Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda på hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frågeställning är: Hur har några muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna fråga har jag fokuserat på tre olika områden: att vara muslim i relation till olika skolämnen, att möta eventuella fördomar och att vara troende i skolan. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i åldern 18 till 25 år. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jämförts.

On subsequent days, the 18th and 19th of December 2012, large groups of young people gathered to protest in the centre of Gothenburg. The gatherings mainly occurred outside two high schools: Plusgymnasiet and Framtidsgymnasiet. The reason behind the gathering has often been explained by the young people?s reaction to an Instagram account, on which offensive pictures and comments of and about young boys and girls had been published. As a reaction to the protest, police force including helicopters and mounted police, was sent to the streets.

The purpose with this study is to examine and analyze the eldercare staffs conceptions and perceptions about the construction of ethnicity and aging, in Swedish eldercare, to illustrate the process of othering. The authors interviewed eight people who work in the eldercare by using a vignette. We have analyzed our result from the interviews through several theories and earlier research pertinent to the subject. The study has shown that eldercare staff through their conceptions and perceptions unconscious been conducive to make and recompose constructions of ethnicity and elder. The constructions of ethnicity and elder can be conductive to processes of othering..

ABSTRACTEssay in Political Science, Advanced Continuation Course, 61-80 credits, by Jonas Nilsson?The democratic islamist? - a study of three islamist movements and their potential role in ademocratization process?Supervisor: Jonas LindeThe purpose of this work has been to explain to what extent islamist movements can be said to bebearers of democratic values and if they have a role to play in future democratization processes. Thepurpose of this work is also to examine the democratic views of the different islamist movements andto compare them with each other in an effort to find a specific islamist definition of democracy.The essay is a qualitative analysis of the Muslim Brotherhood in Egypt, Front Islamique du Salut inAlgeria and Hezbollah in Lebanon. The analytical framework is based on the political institutionsincluded in Robert A. Dahl polyarchial democracy.

The study?s purpose is to find out how important cultural competence is for the guidance of people with multicultural backgrounds. I also want to illustrate that what is seen as normal in one culture may mean something different in another culture. The study will also in some extent explore culture clashes and its problems in the guidance context. The method used in the study is qualitative and the five respondents were all practicing Muslims.

This is an essay in Swedish on the subject of democracy and demonstrations of collective violence. The study is based on a conflict between the youth-house movement in Copenhagen and the state of Denmark - the city of Copenhagen. The focus is over the period December 2006 until January 2008 with reflection on the political movement around the youth-house from the 80's and onwards. This political movement roots back to the late 60's and especially the squatting movement, the BZ, of Europe which had a strong period in Denmark both in the 60's and the 80's. There is also a strong connection to other political movements of anti-fascism, anti-globalisation, queer activism and equal rights.

The purpose of the thesis is to examine the thoughts and opinions of a selected group of people regarding the terrorist attack that occurred in Stockholm 12/11-2010. This study has been conducted through the method of focus group interview. The study was methodologically and theoretically inspired by Grounded Theory, which simply means that the participants' opinions have formed the theory of the study. As a result of the study, we can see that the main focus of the discussion held by the participants was through a we and them thinking-perspective. Furthermore, the study reveals that the participants tried to include who we (muslims) are, and to exclude who they (non muslims) are, while arguing in the discussion. Another definition is the one of here and there, where the participants defined terrorism and what causes it. Finally, media's role was discussed in relation to the creation of the medie-muslim. To explain the participants' perceptive, part of Appadurai?s Fear of small numbers and part of Brune?s Dark magic in the white media was used..

Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka och förklara begreppen ?jihad? och "heligt krig" och svara på ifall dessa begrepp kunde användas för att rättfärdiga terrorism, samt förklara den politiska islam, al-Qaida och det Muslimska Brödraskapets kopplingar till terrorism idag. Undersökningen gjordes med hjälp av kvantitativa metoder och framförallt genom litteraturstudier. Resultatet visade att det inte finns någon definitiv förklaring till begreppet jihad, utan det finns åtminstone två sätt att tolka det på, samt att våld genom jihad kan rättfärdigas genom att tolka och ta koranverser ur sin kontext. .

Unga muslimer i Sverige kan via Internet möta muslimsk kultur och genom mediet känna gemenskap med andra muslimer. Att förena två kulturer är inte alltid enkelt och här kan svenska islamiska webbsidor vara till hjälp. I studien undersöks fem sådana webbplatser utifrån innehåll och utseende genom observationer och textanalyser. Innehållet på sidorna skildrar hur det kan vara för en muslim att växa upp i Sverige, men interaktiviteten och möjligheten till att träffa likasinnade som är karaktäristiskt för Internet som medium saknas. Studien visar att webbplatserna främst tillhandahåller information om islam på olika sätt men att interaktivitet inte främjas..

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.

This essay examines the processes of interpretations of hadith within a group of muslim women in Stockholm, Sweden. The readings and interpretation of hadith took place in a smaller mosque. The practices of interpretation was studied by the authour through observations and further discussed with informants in interviews. Meaningmaking processes which connected the hadith readings with the everyday life of the group participants; related to questions of moral and etics, relations between men and women and other specific issues, has been highlightened through the observations. The material from observations and interviews has been examined hermeneutically through a narrative model of analysis, revealing structures of interpretation which includes local perspectives as well as connections to a global islamic discourse.

I denna uppsats ska jag titta närmare på religionskunskapsämnet och avsnittet islam. Syftet med undersökningen är att se hur undervisningen bedrivs på skolor med olika förutsättningar när det gäller klassammansättningen. Med detta menar jag klassernas etniska och religiösa bakgrunder. Huvudsyftet med uppsatsen är att försöka utröna om det finns skillnader i arbetssättet vid skolor med få eller inga alls med invandrarbakgrund och skolor med en stor andel med muslimsk bakgrund. Vilka läromedel använder skolorna och hur presenterar de islam? Görs jämförelser med kristendomen och i så fall hur ser de ut? Hur arbetar läraren konkret och vad är det eleverna ska kunna om islam? Vad är målet med undervisningen? Jag kommer även att titta på tidsramarna, intresset och attityden kring islam från både lärare och elevers synvinklar.

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för västvärldens allmänna syn på muslimer och islam och därefter kontrastera den bilden med hur muslimer själva väljer att bli porträtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie är mer än bara en komediserie, hur verkar den då för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar är den tänkt att bekämpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de åtta avsnitten i seriens första säsong och kunde därmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvärldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framställer islam och dess utövare som en fredlig religion, en mångfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i ständig förändring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion..

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.

There are over 1,5 billion Muslims living on earth and the religion is one of the world´s most increasing. Sweden is a country with a cultural diversity where about 300 000 Muslims lived in 1999. Today, the requirement for knowledge about caring for Muslims and the need of culturally competent nursing care are increasing.The aim of this study was to define cultural factors which the nurse has to recognize to be able to give culturally competent care to the Muslim patient. The method that has been used was a The Sunrise Model, which illustrates Leininger´s theory of culture care diversity and universality, provides a theoretical framework for the study. The results are presented on the basis of Leininger´s three cultural factors; cultural values, beliefs and lifeways.