This is a case study of the music channel MTV and it?s impact on the Swedish mediascape. We want to look into the process that lies behind this huge intercontinental corporation. Through literature studies we present the mechanism?s that paved the way for MTV growing into the number one music channel of modern time.

I uppsatsen underso?ktes i vilken omfattning radiostationer pa? webben presenterar information om musiken som spelas, vilken information som finns samt vilken relevans dess besta?ndsdelar har fo?r anva?ndare. Fo?r att uppna? syftet utfo?rdes fo?rst en kvantitativ underso?kning av webbradiostationer. Resultatet visade att musikrelaterad metadata visserligen presenteras i ma?nga skepnader, men att fa? stationer har anammat majoriteten av denna funktionalitet.

Today almost every artist has a music video. With today?s technology it has become a lot easier for smaller companies or amateur filmers to produce and distribute their work. But how important is an artist?s music video and where do people find their music these days? Other questions we wanted to answer were if there is a typical way a music video looks like based on its genre.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en Musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

Denna uppsats undersöker vilka litterära gotiska motiv och begrepp som rockbandet The Cure använder sig av i sin visuella estetik, närmare bestämt i tre av deras Musikvideor: "Charlotte Sometimes (1981), "The Lovecats" (1983) och "Lullaby" (1989). Analysen och undersökningen utgår från teorier kring semiotisk bildanalys samt ett intermedialt perspektiv där det tidigare skrivna ordet transformeras till visuella bilder. Andra teoretiska inriktningar som används i denna text är bland annat genusteorier kring receptionen av bilder samt ett psykoanalytiskt perspektiv där främst det undermedvetnas funktion inom den litterära texten granskas. Undersökningen kring och om gotiken utgår ifrån Mattias Fyhr definition av den litterära gotikens kännetecken. Undersökningen visar att The Cure använder sig av typiska gotiska motiv och könsstereotyper i sin visuella estetik men anpassar samt omvandlar gotikens uttryckssätt till att fungera i en postmodern kontext.

Föreliggande studie bygger på ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts på en resursskola med elever i behov av särskilt stöd. Syftet är att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av särskilt stöd, särskilt utifrån förhållningssätt, social interaktion och självkänsla. För att nå detta syfte har det pedagogiska arbetet bestått av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en Musikvideo utifrån deras egenproducerade låt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka underliggande mönster som styr två populärkulturella texter i form av Musikvideor publicerade på webbsajten YouTube: Madonnas Like A Virgin och Lady Gagas Bad Romance, samt undersöka om dessa mönster lever vidare inom populärkulturen genom ständigt återskapande.Metoden som används är diskursanalys med genusperspektiv för att ta reda på hur maskulinitet och femininitet konstrueras i det här sammanhanget. En diakron tillika jämförande analys görs för att se om liknande diskurser styr de båda Musikvideorna. I arbetet används det vidgade textbegreppet och således utgörs texterna i det här fallet av rörliga bilder, sångtexter och YouTube-kommentarer.Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är följande: Vilka diskurser, sedda ur genusperspektiv, genomsyrar texterna samt hur gestaltas och förmedlas dessa? Har de båda texterna liknande underliggande mönster, trots att de producerats med 25 års mellanrum? Kan man genom intertextuella kopplingar till de analyserade verken påvisa att diskurserna hela tiden skapas och återskapas i samhället genom populärkulturella texter?Slutsatser: texterna genomsyras av fem dominerande diskurser: kvinnan som oskuld respektive hora, drömprinsen, ?en riktig karl?, mannen har makten samt den starka kvinnan. De båda texterna har liknande underliggande kulturella mönster trots de mellanliggande 25 åren.

Vi, Anna Nilsson och Jeanette Svensson, valde att producera Musikvideos under vårat kandidatarbete på Blekinge tekniska högskola. Detta eftersom vi båda har ett stort intresse till musik och rörlig bild. Vi valde att göra två stycken för att lära oss produktionens process grundligt och för att nu kunna jämför de båda och av detta ta lärdom. Den ena Musikvideon gjorde vi till en skånsk duett som heter KC och den andra till Advance Patrol. Båda låtarna är inom genren hiphop.

Vi, Anna Nilsson och Jeanette Svensson, valde att producera Musikvideos under vårat kandidatarbete på Blekinge tekniska högskola. Detta eftersom vi båda har ett stort intresse till musik och rörlig bild. Vi valde att göra två stycken för att lära oss produktionens process grundligt och för att nu kunna jämför de båda och av detta ta lärdom. Den ena Musikvideon gjorde vi till en skånsk duett som heter KC och den andra till Advance Patrol. Båda låtarna är inom genren hiphop. Vårt mål med projektet var att skapa två videos som inte följde den generella mallen för hiphop-videos.

Sammandrag Vår uppfattning är att barns spontana lekfulla musikutforskande i sin ljudliga form inte alltid får utrymme och gehör hos oss vuxna. För att utveckla mer kunskap om detta vill vi i en institutionell kontext studera och analysera processen från barns utforskande och spontana musikproducerande till en produkt som kan reproduceras genom Musikvideoskapande. Studiens bärande stolpar är inspirationskällor, aktörskap samt möjliggörande. Under arbetets gång har vi sett olika inspirationskällor som kunnat påverka barnen i deras skapande process av en Musikvideo. Vi har huvudsakligen utgått från Bjørkvolds (2005) teori om spontansång när vi analyserat barnens musikskapande.

Konkurrensen om kunderna blir allt hårdare och numera konsumerar vi inte bara det som är nödvändigt utan även ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsättning och ett sätt att umgås för många. När det gäller nöjesshopping så blir själva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden väljer att handla i butiken, butikskommunikationen är där med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig på att vi har besökt fyra stycken butiker som ingår i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett läge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfären och därifrån komma fram till vad som kan förbättras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder från vardera butik för att få fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har även intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att få fram hur de tänker och arbetar kring ämnet butikskommunikation.Vår uppsats bygger både på kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta säkrade upp att vi fick med alla delar.

I uppsatsen undersöks utbytet mellan populärkultur och konst genom en jämförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych från 1962 och en stillbild från Lady Gagas Musikvideo Telephone från 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gånger refererat till konstvärlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig väckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnärerna influerades av populärkulturen. Warhols användning av populärkulturens bilder är idag välkänd som ett sätt att bryta mot konstvärldens normer.Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populärkultur, massmedia och popkonst. De visar på en upplösning mellan populärkultur och konst som olika kategorier, något som Theodor Adorno och Clement Greenberg vänder sig emot.

Denna uppsats syfte är att analysera hur musikartister använder sig av YouTube som marknadsföringsverktyg, samt vilken betydelse YouTube har för dessa artisters marknadsföring. En kvalitativ och induktiv metod har tillämpats, medan ett antal intervjuer samt en innehållsanalys genomförts som grund till det empiriska materialet. Detta för att få en inblick i musikbranschens syn på ämnet, samt även ge en objektiv bild av hur plattformen används som marknadsföringsverktyg. Slutligen menade studien att ge artister och andra arbetande inom musikbranschen, en bild av hur användandet av denna marknadsföringskanal kan förbättras för att skapa en mer effektiv marknadsföring.  Den teoretiska referensramen har utgått från tidigare teorier kring YouTubes betydelse, roller och potential inom musikartisters marknadsföring. Teorier kring YouTubes möjliggörande för artister att upptäckas av A&R personer eller nya fans, YouTubes påverkan på Musikvideons roll som marknadsföringsmedel, samt teorier kring plattformens påverkan på maktbalansen inom branschen har legat som grund.