Denna studie baseras pÄ förskollÀrares uppfattningar kring lek och lekens betydelse för barns utveckling. Studien belyser Àven hur förskollÀrare uppfattar den egna rollen i barns lek. I denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts som metod dÀr sex förskollÀrare intervjuades. Resultatet visar att lek och lÀrande bildar en helhet dÀr leken inte kan skiljas ifrÄn barnens utveckling. Resultatet visar Àven att förskollÀrare bör respektera barns lek, men att grÀnsen i förhÄllande till att stödja eller styra barns lek Àr svÄr att urskilja.

Examensarbetet utfördes pÄ uppdrag av Qsurvey och syftar till att utveckla ett simuleringsspel som kan anvÀndas vid internutbildning inom callcenterbranschen. I arbetet har specifika problem och frÄgestÀllningar för callcenterindustri studerats. I utvecklingsarbetet med simuleringsspelet har hÀnsyn tagits till callcenterbranschens karaktÀr, bÄde vad gÀller resurser och statistik har inspiration hÀmtats frÄn verkliga callcenters. Huvudsyftet med programmet Àr att belysa callcenterbranschens karaktÀr och visa pÄ vilken typ av frÄgestÀllningar en callcentermanager vanligen stÀlls inför.Arbetet resulterade i en testad mjukvara. AnvÀndaren av spelet har till sitt förfogande information och funktionalitet liknande det som en callcenter- manager besitter..

Det hÀr examensarbetet har utförts pÄ uppdrag av Logica part of CGIoch i samarbete med deras kund Thermoprodukter. Syftet med arbetetÀr att undersöka om Thermoprodukters verkliga processer stÀmmeröverens med Microsoft Dynamics NAV Process Flows.Genom att först göra en analys av Microsoft Dynamics NAV ProcessFlows har den tÀnkta arbetsprocessen identifierats. Sedan harThermoprodukters processer identifierats samt ritats upp i ett flödes-­??schema. För att slutligen kunna jÀmföra processerna och fÄ ut ett resultatom dessa stÀmmer överens eller inte.Resultatet visar att processerna stÀmmer bra överens med varandra menatt det sjÀlvklart finns skillnader dÄ Thermoprodukter har en delspecialbyggda moduler..

Mitt syfte med denna undersökning Àr att, genom en kvalitativ ansats, fÄ en upplevelse samt ökad förstÄelse om chefskapet, i min undersökning representerade av enhetschefer, samt hur denna roll som chef upplevs. Min frÄgestÀllning berör dels hur de sjÀlva ser sin position ur ett rollperspektiv, men Àven vad de hade för förvÀntningar innan tilltrÀdandet av chefspositionen. Den berör Àven liknelser och skillnader i förvÀntningarna och den faktiska verkligheten, samt hur förvÀntningarna motsvarade denna, nÀr de vÀl hade börjat arbeta i sin position.FrÄgestÀllningen tar Àven upp hur cheferna upplever sin roll gentemot den underordnade personalgruppen samt de överordnade cheferna.Jag har valt en kvalitativ ansats i denna undersökning, eftersom mitt syfte hÀnger samman med att fÄ en ökad förstÄelse samt att strÀva efter att bilda sig en uppfattning av intervjuobjektens livsvÀrld angÄende frÄgestÀllningen. NÀr jag tolkade materialet anvÀnde jag mig av det hermeneutiska synsÀttet, eftersom detta fokuserar pÄ just tolkning och förstÄelse av innebörden i texter. Vidare har jag en deduktiv ansats, dÀr jag utgÄr frÄn en del tidigare forskning samt valda teorier som berör mitt omrÄde, exempelvis rollteorier, som jag sedan kopplar till mitt material i analysen.Ur mitt resultat kunde man frÀmst utröna att de flesta av respondenterna upplevde sin roll som komplex.

Denna rapport kommer att behandla Àmnet Företagsledning och inriktar sig pÄ ledarens roll i kedjebutiker respektive privatÀgda butiker. Ledaren mÄste ha en ledarstil som engagerar och motiverar sina anstÀllda till att uppfylla företagets ursprungsmÄl. För att detta överhuvudtaget ska kunna fungera mÄste ledarens personliga mÄl överensstÀmma med företagets mÄl, vilket ofta inte Àr fallet. I övrigt finns inga genomgÄende drag som alla ledare mÄste ha, men det finns vissa utmÀrkande karaktÀrsdrag som ofta tillskrivs ledare. Detta leder oss fram till vÄr problemformulering, som stÀller oss frÄgande till ifall ledarens roll Àr olika beroende pÄ om det rör sig om en privatbutik eller en butikskedja.

I denna studie kommer relationen mellan lÀrare och elev att undersökas utifrÄn tvÄ infallsvinklar. Den ena aspekten kommer behandla lÀrarens förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt. DÀr kommer professionalismen som den ser ut idag presenteras utifrÄn de uppdrag och utmaningar som lÀraren stÀlls inför. Vikten av ett reflekterande förhÄllningssÀtt och hur lÀraren bemöter eleverna i bland annat konfliktsituationer kommer ocksÄ beröras. Den andra infallsvinkeln kommer beröra lÀrarens pÄverkan pÄ och vikten av förtroendefulla relationer med eleverna.

Undersökningen syftar till att söka svar pÄ hur elevers interaktion kan se ut nÀr de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall dÀr eleverna fÄtt videoinspelningen av sig sjÀlva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppssprÄk, turtagning och muntlig kommunikation.

Detta Àr en rapport dÀr arbetsprocessen för utformandet av en tredelad arbetsmodell beskrivs, vars syfte Àr att möjliggöra en utvecklad samverkan mellan förskola och hemmet. Barnperspektiv och samverkan ska ligga som grund för de tre delarna som Àr: temaarbete, IKT ? hemsida och dialogcafé. De tre delarna bildar tillsammans en helhet. Vi ville skapa arbetsmodellen, dÄ samverkan mellan förskola och hemmet enligt förskolans styrdokument, Àr en del av förskollÀrares uppdrag.

Sedan en lÄng tid tillbaka har datorn haft en stor och betydande roll i skolans vÀrld och mÄnga anser att den Àr ett bra hjÀlpmedel att anvÀnda sig av i undervisningen. SÄ dÀrför vÀljer mÄnga skolor numera att koppla ihop datorn med den sÄ kallade digitala skrivtavlan för att pÄ ett nytt sÀtt komma Ät och skapa lÀrande. Skolan har som uppdrag frÄn olika hÄll, men framför allt ifrÄn Lgr 11 att de har i ansvar att lÀra eleverna att hantera modern teknik. Den digitala skrivtavlan ger stora möjligheter till detta, samt att den bidrar till utveckling och variation i undervisningen. I Sverige finns idag inte mÄnga studier kring den digitala skrivtavlan men med det som finns och tillsammans med annan tidigare forskning frÄn andra vÀrldsdelar har jag valt att ur ett sociokulturellt samt ett dialogperspektiv titta nÀrmare pÄ de relationer och interaktioner som sker och uppstÄr vid anvÀndandet av den digitala skrivtavlan, samt hur vi skapar och ökar en djupare förstÄelse vid inlÀrning med visuell kommunikationsteknik, som den digitala skrivtavlan kan rÀknas in i.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

PÄ senare tid har det framkommit flera företagsskandaler pÄ grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav pÄ revisorers oberoende och sjÀlvstÀndighet. Det Àr vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte pÄverkar dennes omdöme, för att upprÀtthÄlla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags rÀkenskaper Àven innefatta rÄdgivning. Det innebÀr att det kan uppkomma svÄra grÀnsdragningar mellan vad som Àr tillÄtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning.

Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi sÀger och gör hÀr i livet. Vi lÀmnar alla pÄ ett eller annat sÀtt nÄgot slags spÄr efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas Àr en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det Àr det en fördel att veta vilka som ska nÄs, hur de ska nÄs och varför de ska lyssna pÄ just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vÄrt samhÀlle och att det Àr svÄrt att nÄ fram pÄ grund av att vi mer och mer skÀrmar av oss och enbart riktar in oss pÄ vad vi sjÀlva vill ha.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

I det hĂ€r examensarbetet var mĂ„let att fĂ„ veta mer om vad pedagoger gör tillsammans med barn under den fria leken ute pĂ„ förskolegĂ„rden. Tanken var ocksĂ„ att lĂ„ta pedagogerna berĂ€tta om sina tankar kring sin uteverksamhet pĂ„ förskolegĂ„rden och om sin roll dĂ€r.Detta har undersökts med ostrukturerade observationer och i strukturerade intervjuer av pedagoger pĂ„ en förskola. I resultatet framkommer att pedagogerna Ă€r tillsammans med barnen 77 % av tiden de Ă€r ute pĂ„ förskolegĂ„rden. De Ă€r dĂ„ framförallt i sandlĂ„dan och bygger sandkakor och pratar med dem. Övrig tid intar de oftast en övervakande roll, dĂ„ de framförallt övervakar fungerande pĂ„gĂ„ende lek.Av tiden de Ă€r med barnen fördelar de den pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt mellan pojkar och flickor, men det framkommer inte om det Ă€r samma flickor resp. pojkar som fĂ„r uppmĂ€rksamheten eller om det Ă€r alla som fĂ„r lika mycket uppmĂ€rksamhet..

MÄnga webbgrÀnssnitt idag misslyckas med att möta anvÀndarnas behov och blir dÀrför bristfÀlliga gÀllande anvÀndarvÀnligheten. Detta leder till att anvÀndarna begÄr stora misstag och anstrÀnger sig vid anvÀndningen av webbaserade system. Visuell design och struktur i ett grÀnssnitt spelar en stor roll i hur anvÀndarna förstÄr sig pÄ och tolkar ett grÀnssnitt dÄ de avser hur olika beteenden och information kommuniceras till anvÀndarna. I denna studie undersöks hur visuell design, struktur och anvÀndbarhet i ett grÀnssnitt underlÀttar anvÀndarnas kognitiva bearbetning av information vid utförande av komplexa uppgifter. Studien har utförts genom ett uppdrag för Ahltorpmedia AB, som skapar lösningar för bl.a.