Syftet med följande arbete är att presentera det förslag till historiekanon som lades fram i Danmark sommaren 2006, samt den debatt som följde i media, samt att jämföra klimatet för historieämnet i Danmark och Sverige. Svend Sødring Jensens teori om olika historieundervisningsmodeller applicerades på materialet. Genom en kvalitativ analys av de olika texterna, blev resultatet att förespråkarna för en kanon har en objektivistisk och/eller klassisk argumentation, samt att motståndarna har en formal argumentation när de inte anser att en kanon ska finnas, och objektivistisk och/eller klassisk argumentation när de anser att urvalet av kanonpunkter är felaktigt. I jämförelsen med Sverige blir resultatet att Sverige har en mer nyanserad historiesyn, speciellt när det gäller den egna kulturen..

Syftet med rapporten är att undersöka hur många fastighetsbestämningar som behandlas på grund av tvister om fastighetsgränser i Sverige. Med utgångspunkt i Sverige har en granskning av fastighetsbestämningsprocessen sammanställts, sedan har en utblick över Norge och Danmark genomförts.Sverige har ett rykte om att de har få tvister om fastighetsgränser i landet. I Norge förekommer det fler tvister om fastighetsgränser än det gör i både Sverige och Danmark. När fastighetsägare är oense om fastighetsgränsen kan det kallas för tvist. Tvister uppkommer på grund av oklarheter, dessa oklarheter kan bero på otydliga kartor eller att tydliga gränsmarkeringar saknas.Metoderna som användes i denna uppsats är: (1) en litteraturstudie där relevant litteratur granskades; (2) en fallstudie där dokumenterade fastighetsbestämningar i Sverige undersöktes; (3) en enkätstudie där en person från Norge och en person från Danmark svarade på frågor om bestämning av fastighetsgränser.Utifrån litteraturstudien sammanställdes resultat om hur fastighetsbestämningsprocessen går till i Sverige, samt de motsvarande processerna i Norge och Danmark, oppmålingsforretning och skelforretning/skelafsætning.

I meet in my work as art teacher many students of different descent, were they, or their parents, have different school experience than the Swedish. This, in combination with therecent discussion after the Muhammad caricatures about the banning of images in Islamic religion, made me curious to study what art education in a Muslim country looked like. I went to visit the Maramra Egitim Köyü school in Istanbul, Turkey, and especially their art classesfrom grade five to eight, which are the same age of students that I have been working with thelast ten years. This was my first visit to Turkey.The question I ask is: What does the practice of Turkish art education look like, using the Marmara school as an example. Which discourses can I identify in the art teacher practice? What surprised me the most was the frequent visual exposure of the founder of the Turkishstate, Kemal Atatürk.

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

But this is life ? en kvalitativ studie om tre irakiers resa till och i Sverige är ett försök till att genom att blanda tre olika teorier av Schwarz Aronson och Mead koppla samman tre skilda individers uppfattningar om sig själva och deras liv före och efter flykten till Sverige. Teorierna kan sammanfattas som att de är kopplade till identitetsuppfattningar och identitetskänsla och vad som händer när man saknar detta. Respondenterna två män i skilda åldrar och familjesituationer och en kvinna kämpade alla med att försöka hitta sig själva i Sverige att skapa en hållbar svensk- irakisk identitet och förstå sina nya levnadsvillkor. I analys delen av studien så har respondenterna fått svara fritt utifrån ostrukturerade intervjusamtal där de har fått diskutera om vad som är viktigt för dem i sina liv och hur de ser på sitt framtida liv..

Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige har de senaste åren ökat och statistik visar att målgruppen fortsätter att växa. Att bosätta sig i ett nytt land innebär en förändringsprocess bland annat för individens sociala identitet. Grupper som individen tidigare identifierat sig med byts ut och hon måste således aktivt rekonstruera sin sociala identitet för att hitta en plats i det nya samhället. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ensamkommande ungdomar är delaktiga i identitetsförändrande processer i samband med att de har bosatt sig i Sverige. Studien baseras på fem semi-strukturerade intervjuer med ensamkommande ungdomar bosatta på olika orter i Sverige.

Kosovoalbanerna är i Sverige en relativt ny invandrargrupp. Därigenom är kunskapen om deras kulturella och sociala förutsättningar ganska okänt..

Då bistånd i många fall inte fungerat som förväntat har det bildats stark kritik där man menar att det är ineffektivt. En del av biståndsforskningen tittar på vilka faktorer som kan göra biståndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige år 2007 genomförde en Landfokusering där valde man ut 33 länder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur många länder Sverige ger bistånd till. I den här uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvärsnittsanalys där jag vill studera sambandet mellan storleken på biståndet år 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till länder som redan får mycket bistånd av andra. Resultatet visar även att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetsländerna än övriga biståndsmottagare..

Syftet med denna uppsats var att studera hur det kommer sig att så få svenska universitetsstuderande väljer att utlandsstudera i Finland under någon del av sina studier. Detta studerades utifrån de fyra faktorerna språkbarriären mellan Finland och Sverige, historiska orsaker, förekomsten av stereotyper om finländare hos svenskar och näringsstrukturen i Finland respektive Sverige. En litteraturstudie gjordes. Litteraturstudien visade att språkbarriären mellan Finland och Sverige inte ter sig utgöra något egentligt hinder för utlandsstudier i Finland då det finns ett bra utbud av både engelsk- och svenskspråkiga kurser på de finska universiteten för utlandsstuderande. Resultatet tyder på att ett vanetänkande kan ha byggts upp hos svenskar att det är finländare som kommer till Sverige och inte tvärtom, eftersom det främsta immigrationslandet för finländare har varit Sverige, medan svenskar i mycket begränsad mängd immigrerat till Finland.

Invandringen i Sverige har ökat under de senaste decennierna, detta har gjort att Sverige gått från att bestå av relativt få kulturer till att bli mångkulturellt. Att beskriva faktorer som påverkar förståelsen för kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal i Sverige och personer med invandrarbakgrund var syftet med litteraturstudien. Studien baserades på nio vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom innehållsanalys. Resultatet visade att det finns kulturella olikheter i mötet mellan vårdpersonal och personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Många invandrare har svårt att anpassa sig till sitt nya hemland, både språkligt och kulturellt, vilket avspeglas som ett problem i den allmänt stereotypa vården.

Syftet med denna rapport är att redogöra vilka möjligheter Sverige har för att ha en långsiktigt hållbar energiförsörjning i framtiden. Genom att lista olika energikällors fördelar och nackdelar och studera Tysklands omvandling mot förnybara energikällor har jag kommit fram till hur Sverige ska ersätta den förlorade effekten som försvinner när 3 av de svenska kärnkraftsreaktorerna ska avvecklas. För att Sverige ska kunna inneha en hållbar energiförsörjning har jag också studerat hur Sverige ska kunna få ner fossilberoendet i framförallt transportsektorn där det sker mest utsläpp från fossila bränslen.För att Sverige ska kunna fortsätta ha en konkurrenskraftig basindustri (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) behövs det billig och pålitlig elektricitetsproduktion. De förnybara energikällorna sol- och vindenergi är väderberoende och deras elektricitetsproduktion varierar vilket orsakar stora problem i elektricitetsproduktionen. Tysklands omvandling mot förnybara energikällor och avvecklingen av kärnkraften har gjort att tyskar får betala dyra elpriser på grund av elcertifikaten och de har fått bygga ut kol- och gaskraftverk.

Abstrakt?Bör barnkonventionen bli lag i Sverige? ? En komparativrätts-lig studie on barnets rättigheter genom barnkonventionen i Sverige & Norge?Uppsatsen diskuterar med en komparativrättslig metodik implementeringen och inkorporering av barnkonventionen i Sverige och Norge. I tre steg ämnar uppsatsen att undersöka huruvida barnkonventionen bör implementeras till fullo och göras till svensk lag på samma sätt som Norge har valt att göra.Uppsatsen fokuserar på FN:s barnrättkommittés yttranden kring hur länderna sköter sina åtaganden gentemot konventionen och en jämförelse har gjorts som visar att kommittén generellt sett verkar ge Sverige mer grundläggande kritik vilket indikerar att kommittén anser sig ha större och allvarligare kritik kring Sveriges tillgodoseende av barns rättigheter än kring Norges.Uppsatsen tar också upp domstolsprocessen kring vårdnadstvister där barnet ofta riskerar att hamna i kläm. En jämförelse mellan vårdnadstvister i Sverige och Norge visar att det är väldigt små skillnader mellan ländernas olika problemområden som utgör skillnader i barns rättigheter som direkt kan härledas till det faktum att Norge har inkorporerat barnkonventionen till fullo medans Sverige inte har gjort det.Vidare har uppsatsen gett en inblick i den svenska debatten kring för- och nackdelar med en inkorporering av barnkonventionen i svensk lag och har kommit fram till att en inkorporering överlag bör ge positiva effekter för barns rättigheter..

Vårt syfte med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur den svenska staten byggerupp och utvecklar bilden av Sverige mot omvärlden. Vi har frågat oss hur det kommer sig att Sverige har ett av världens starkaste varumärken när landet inte på något sätt är världens rikasteland, största exportör, största mottagare av utländska investeringar eller främsta turistmål.Metodmässigt bygger vårt arbete på en fallstudie där vi intervjuat representanter för fyra myndigheter som arbetar med marknadsföring av Sverige mot utlandet tillsammans i Nämnden för Sverigebilden i utlandet; Svenska Institutet, Invest in Sweden Agency, Visit Sweden och Exportrådet. Vi har arbetat hermeneutiskt där vi försökt att förstå våra fallföretag och deras agerande.Vår slutsats är att ekonomiskt sett är Sverige inte det mest framgångsrika landet men när det kommer till att marknadsföra bilden av Sverige så finns det en stark och planerad strategi sombygger på samverkan mellan de olika aktörerna i Nämnden för Sverigebilden i utlandet. Det samarbete som vi kartlagt i denna uppsats anser vi till viss del förklarar den starka bilden avSverige. Den största delen av förklaringen, menar vi, är emellertid den goda bild som redan finns av Sverige i utlandet och som växt fram under tidens gång, tack vare ett antal särskiljandepositiva faktorer som behandlas i uppsatsen.

Islam är Sveriges näst största religion och därför är det väldigt viktigt att det finns bra och korrekt information kring hur man som muslim vill ha sin begravning utförd, efter-som alla har rätt till en värdig begravning. Uppsatsen uppmärksammar att det finns stora olikheter i hur man förhåller sig till och tolkar de muslimska begravningsplatserna, och att man bör vara medveten om detta när man ska utforma en muslimsk begravnings¬plats. Uppsatsen gör en dokumentation av de muslimska begravningsplatserna på främst Östra kyrkogården i Malmö. I en undersökande jämförelse över hur gravplatserna ser ut nu samt hur de sett ut tidigare kan man konstatera att det har skett en förändring av gravarnas utformning, där de från 1980-talet är enkla och avskalade medan gravarna från 2000-talet har en stor variation av både gravstenar och dekoration på gravarna. Muslimernas begravningstraditioner säger bland annat att det från ett dödsfall endast får ta 24 timmar innan den avlidne begravs, att kroppen inte får kremeras samt att begravning ska ske utan kista och att den döde ska vara placerad i graven så att ansiktet är vänt mot Mecka.

Utifrån en genomgång av den religionshistoriska litteraturen har följande framkommit:? Muhammed framställs som en genomärlig person som trodde starkt på sina andliga och religiösa upplevelser. Han var samtidigt bekant med de religiösa och politiska omständigheter som rådde i dåtidens Arabien. I staden Medina märks mer hans politiska egenskaper och han lyckas med sin skicklighet bilda ett nytt samhälle och åstadkomma en stor förändring i stora delen av Arabien under sina levnadsår.? Han beskrivs både som en religiös och politisk person.