Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt.Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige.Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier.

Denna studie ger ett exempel på hur en musikskapande process kan se ut och har genomförts som en del i ett större projekt. Studien är baserad på fyra pedagogiska övningar som genomförts med 12-åriga elever (210 st). Övningarna består av: inlärning av en färdig klappramsa, att i grupp skapa en egen klappramsa, att lära ut den senare till sina kamrater samt att i grupper göra egna låtar. Tolvåringarna jag har mött har för mig bevisat att de kan skapa musik vilket också finns bekräftat i andra studier. Jag har under arbetets gång observerat och dokumenterat skapandeprocessen samtidigt som jag agerat ledare.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med en autismspektrum problematik, i en segregerad eller semisegregerad skolmiljö, upplever sin skolsituation. Det finns sedan tidigare inte mycket forskning angående elevers upplevelser av specialpedagogik, hur deras skolsituation ser ut, deras känsla av sammanhang och hur de upplever sig bli bemötta. Vi anser därför att behovet av kunskap utifrån elevperspektiv är stort. Metoden som tillämpats i den här undersökningen är kvalitativa intervjuer som kompletterats med en observationsstudie. I studien intervjuas fyra elever med autismspektrum problematik om sina upplevelser från grundskola och särskild undervisningsgrupp.

Fysisk aktivitet förknippas med en rad positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan hosde allra flesta, och forskningen visar att det är viktigare att ha en god kondition än att ha ett BMIunder 25. Forskningen visar på utbredd stigmatisering och negativ särbehandling av tjockapersoner, bland annat hos träningsinstruktörer, och medvetenheten om detta kan leda till ökad riskför depression och till undvikande av fysisk aktivitet hos tjocka personer. Den här studien utgickfrån fettacceptans och paradigmen Health at Every Size (HAES). Syftet med studien var att belysatjocka personers upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar deras inkludering och deltagandei sammanhang för fysisk aktivitet. En kvalitativ forskningsstrategi valdes och datainsamlingenskedde med semistrukturerade intervjuer med sju tjocka personer.

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD.

Det ha?r projektet handlar om att utveckla mitt la?tskrivande och vikten av att fa? ba?de input och output fra?n mina medmusiker och da?rigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver la?tar i genren pop/singer-songwriter men da? jag sja?lv a?r violinist har jag valt att spela med bara stra?kinstrument och sa?ng. Bandet besta?r av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som a?ven sjunger.

Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som befinner sig i utanförskap eller i riskzonen för utanförskap upplever sin situation, och hur de skapar identitet utifrån denna. Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. En intervjuguide utformades som underlag för intervjuerna. Fyra av respondenterna bor i ett utanförskapsområde, och samtliga var arbetslösa vid intervjutillfället. Vidare har alla förutom en av våra respondenter en utländsk bakgrund.

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Syftet med det här arbetet var att gestalta fem olika känslor inom genren symphonic metal. Därigenom ville jag avgöra vilka verktyg jag kunde ha nytta av i framtiden för att gestalta känslor musikaliskt och vilka skillnader som finns mellan att gestalta olika känslor. För att göra detta använde jag mig av referenslyssning av tio låtar plus några orkestrala stycken per känsla. Resultatet av lyssningen, tillsammans med olika låtskrivningstekniker, litteratur, Kirnbergers intervallkaraktäristik och Matthesons tonartskaraktäristik, användes till att skriva och arrangera mina fem låtar. Resultatet blev att jag hade lyckats skildra känslorna bra med den metod jag hade använt, men att intervallkaraktäristiken och tonartskaraktäristiken var onödiga; det skulle räcka med mina kunskaper som jag hade förvärvat under utbildningen, referenslyssning och min känsla som låtskrivare. Jag kunde inte heller urskilja några skillnader mellan att gestalta de olika känslorna; metoden var universellt tillämplig..

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Ensamhet, hälsa och välbefinnande är en subjektiv känsla. Unik för var och en och hör samman med livskvalité. För att uppleva livskvalité är det viktigt att vara i balans, känna sig betydelsefull och finnas i ett sammanhang. Dessa faktorer måste vara sammanflätade enligt KASAM (Känsla av sammanhang) för att hälsa ska uppnås. För att möta den äldre människan är det viktigt att se till livsvärldsperspektivet för att främja hälsa och välbefinnande.

Denna uppsats är av hermeneutisk natur och ämnar beskriva och förstå hur gymnasieelever erfar att deras lärande utvecklas med ämnesintegration som metod i undervisningen. Författarnas teori var att sammanhang mellan ämnen ökar elevernas kunskapsinhämtning samt att ämnesintegration utökar elevernas intressesfär. Från syftet ställde författarna sig sedan fyra frågor: Hur uppfattar eleverna att de utvecklar sitt lärande genom ämnesintegration, hur uppfattar eleverna att deras lärande utvecklas när de ser sammanhang mellan olika ämnen, hur fungerar kommunikationen och samarbetet som bas för lärandeutveckling mellan eleverna samt upplever eleverna att deras intresse för andra ämnen ökar med hjälp av ämnesintegration. För att komma fram till resultatet valde författarna att använda sig av både kvantitativ enkätundersökning på två gymnasieprogram som tillämpar ämnesintegration samt kvalitativa intervjuer med fyra gymnasieelever från dessa program. Resultatet visade att eleverna upplever att deras lärande förbättras genom ämnesintegration, sammanhang, kommunikation och samarbete samt att deras intresse för andra ämnen har ökat till viss del..

Syften med studien var att:Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.Frågorna vi ställde oss var följande:Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?.

Bakgrund: trycksår är ett stort problem bland ryggmärgsskadade (SCI, spinal cord injury) personer och orsakar stort lidande. Studier har visat att SCI personer med trycksår upplever minskad livskvalitet samt att tillståndet hindrar dem att återfå självständighet och normalitet efter SCI. De upplevde även att trycksår begränsade dem i sociala sammanhang men också att socialt stöd bidrog till minskat känslomässigt lidande. Syfte: beskriva hur trycksår påverkar SCI personer i sociala sammanhang. Metod: studien var en litteraturstudie.

BakgrundTeoretisk utgångspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltså barnets tro på sin egen förmåga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar även upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser på sig själv och sin för-måga.SyfteSyftet med vår undersökning är att ta reda på förskollärares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollärare tror påverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har använt oss av kvalitativ intervju som innebär att man vill ta reda på någons uppfatt-ning om ett visst ämne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollärare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i våra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhållningssätt som något som påverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som påverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollä-rare är medvetna om att de påverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.