Syftet med denna enkätstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal värk och smärta hos datoranvändare, ta reda på hur många timmar de ägnat sig åt fysisk aktivitet, och träning varje vecka den senaste månaden samt att ta reda på om det förelåg någon association mellan upplevd värk och träning. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om individerna vidtagit några åtgärder för att lindra värk eller för att förhindra att värk uppstår. 70 enkäter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var män (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt värk eller smärta den senaste månaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var män (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nästan alla hade motionerat den senaste månaden.

Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion.

Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser.

Gruppbehandling för personer med social ångest har under 5 år bedrivits på en öppenvårdspsykiatrisk mottagning. Sammanlagt har 10 grupper med totalt 50 deltagare behandlats. Gruppbehandlingen bygger på Clarks & Wells KBT modell. Social ångest och socialt undvikande minskade signifikant från för- till eftermätning, vid uppföljningen sjönk värdena ytterligare. Graden av depression minskade på motsvarande sätt.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstånd (AST) förändras med åldern råder det brist på diagnostiska instrument som är specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) är en självskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvärderades i föreliggande studie med avseende på intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. Därtill utfördes en preliminär analys av resultatens stabilitet över tid.

Genom metoden livsberättelse får vi här ta del av specialpedagogen Evas berättelse. Denna kvinna har arbetat inom skolans värld i 45 år och har en stor livserfarenhet att dela med sig av. Arbetets mål är att ge en bild av en specialpedagogs kompetensutvecklig och arbetsmetoder i skolan under årtionden. Inriktningen på intervjuerna är berättelser om Evas arbete med barn och deras tal, språk och kommunikation. Uppsatsen tar upp språkutvecklingen hos barn samt Evas arbetsmetoder för att kartlägga förskolebarns språkutveckling.

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor.

En intervjustudie har gjorts om vad pedagoger har för kunskaper om barn med ADHD och om de vet hur de ska gå tillväga för att underlätta undervisningen för dessa barn.Vi har inriktat oss på barn i åldrarna sju till tolv år för att diagnoser oftast inte ställs förrän barnen uppnått skolålder. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som har ägt rum med tio stycken pedagoger med olika inriktningar fritidspedagoger, specialpedagoger och lärare. Uppsatsens syfte är att undersöka vad det finns för kunskaper hos pedagoger i skolan om hur de ska arbeta med barn som har ADHD.Litteraturdelen handlar om allt från definition av ADHD till samspel mellan skola, hem och arbetsmetoder. Litteraturen har en viktig roll eftersom den har vetenskaplig fakta kring studien. Tillsammans med resultatet som utgår från frågeställningarna: Hur är kunskapen hos pedagoger om hur de kan underlätta skolmiljön för barn med ADHD? Hur väljer pedagogerna att underlätta skolmiljön för barn med ADHD?- I klassrumsmiljön- Genom föräldrakontakt- I kamratkontakt har resultatet fått fram att pedagogerna har olika erfarenheter av att arbeta med barn som har ADHD i skolan.

Syftet med arbetet har varit att få redskap till att förbättraundervisningen i skolan. Vi har undersökt sambandet mellan att förstå ochbehärska tallinjen samt att kunna räkna subtraktion med tiotalsövergång.Arbetet ger en översikt av aktuell forskning kring tallinjensom redskap och dess möjligheter till kunskap inom matematiken, främstsubtraktion.Med hjälp av diagnoser, brädspel och tallinjetest har vi undersöktom tallinjen är ett redskap, som lärare i skolan borde lägga större vikt vid imatematikundervisningen, för att underlätta elevers förmåga att behärskasubtraktion med tiotalsövergång. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning påatt det finns ett visst samband mellan kunskap om tallinjen och förmågan atträkna subtraktion. Resultaten tyder på att de elever som har goda resultat isubtraktion har en linjär taluppfattning. Vi ser att resultatet av vårundersökning pekar på att brädspelet, Chutes and Ladders, är ett användbart redskapför elever, som ännu inte har en välutvecklad linjär inre tallinje..

Syftet med studien är att diskutera hur sex lärare från grundskolan till gymnasieskolan talar kring inkludering och strategier för inkludering av elever med ADHD och/eller dyslexi. Insamling av empiri gjordes med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. Studien är gjord utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv som metod. Ur intervjumaterialet synliggjordes fyra inkluderingsdiskurser där olika definitioner läggs i begreppet. Lärarna i vår studie har uttryckt att de känner sig begränsade inför arbetet med strategier för inkludering.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares bedömningsarbete av elevers matematikkunskaper i årskurs 1-3. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av fem lärare. Resultatet visar att lärare använder framförallt diagnoser och observation för att bedöma elevers matematikkunskaper. Diagnoserna används i huvudsak i slutet av ett område för att kartlägga vilka kunskaper eleverna uppnått. Observation används dagligen i undervisning genom olika samtal och övningar för att dels kartlägga kunskaper och dels utvärderar undervisningen.

Tidigare forskning har påvisat att det fanns vissa skillnader i hur kvinnor och män påverkades av att vara sjukskrivna. De vanligaste diagnoserna, oavsett kön, är muskel- och ledsjukdomar samt psykiska diagnoser. Syftet med denna studie var att urskönja likheter och skillnader i kvinnors och mäns upplevelser och konsekvenser av sin sjukskrivning samt hur deras medverkan i Nystart uppfattades. Ett annat syfte var att öka kunskapen om hur företag kan hjälpa sina anställda tillbaka till sysselsättning. Nystart är en enhet inom ett svenskt företag där sjukskrivna får hjälp att omskolas för att återgå till sysselsättning.

Varje år ställs ca 7000 bröstcancer diagnoser i Sverige. 70 till 80 % överlever tio år efter sjukdomsdebuten. Behandlingar och biverkningar leder till förändringar i livet för de cancerdrabbade kvinnorna. Dessa förändringar kan vara både yttre och inre och kan leda till upplevelser av förändrad identitet. Studiens syfte är att beskriva identitetsförändringar hos kvinnor med en bröstcancerdiagnos.

Undersökningens syfte är att studera vad några lärare i årskurs 1-3 har för egna uppfattningar om hur de använder de metoder och hjälpmedel som finns lämpade för elever med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer som metod.Resultatet visar att lärarna anser att läs- och skrivsvårigheter är ett återkommande problem i skolan. Samtliga respondenter är överens om att lärare är i behov av stöd och hjälp från varandra i arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, problemet kan dock ibland vara att det är svårt att få alla lärare att vilja samarbeta. Något som genomsyrar alla de intervjuade lärarnas svar är att kompetensutveckling är väldigt viktigt för att få nya kunskaper och utvecklas i sitt arbete och för att undervisningen ska bli givande för eleverna. Däremot är kompetensutveckling inom läs- och skrivsvårigheter något som de berörda lärarna anser sig får för lite av.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur en kommun organiserar resurser till elever i behov av särskilt stöd och framför allt till elever i läs- och skrivsvårigheter. För att ta reda på detta har vi i vår litteraturgenomgång redogjort för synen på skolsvårigheter under det senaste seklet och studerat vilka styrdokument som reglerar den svenska skolan på formuleringsarenan idag. Vi har använt fallstudien som vår metod och intervjuat olika befattningshavare som är delaktiga i processen kring stödet till elever i svårigheter på realiseringsarenan. Resultatet visar att politikerna har goda intentioner och en tydlig viljeinriktning att elever som är i behov av stöd ska få det. När de politiska besluten ska realiseras kommer däremot skolans dilemma fram.