I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ett grammatiskt moment ? verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. I analysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiska teorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddade i ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrning arbetsuppgifterna har.

Produktplacering är ett allmänt känt begrepp som är oftast förekommande i filmer och olika tv-program. Vad färre människor känner till är att produktplacering även förekommer i reklamfilmer. Ett annat ord för produktplacering som kanske är lämpligare i detta sammanhang är varumärkesexponering. Alla människor reagerar och beter sig på olika sätt, och vi tar även emot olika mycket information. I den här uppsatsen har vi fokuserat på konsumenter och hur de reagerar, uppfattar och påverkas av produktplaceringar i reklamfilmer.

Spel roar människor och ett glas vin till maten kan ses som harmlöst. Trots detta hamnar en del människor i både spel- och alkoholmissbruk En aspekt som kan ses som värdefull i detta sammanhang är vilka attityder människor har gentemot alkohol- och/eller spelmissbruk, går det att urskilja en skillnad i dessa attityder? Studiens syfte var att, utifrån hur attityder uppkommer, attitydförändring, Eriksons utvecklingsteori samt andra psykologiska förklaringsmodeller klargöra attityder till alkohol- och spelmissbruk. Dessutom var syftet att förklara bakomliggande psykologiska faktorer till dessa attityder. En enkätundersökning med 48 stycken deltagare har använts för att uppnå detta.

Talspråk och skriftspråk är två olika former av samma språk. I denna uppsats är svenska språket, och undervisningen i svenska, utgångspunkten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur elever och lärare på en grundskola i Mellansverige resonerar kring begreppen talspråk och skriftspråk. Jag har använt mig av intervjuer som insamlingsmetod för att sedan sammanställa materialet med utgångspunkt i skillnader och likheter mellan eleverna och lärarnas resonemang. Resultatet visar en stor medvetenhet kring skillnaderna mellan talspråk och skriftspråk samt tankar om vikten att skilja på sammanhang med olika syften och förväntningar.

Syftet med min undersökning var att studera hur gymnasieelever upplever att tala engelska, både ur allmän karaktär samt att undersöka hur de upplever att tala om detta sker med utgångspunkt i en film. Undersökningen genomfördes under två olika tillfällen med två olika gymnasieklasser: vårterminen 2004 och höstterminen 2004. Min undersökning visade att flertalet elever känner osäkerhet och bristande självtillit inför att tala engelska. Att använda film som motiverande faktor visade sig fungera väl, och utgjorde dessutom ett hjälpmedel till att kunna placera engelska termer i sitt rätta sammanhang. Dock visade resultatet att filmen i sig kan ersättas av andra läromedel.

Hur en individ uppfattar sin kropp har relaterats till självkänsla, fysisk aktivitet, matvanor, social ångest och mobbning. Studier som undersöker utvecklandet av kroppsuppfattning och riskfaktorer för snedvriden kroppsuppfattning efterfrågas. Denna longitudinella studies huvudsyfte var att undersöka om kroppsuppfattningen hos gymnasieungdomar (n=349) förändras över tid och hur det såg ut för tjejer respektive killar. Vidare undersöktes riskfaktorer för utveckling av snedvriden kroppsuppfattning. Resultatet visade stabilitet i utvecklingsmönster av snedvriden kroppsuppfattning över tid.

Syftet med denna undersökning var att se om hur viktiga adjektiven är för att elevers texter ska kunna anses som goda i bemärkelsen beskrivande och berörande. För att söka svar på frågan samlades tjugo autentiska elevtexter från högstadiet in, för att analyseras i hur mängden adjektiv kunde kopplas till att göra en text beskrivande och berörande. Adjektiven granskades i sitt sammanhang, i den mening de funnits i texten, för att se till helhetsintrycket. För att analysen skulle kunna genomföras valdes relevant litteratur till ämnet ut. Väsentliga begrepps befintlighet i elevtexterna som stilvärde, ordförråd, stilfigurer, betydelseomfång, intensionsdjup och ord för att skapa stämning har undersökts i analysen.

Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar.

Detta är en kandidatuppsats inom Offentlig Förvaltningsprogrammet med inriktning påområdet policy analys på Göteborgs Universitet. Uppsatsens fokus ligger påreproduktionsrättigheter och könsnormer. Syftet med uppsatsen är att undersöka omkönsnormer, i det här fallet biologisk determinism, har spelat en roll vid utformandet av lagenom sterilisering. Uppsatsen bygger på en SOU rapport från 1974 som handlar om enreformering av dåvarande steriliseringspolitik men läsaren kommer även att få ta del avvälfärdens utveckling och användning av de tidigare abort och steriliseringslagarna för attskapa ett sammanhang. Genom att använda redan etablerade teorier kring könsnormer ochkönsmaktsordning kommer en textanalys av materialet att utföras och analyseras urfeministiska teoretikern Catharine MacKinnons perspektiv.

Syftet med vår studie är att upptäcka betydelsefulla faktorer och metoder för ett framgångsrikt arbete med elever på resursskolor/skoldaghem. Ett vidare syfte är också att undersöka om dessa faktorer utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv går att implementera i den ordinarie skolverksamheten för att redan där bättre kunna möta alla elever och på så sätt närma sig målet en skola för alla.Vi använde oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod då vi anser att den mest främjar vårt syfte. Studien lutar sig mot Bronfenbrenners utvecklingsekologiska miljöbegrepp där stor vikt läggs vid att ta hänsyn till hela det sammanhang som eleven befinner sig i.Resultatet pekar på att det finns flera faktorer som upplevs som framgångsrika i arbetet med elever inom resursskola/skoldaghem. Vi har kategoriserat dem i följande fem områden; miljö, tid och närvaro, metoder, relationer samt samarbete. Det finns enligt våra resultat flera av faktorerna som går att implementera även i den ordinarie skolverksamheten..

Uppsatsens utgångspunkt är att perspektivet utgör en psykosocial länk mellan individ och omvärld. Med grund i Henry Montgomerys perspektivmodell, som bland annat framhåller hur fakta och värderingar är intimt förbundna i social perception, förs ett resonemang kring perspektivets socialpsykologiska förankring i mellanmänskliga sammanhang. Modellens element subjekt, objekt och mental position diskuteras systematiskt utifrån George Herbert Meads perspektivteoretiska ansats samt Alan Page Fiskes socialitetsteori. Syftet är främst att visa på perspektivets deskriptiva och evaluativa konstitution, dess sociala grund och kontextberoende. Tanken är att Meads resonemang fungerar som en formell teoretisk grund för subjektet och dennes kommunikativt grundade intersubjektivitet, genom perspektivtagandet via symbolbruk och den generaliserade andra, emedan Fiskes ansats tar fasta på en bestämd social differentiering genom socialitetsformer vilket i sig utgör fundamentet för värderingars sociala förankring samt människors socialitet i en mer substantiell mening.

För att skapa ökad förståelse och utveckla positiva och hållbara affärsrelationer diskuterar denna uppsats hur blivande manager bör finna intresse i att lära sig om kultur och kulturers påverkan i organisationer. Uppsatsen utgår ifrån kultur som något som definierar grupper av människor och har vidare delat in detta i organisationskulturer och kultur ur den enskilda individens perspektiv i samspel med varandra. Kulturella skillnader kan i dessa olika sammanhang sätta käppar i hjulet och skapa konflikter mellan människor eller grupper, så kallat kulturkrockar.Uppsatsen är skriven ur ett hermeneutiskt förhållningsätt och materialet som hämtades in var från sex olika informanter och behandlades med en narrativ metod. Vid behandling av materialet har man utgått ifrån Hernadis tolknings modell genom att stå under, stå över och till slut stå istället för. Ur materialet togs det ut tre stycken olika historier som symboliserar kulturkrocken på olika sätt.

Uppsatsen undersöker effekterna av biståndspolitiken i Afghanistan. Afghanistan befinner sig i en gråzon mellan modernitet och traditionellt klansamhälle. Denna övergång försvåras av ett antal faktorer. Fokus ligger på korrelationen mellan NGOs, staten och biståndet. Den afghanska statens oförmåga skapar utrymme för NGOs att sörja för befolkningens fundamentala behov.

Sense of coherence amongst employees with reduced work-capacity at Samhall.Sanela Jakupovic TrostekScientific essay in public health, 15 hp, Academy of Health and promoting Working Life, University of GävleThe aim of this study was to examine how employees at Samhall who has reduced work-capacity experienced their sense of coherence (SOC). The study includes gender, age and civil status in the analysis. The study includes 34 respondents which are divided as 20 men and 14 women. To measure SOC a quantitative method with a 29 standardized questionnaire was used.It was found that the employees felt, in general, low SOC, which means more difficult adaptation to their life situation. Noteworthy is that 70 % of the men in this study showed low SOC compared to 35,7 % of the women.One conclusion that can be drawn is that within Samhall, it showed that women had a higher SOC mean value than men which means they are more equipped to handle, understand and find meaning in their work life. Keywords: Antonovsky, Samhall, disability, work-capacity, sense of coherence (SOC).

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.