Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna. .

Syftet med denna rapport är att ta reda på om det går att skapa ett praktiskt undersökande, bearbetande arbetssätt hos elever i år fem i ämnet kemi. Undersökningen är gjord på fem försökspersoner från en blandad år femsex klass. Deras utveckling har följts och observerats under sex laborationer. Den undersökande metoden består av strukturerande och ostrukturerade observationer samt en form av dagboksskrivande. Sex laborationer är en för kort tid för att kunna ge hög reliabilitet.

Syftet med studien är att få förståelse för hur tre grundskolor från olika upptagningsområden i en kommun i mellersta Sverige arbetar med likabehandling. Studien har en kvalitativ ansatts och är genomförd med hjälp av fokusintervjuer med skolornas trygghetsgrupper och med en skolas skolledning. Studien visar att skolorna har tydliga mål och rutiner i sitt arbete, men de möjligheter och svårigheter som de möter i arbetet är påverkade av skolornas olika förutsättningar. Skolorna har olika grader av samarbete med skolledningen och olika kompetensutvecklings möjligheter. Studien förstärker Skolverkets rekommendationer att varje skola måste utgå från sina egna förutsättningar i sitt likabehandlingsarbete.   .

Vi har i vårt examensarbete undersökt olika arbetssätt och kompensatoriska läromedel som kan underlätta lärandet för elever i läs-och skrivsvårighter / dyslexi i gymnasiet. Genom en intervju med ämneslärare i gymnasiet och specialpedagoger i grundskolan, undersökte vi också om de arbetar ur ett relationellt eller kategoriskt perspektiv, för att underlätta lärandet för dessa elever. Vår slutsats är ämneslärare i skolorna i undersökningen arbetar ur ett relationellt perspektiv, medan specialpedagogera arbetar ur ett kombinerat, både relationellt och kategoriskt perspektiv..

Uppsatsen syftar till att söka svar på hur viktigt det är att människan i vårt samhälle ser på sig själv som en musikalisk individ och hur viktigt det är att andra också gör det. Spelar musikaliteten någon roll för oss människor eller är det kuriosa, något extra och roligt som vissa har stor glädje av men som andra inte saknar i någon större utsträckning? Forskningsfrågorna som använts är: Vad händer när man får veta att man är ?omusikalisk?? Hur framförs beskedet och hur har det förändrats från andra halvan av 1900-talet och fram till idag? Uppsatsen baseras på teorier om musikalitet och identitet. Metoderna är kvalitativa och utgår från narrativa metoder med sitt ursprung i Labov (1972) och hans modell för berättelseanalys vilken även skulle kunna beskrivas som diskursanalytisk. De berättelser som ligger till grund för studien kommer från sex informanter i åldrarna 18-58.

Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och synliggöra lärares reflektioner om dans som kunskapsområde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som står om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pågående forskning inom dans, rörelse, estetik och lärande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare i andra ämnen än dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lärare nämner positiva effekter av dans både som eget ämne och integrerat i det övriga lärandet.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att studera sambandet mellan utbildning och hälsa i ett livsloppsperspektiv. I studier av levnadsförhållanden under barndomen i relation till individens livschanser och hälsa senare i livet har utgångspunkten ofta varit föräldrarnas utbildning och den socioekonomiska situationen under uppväxten. Vad som inte studerats i lika stor omfattning är individens eget förhållande till skolan under tidiga år och dess betydelse för uppnådd utbildning och hälsa senare i livet. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i grundskolan genom att fokusera tre aspekter av individens subjektivt skattade situation vid tidpunkten för sjätte klass: motivation för skolarbetet, hur man upplever att man klarar skolans krav samt hur föräldrarna värderar utbildning. Dessa förutsättningar ställs sedan i relation till oddsen att 1) ta gymnasie- respektive högskoleexamen samt 2) drabbas av psykisk ohälsa i vuxen ålder. Studien har en longitudinell design och är baserad på materialet Stockholm Birth Cohort Study (?Född i Stockholm på 50-talet?), en kombinerad enkät- och registerdatabas som inkluderar 14 294 individer.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga interaktionen mellan elever med autismspektrumtillstånd (AST) utan utvecklingsstörning och elever utan AST i skolan. Ett annat syfte är att utreda den pedagogiska planeringen med avseende på samspelet mellan eleverna. Detta är intressant med anledning av den nya skollagen som kom 2011 då elever med autism utan utvecklingsstörning skulle ha sin skolgång i grundskolan. Tidigare räckte diagnosen autism för att eleverna skulle placeras i grundsärskolan.Teori: Studien grundar sig på symbolisk interaktionism. Denna teori grundar sig på att det är gruppen som utgör grunden för människors handlande.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur sju idrottslärare uppfattar arbetet med Lgr11 samt hur de tolkar värdeorden som uttrycks i kunskapskraven och om dessa tolkningar får några konsekvenser för likvärdig bedömning.Genom följande frågeställningar har jag försökt uppfylla studiens syfte:Hur upplever lärarna implementeringen av läroplanen för grundskolan 2011?Hur tycker lärarna det är att bedöma elever utifrån Lgr11?Vad anser lärarna om värdeorden som uttrycks i kunskapskraven?Hur tolkar lärarna dessa värdeord?MetodStudien tar genom intervjuer och skriftliga tolkningar ifrån sju idrottslärare ansats ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjufrågorna var av semistrukturerad, öppen karaktär och formulerades i en intervjuguide som sedan fungerade som utgångspunkt vid intervjuerna. Dessutom utformades en konkretiseringsmatris där lärarna skriftligen fick tolka ett kunskapskrav och dess tillhörande värdeord. Insamlade data har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska perspektiv, läroplansteorin.

Syftet med vårt arbete var att jämföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrån föräldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen på barns förutsättningar att lära. Vidare under forskningsarbetets gång har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. Vårt arbete har resulterat i jämförelser där vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete är att ingen förskola är den andra lik miljömässigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssätt på olika vis inom de olika pedagogikerna..

Examensarbetet behandlar frågan om värdegrunden i skolans vardag, vad värdegrunden bygger på och hur den gestaltas i pedagogik och annan verksamhet i skolan. Arbetet baseras dels på en litteraturstudie som syftar till att undersöka skolans historia, framför allt dess kristna påverkan och läroplansutvecklingen, samt en begreppsdefinition. Dels baseras det på en kvalitativ intervjustudie av 10 lärare i grundskolan. Intervjustudiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar av vad värdegrunden handlar om och hur den kommer till uttryck i den dagliga verksamheten..

Social exkludering är ett aktuellt samhällsproblem lokalt liksom globalt. Det handlar i stort om individers och gruppers möjligheter till delaktighet i samhället, vilket avgörs av sociala, ekonomiska, politiska och kulturella processer. Att se social exkludering som ett samhällsproblem är relevant för att förstå behovet av ett mer integrerat samhälle och behovet av satsningar för att åstadkomma mer social inkludering. El Sistema är en social verksamhet som använder musik- och orkesterundervisning som verktyg för social och mänsklig utveckling. Verksamheten som 1975 startade i Caracas, Venezuela har utvecklats till en global rörelse.

Sense of coherence, SOC, is a way to study health and wellbeing in a salutogen perspective. SOC is a theory that Aaron Antonovsky came up with and it involves three elements; comprehensibility, manageability and meaningfulness. These three elements is a objective way to look at our existence. The aim of this study was to examine how high the pupils sense of coherence was in the grades 1, 3 and 6 in a school in Karlstad. And with the result as starting point have a discussion around the pedagogical consequences and which educational work procedures we can use to work with SOC in school.

Teknikämnet har, sedan det fick en egen kursplan, åsidosatts i skolorna. Deltagande observationer och intervjuer med lärare verksamma i varierade åldersgrupper, visade samma resultat gällande tankar kring teknikundervisningen som de uppfattningar som litteraturstudien visat. Det framgår att många lärare inte uppfattar sin ämneskompetens som tillräcklig och att de inte vet hur de ska förhålla sig till ämnet i undervisningen. Resultaten av dessa studier ligger till grund för ett läromedel, bestående av en elevbok och en lärarhandledning, som utgår både från Lpfö 98 och centrala innehållet för år 1-3 och 4-6 ur kursplanen i teknik i Lgr 11..

This study illustrates the views of working socialpedagogues when it comes to socialpedagogical and social work within compulsary schools. The focus of the study is on how social problems can be prevented and get noticed among children and youths in compulsary school, and what possibilities of development there are in preventive social work. The socialpedagogue?s capability for supporting this development, together with people that are important in the children?s and youths?s lifes, opens up new possibilities in the future for the social work in schools. The main concepts in the study is treatment and attitude, interaction and cooperation with different people inside and outside the school as well as individual- and grouporientated work.