Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.

Examensarbetets tre artiklar undersöker användar- och branschperspektiv på Musikplattformen Soundcloud, som lanserades sent under 2008.De musikaliska konsumtionsmönstren ? sätten vi lyssnar på, delar, köper, tar till oss ny musik ? dikteras inte längre av en gammalmodig bolagsinriktad bransch och avståndet mellan upphovsmänniskor och konsumenter har krympt avsevärt, med en rad påföljande konsekvenser.Arbetet undersöker i tur och ordning vad som binder samman de användare som uteslutande använder Soundcloud för att hitta ny musik och varför de gör det samt vad de som använder Soundcloud för att dela sin egen musik har gemensamt. I den tredje delen får tre experter inom sina respektive områden ge sina perspektiv på hur Soundcloud har förändrat det musikaliska landskapet samt sia om hur framtiden ser ut för det svenskstartade företaget.Artiklarna visar på hur social interaktion på Soundcloud har påverkat användarnas uppfattning av musiken och på ett fördjupande plan gör artiklarna bland annat anspråk på att likna Soundcloud vid en tolkningsgemenskap ? ett ?community? ? som lämpar sig till studier ur ett etnografiskt perspektiv.I den medföljande reflektionsrapporten presenteras valen av ämne, genre och metod närmare. Dessutom beskrivs de svårigheter som uppstått under arbetets gång, och alternativa tillvägagångssätt diskuteras..

Under 2000-talet har medie- och musikklimatet varit i omstöpning. Förutsättningar för att dela, distribuera och upptäcka musik har förändrats i grunden. Soundcloud, en digital musikplattform som startade sin verksamhet hösten 2008, står på många sätt i centrum för denna utveckling.Det övergripande syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett antal ämnesområden kopplade till teknik och musik, sociala funktioner och relationer, ett förändrat musiklandskap samt Soundclouds samarbete med Audible Magic tematiskt analysera och problematisera den digitala Musikplattformen Soundcloud med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med artister/producenter/DJ:s verkandes inom den elektroniska scenen. Mer specifikt behandlas användarnas förhållning till upplevelsen av musik genom den särskilda teknologi och grafiska inramning som Soundcloud tillhandahåller samt de sociala funktioner som implementerats. Vidare problematiseras synen på Soundcloud som ett community, förhållandet mellan global och lokal tillhörighet samt hur artister respektive lyssnare förhåller sig till ett nytt medie- och musikklimat.

I den här uppsatsen behandlas språkriktighet i elevtexter som har tilldelats betygen E och F. Syftet med undersökningen är att belysa eventuella samband mellan förekomsten av språkriktighetsfel och betyget som elevtexterna har fått. Materialet för undersökningen är tio elevtexter som har tilldelats betyget E, samt tio elevtexter som har tilldelats betyget F. Samtliga texter kommer från den skriftliga så kallade c-delen av det nationella provet i gymnasiets Svenska 1. Undersökningen inleds med en kvantitativ variabelanalys där stavfel, felaktiga val av ordformer och interpunktionsfel räknas.