Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och föräldrar upplever att föräldrasamverkan fungerar på förskolor och i skolans tidigare år. Vi har genom kvalitativa intervjuer fått fram att föräldrar och pedagoger anser att föräldrasamverkan fungerar relativt bra i både förskola och skola. Föräldrarna menar att det är viktigt med ett öppet klimat och att de kan känna förtroende för pedagogerna. De vill ha en inblick i sina barns vardag och känna att de kan vara med att påverka. Även pedagogerna tycker att det är betydelsefullt att ha en bra relation till föräldrarna.

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan användas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frågorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser några verksamma pedagoger på lärande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i så fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid användandet av utomhuspedagogik? För att få svar på frågorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

Studiens övergripande syfte är att undersöka på vilket sätt föräldrar, med annat modersmål, vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande i verksamheten och hur pedagogerna på enheten förhåller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte är att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nämnda grupperna. Studiens frågeställningar är följande: På vilket/vilka sätt önskar föräldrar bli delaktiga och få inflytande i verksamheten? Hur ser föräldrar och pedagoger på begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar pedagogerna för att ge föräldrar förutsättningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet är av kvalitativ art, där elva föräldrar och nitton pedagoger får svara på öppna frågor i enkätform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta föräldrar är nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för närvarande erbjuds, men att de behöver utformas på ett annorlunda sätt.

Denna rapport presenterar resultatet av en enkätundersökning som gjorts i 18 förskolor samt intervjusamtal med fem verksamma pedagoger inom förskolan. Detta har sedan sammanställts för att besvara på forskningsfrågorna; vilka böcker väljer pedagogerna ut och hur väljs dessa ut, i vilken omfattning används litteraturen i förskolan och slutligen vilket förhållningssätt har pedagogerna till hbt-litteratur för barn..

Syftet med detta examensarbete var att få en inblick och en förståelse för hur pedagoger arbetar med bilderböcker på förskolan. Genom en kvantitativ enkät bestående av sex slutna och två öppna frågor ville vi undersöka hur pedagoger på åtta olika förskolor arbetade med barn och bilderböcker. För att studien inte skulle bli för vid, valde vi att rikta oss mot pedagoger som arbetar med tre- till femåringar.Den forskning som vi tagit del av visar tydligt hur betydelsefullt bilderboksanvändandet är för barns språk- och läsutveckling. Genom att använda bilderböcker som ett pedagogiskt redskap stärker vi barns språk till exempel genom att öka deras ordförråd och ordförståelse. Bilderboken stimulerar fantasin och hjälper barn att förstå sammanhang..

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att få en inblick i pedagogers tankar om musikanvändandet i förskoleverksamheten och musikens funktion som ett pedagogiskt arbetssätt respektive eget kunskapsmål. Frågeställningarna har behandlat hur pedagoger ser på musik i förskolan samt vilket lärande pedagoger anser synliggörs i musikaktiviteter. Undersökningen är grundad på tidigare forskning och för syftet relevant litteratur. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex verksamma pedagoger vid fem olika förskolor. Av undersökningens resultat framgick att pedagoger hade en positiv inställning till musik i förskolan men att de upplevde en osäkerhet kring genomförandet av musikaktiviteter och då med hänvisning till okunskap inom ämnet.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers uppfattning om vad en lyckad inskolning innebär granska två olika modeller att skola in barn och dess föräldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar på vad pedagogerna anser att en bra inskolning innebär, vilka faktorer som är mest betydelsefulla för familjen när de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer får en bra start i förskolan.Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar på två olika förskolor där den ena förskolan använder kortdagsinskolning och den andra förskolan använder heldagsinskolning.I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen är överens om vad en lyckad inskolning innebär. De säger allihop att det viktigaste är att barnen är nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade på att den viktigaste faktorn för en lyckad inskolning i förskolan är att samarbetet och kontakten med föräldrarna är avgörande för inskolningens resultat.En slutsats av studien är att de två inskolningsmodellerna är två varianter av samma modell. Modellerna är bara förfinade för att passa de barn och föräldrar och pedagoger som finns just nu på den aktuella förskolan.

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jämställdhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundläggande kunskaper i genus och jämställdhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar på ett professionellt och likvärdigt sätt. Examensarbetets syfte är att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillämpas av andra pedagoger i skolans jämställdhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade är tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nära samarbete med en genuspedagog.

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, läroplanskrivares, lärares och elevers syn på begreppet självständighet. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i vad som händer under tiden efter att en elev stött på problem till dess den fått handledd vägedning i ämnet slöjd. Självständighetsbegreppet står i centrum för uppsatsens framställning..

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i olika förskolor nyttjar skogen som ett pedagogiskt läranderum samt vilka möjligheter och hinder de upplever med skogsvistelsen. I studien undersöks också hur pedagoger använder sig av de naturvetenskapliga målen i skogen för barns lärande, samt vilka övriga mål de brukar sig av i förskolans läroplan när de vistas i naturen. Vi vill även ta reda på om kompetensutbildning har betydelse i pedagogers arbete med naturvetenskap i skogens läranderum. Studien har utgått ifrån ett frågeformulär med övervägande öppna frågor som delats ut till pedagoger på tio förskolor i två olika kommuner för att få ett bredare underlag. Studiens resultat visar på varför kompentensutveckling är viktig för pedagoger.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den.

BAKGRUND: Idag talas det ofta om att den svenska skolan blir sämre och attmåluppfyllelsen, d.v.s. uppfyllelsen av skolans kunskapsmål, sjunker.Samtidigt lever vi i ett uppskruvat samhälle som ställer höga krav på barnoch deras föräldrar. Mycket tid i skolan måste därför läggas på det socialaplanet. Vår undran är om skolans fostransuppdrag blivit så stort att detpåverkar måluppfyllelsen negativt.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur pedagoger ser påomfattningen av skolans fostransuppdrag idag jämfört med för 15 årsedan och om detta påverkar eller har påverkat måluppfyllelsen.METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning då vi var ute efterpedagogers tankar om skolans fostransuppdrag. Detta gjorde vi med hjälpav redskapet self-report, eftersom vi tror att svaren blir mer genomtänktadå än vid t.ex.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur pedagoger upptäcker att elever har lässvårigheter. När pedagogen sedan har konstaterat att eleven har svårigheter ville vi studera vilka faktorer som orsakat svårigheterna samt vilka metoder som kunde användas för att hjälpa eleven. En viktig del i vår uppsats var att försöka sätta oss in hur eleverna mår och hur pedagoger kan stärka deras självbild, detta enligt pedagogers perspektiv. Undersökningen handlar inte om elever med specifika svårigheter eller de elever som har fått en diagnos ställd. Metoden vi använde oss av var personliga intervjuer vilket gjorde det lättare för oss att gå in på djupet, genom bearbetning och analysering.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.