollagen och läroplanerna. Detta är viktigt då forskning visar att skolan har en unik möjlighet att nå barn i en ålder där de är extra känsliga för påverkan. Skolans innehåll, syfte och mål är därför betydelsefullt såväl på individuell som på kollektiv nivå. Uppsatsen är en kvalitativ och komparativ studie där begreppen religion, frihet och autonomi används för att synliggöra och strukturera de perspektiv som framkommer i styrdokumenten.

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omläggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsväsendet breddats, åtminstone till ytan, men samhällets krav på möjligheter att välja och flexibilitet på arbetsmarknaden har fått tveksamma effekter i grundskolan, där elever halkar efter kunskapsmässigt. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i en undersökt friskola studera hur dessa nya arbetssätt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt på ungdomar i de högre årskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar från ungdomarna själva..

SammanfattningDet övergripande syftet med studien har varit att utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv undersöka innehållet i idrottsundervisningen i ämnet Idrott och hälsa A på tre friskolor med utgångspunkt i elevintervjuer. Vidare har ett syfte varit att fördjupa kunskapen om hur eleverna uppfattar lärarnas betygsbedömning i relation till kursplanens kunskapskrav och mål.MetodDen datainsamlingsmetod som använts i studien har varit strukturerade intervjuer med nio elever från tre olika gymnasieskolor. Skolorna är etablerade och ligger i tre olika kommuner som jag slumpmässigt valt ut. Eleverna blev förvarnade om att intervjun skulle ske och samtalen varade cirka tio minuter per styck. Elevernas svar kategoriserades utifrån den nationella kursplanens mål för att sedan analyseras med hjälp av Göran Lindes analysmodell om formuleringsarenan, transformeringsarenan samt realiseringsarenan.ResultatElevernas beskrivningar av idrottsundervisningen tydde på att det finns brister i undervisningen utifrån de nationella kunskapsmålen för kursen Idrott och hälsa A.