Titel: Uterummet som kunskapskälla Författare: Jeanette Bergman & Carina Karlsson Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur pedagoger på olika förskolor tänker kring uterummet. Vidare är syftet att se hur pedagogerna ser på att bedriva verksamheten ute och om de använder sig av uterummet i undervisningssyfte. Uterummet kan ses som en möjlig tillgång både för lärande och för att stärka hälsan. Hur uppfattar de pedagoger som vi intervjuat detta? Ser de uterummet som en möjlighet för att upptäcka och uppleva olika känslor som nyfikenhet, trygghet, upptäckarlust och inspiration? I klassrummet har lärarna lätt att använda sig av de pedagogiska hjälpmedel som finns.

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

Hur introduceras biblioteket för barnen i förskolan? Hur genomförs biblioteksbesöken och hur används de lånade böckerna? För att besvara våra frågeställningar har vi intervjuat pedagoger inom förskolan samt bibliotekarier. Vi har också utfört observationer vid förskolor. Tidigare forskning visar att pedagoger har en viktig roll i barns språkutveckling. De ska vägleda barnen och stimulera till bokläsning.

I denna studie undersöker jag hur fem pedagoger i särskolan anser att de undervisar i taluppfattning om de naturliga talen i matematik. För att få svar på detta har jag intervjuat fem pedagoger som arbetar i särskolan. Det jag kom fram till är att man inte använder sig av någon speciell metod i särskolan för att nå eleverna lättare. Genom individualisering utgår man ifrån elevens behov och kunskaper. Det som är den stora skillnaden är att de eleverna i särskolan behöver ha längre tid på sig för att lära sig taluppfattning.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet är att undersöka hur genus formas i förskolans värld. Detta studeras genom att titta på leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att få en fördjupad kunskap om detta undersöks även pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har använt oss av två avdelningar i undersökningen.

Vårt syfte med denna uppsats är att som blivande förskollärare få mer kunskap om pedagogens åsikter på hur skönlitteratur kan fungerar som metod inom ämnet döden. Döden är en naturlig del i livet, liksom skönlitteratur är en naturlig del i förskolan. Vilka åsikter har pedagoger om skönlitteratur som behandlar ämnet döden? Litteraturen behandlar olika aspekter kring skönlitteratur, döden, barnet och pedagogen. Författarna lyfter fram svårigheterna med ämnet döden samtidigt som de belyser möjligheterna med skönlitteraturen för att skapa en naturligare inställning till ämnet.

Syftet med arbetet är att försöka få förståelse för hur pedagoger dokumenterar inför skrivandet av en individuell utvecklingsplan (IUP), samt resonera kring orsaker till eventuella skillnader. Metoden för undersökningen har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer med pedagoger. Intervjuerna har tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden och satts i relation till litteraturgenomgången. Undersökningen visar att det finns små skillnader i hur pedagoger dokumenterar. Likheter och skillnader beror till viss del på vilken syn på inlärning pedagogen besitter, men även på skolans ekonomiska förutsättningar och statens givna direktiv kring utformandet av IUP.

Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Syftet med denna studie var att belysa och jämföra förskollärare och grundskollärare sorg- och krismedvetenhet. Bakgrunden bygger på facklitteraturstudier som har givit oss en bra inblick i vad en kris och sorg innebär och hur vi som pedagoger inom skola och förskola bör agera i dessa svåra situationer. Vi har genomfört ett antal kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, två från grundskolan och en från förskolan för att komma fram till ett resultat. Detta resultat visar att pedagoger har en viss krismedvetenhet inom förskola och skola. I jämförelsen mellan de olika pedagogerna inom förskolan och grundskolan visar resultatet att grundskolan anser sig vara mer insatta i krisplanerna än förskolan.

Bakgrund: Redan på Platons tid ansågs det att utbildning bidrog till att människan utvecklade sina talanger och begåvningar för att må bra. Idag har man funnit att språk och andra uttrycksformer, som till exempel bild, kan användas som redskap för vår mänskliga interaktion. Barns lärande kan utvecklas genom bland annat skapande, samtal och reflektion. Det finns många möjligheter och många olika sätt för barn att lära sig att göra saker på. Pedagoger har friheten att utforma undervisningen efter eget tyckande, dock utifrån vissa ramar, som styrdokument och läroplaner.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolbibliotekarier samarbetar med pedagoger och specialpedagoger i arbetet med att motivera och inspirera svaga läsare i år 1-5. Arbetet ger en översikt av hur skolbibliotekarier, pedagoger och specialpedagoger tar tillvara varandras kompetenser för att utforma en god läsmiljö. Med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ville vi beskriva läsfrämjande metoder samt undersöka hur de samarbetade. Sammanfattningsvis visar resultaten att samarbetsformerna skiljer sig beroende på yttre förutsättningar som delaktighet i arbetslag, skolbibliotekets öppettider och skolbibliotekets placering. Vi kan konstatera att högläsning, boksamtal och bokprat anses som viktiga läsfrämjande metoder. Nyckelord: svaga läsare, läs- och skrivsvårigheter, läslust, läsfrämjande metoder, god läsmiljö, boksamtal, bokprat, högläsning, samarbete.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten.

BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

Studiens syfte är att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med föräldrainflytande i förskolan för att följa läroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har på föräldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med föräldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser föräldrar och pedagoger på föräldrainflytande samt anser föräldrar att de får ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollärare samt 6 föräldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter på föräldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att både förskollärarna och föräldrarna ansåg att föräldrainflytande är viktigt, och att det är föräldrars rätt att ha inflytande. Föräldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande på förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de påtalade var deras rättighet. Föräldrarna var också osäkra för vilket inflytande de kunde få ha, hur mycket och inom vilka områden.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. Frågeställningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas måluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke på elevernas lärande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktär och sett ur pedagogernas perspektiv, där sex pedagoger för grundskolans äldre åldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP är bra på så vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lärande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstånd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever når målen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.