Syftet med detta arbete är att undersöka, - Vad elevers förväntningar till matematik är utifrån ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever på två skolor i södra Sverige. En elevs förgrund är dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar på att elever har olika faktorer som påverkar deras framtidstro, några elever påverkas av deras familj medan andra har en yttre påverkan. Undersökningen har genomförts på två skolor vars etniska sammansättning skiljer sig.

Studiens syfte är att, med hjälp av life-history metoden, bidra med en fördjupad förståelse av hur föräldrar med utländsk bakgrund upplever och erfar sitt liv under ankomsten till Sverige och hur de minns och konstruerar sin egen migrationshistoria och sönernas skolgång. Livshistorierna baseras på intervjuer med två föräldrar från Irak och Iran. Föräldrarnas utsagor visar att de livsval som föräldrarna har gjort har haft betydelse för sönernas skolgång. De har valt att undvika att bosätta sig i segregerade områden och de har strävat efter att bli integrerade i det svenska samhället. Familjer med utländsk bakgrund genomgår en ackultureringsprocess och de båda informanterna tillhör assimilerade familjer vilket betyder att de har anammat majoritetskulturens normer. I informanternas utsagor belyses de erfarenheter de har av maktförhållandet mellan minoritetskulturer och majoritetskulturer vilket leder vidare till begreppet intersektionalitet.

Arbetet innefattar en bakgrund i de byggstenar som finns i en digital ljudfil och hur de påverkar ljudet. De problem som undersökningen menar att besvara är när upplever en människa kvalitetsförlust och vilken del eller aspekt av ljudet är det viktigaste för upplevelsen. Även huruvida ljud av olika ursprung som syntbaserade eller inspelade ljud påverkas i olika grad av kvalitetsförlust. De försökspersoner som använts vid undersökningen har olika bakgrund, ena gruppen har erfarenhet av ljuddesign eller Hifi medan den andra inte har speciella preferenser beträffande ljud. Undersökningen genomfördes med en kvantitativ undersökning där försökspersonernas uppfattningsförmåga testades och sedan sammanställdes.

Bakgrund:Nyarekommendationerharkommitsomenreaktionavoförsiktigtochoansvarigtrisktagandeavdefinansiellainstitutionerna.Regleringarnaskapadesförattmotverkadeomotiveradebonusregnsomharfallittillhandfördesvenskabankdirektörerna.Iochmeddettaberörslegitimitetenhosbankerna,därbankernasstorägareutgörgrundenförlegitimitetisamhället.Förattderörligaersättningarnaskavaralegitimakrävsupplysningarifrånbankernassida.Nuvaranderegelverksaknarvägledningfördennariskhantering,vilketgjortattfinansinspektionenframställtnyarekommendationerFFFS2009:6medsyfteattökalegitimiteten.Syfte:Studienämnarundersökalegitimitetenkringutdelningaravrörligersättning.Dettakommerattbesvarasurettintressentperspektivsomlederstudienvidarepåattavspeglaupplysningskravenkringersättningsprogram.Avgränsningar:Eftersomfinansinspektionenregleringarberörkreditinstitut,fondbolagochvärdepappersbolagkännsdetnaturligtattavgränsastudientilldefyrastörstabankernapådensvenskafinansiellamarknaden.Metod:Studienärbegränsadtilltrekategoriersomämnasförattundersökauppsatsensfrågeställningar.Förattpåbästamöjligasättgesvarpåstudienstvåövergripandefrågeställningarkommerforskningenattutgörasavtvåolikametoder.Metoddelenäruppdeladitvåolikablockmedantagandenförredogörelsen.Urdessablockkommerbetygkringupplysningensättasmedhänsyntilltrebedömningskriterierberoendepåutförlighetkringbankernasredovisning.Resultatochslutsatser:Bankernaföljerdenregleringsomfinnsochmerdärtillgenomfriviligaupplysningar.ErsättningartycksvaralegitimaurettintressentperspektivsamtidigtsomdetfinnsettförtroendeförFFFS2009:6nyaregleringaromattökaupplysningskraven.Förslagtillfortsattforskning:Utifrånvåraresultatskulledetvaraintressantattstuderahurbankernasfriviligaupplysningarharutvecklatsmedårenförattåtgöralegitimitetsamtstuderautfalletpåhureffekternablevavregleringen..

Bakgrund&ProblemFrån1januari2009skaföretagsomredovisarienlighetmedIFRSföljaIFRS8vidredovisningavrörelsesegment.InförandetavIFRS8haripraktikenmedförtfleraförändringar.Dennyastandardentarsinutgångspunktiledningensperspektivdåinformationensompresenterasidefinansiellarapporternaskastämmaöverrensmeddeninternarapporteringenochvadsomföljsuppavdenhögsteverkställandebeslutsfattaren.IföregångarentillIFRS8,IAS14,utgickföretageniställetfrånriskerochmöjlighetervididentifieringenavsegmenten.ÄvendåutgångspunktenharändratsförhurettföretagenligtIFRS8,jämförtmedIAS14,skaidentifierasegmentharstudieravdelårsrapporterintefunnitnågrastörreförändringarefterinförandetavstandarden.Problemformuleringförstudienlyder:HarinförandetavIFRS8letttillnågonförändringvadgällervilkasegmentsomidentifieratsochrapporteratsavföretagen?SyfteSyftetmeduppsatsenärattgenomenstudieavsamtliganoteradebolagpåStockholmsbörsenundersökaochbeskrivahuruvidaförändringarskettiochmedinförandetavIFRS8vadgälleridentifieringenochrapporteringenavsegment.StudienämnarundersökadelsifalldetredovisaderörelsesegmentetienlighetmedIFRS8i2009årsredovisningärsammasomdetidentifieraderedovisadeprimärasegmentetienlighetmedIAS14i2008årsredovisning,samtifallnågonytterligareförändringskettvadgällerindelningenavderedovisaderörelsesegmenten.MetodEnkvantitativundersökningavsamtliganoteradebolagpåStockholmsbörsen.Resultat&SlutsatsEfterengenomgångav215årsredovisningarharslutsatsenkunnatdrasatt41företagharändratsinsegmentsidentifiering.TrotsattstudienvisarpåattinförandetavIFRS8inneburitenförändringförenfemtedelavdeundersöktaföretagen,vadgälleridentifieringenavsegment,kandetändockintedrasnågonslutsatsattengenerellförändringskett..

Syfte: Att undersöka om något mer än en god läsförmåga påverkar hur väl lantbrukare lyckas med sina EU ansökningar.Teori: Läsförståelse, läsprocess, kommunikationsteori. Metod: Intervjuer utfördes med fyra lantbrukare vilka ansökte om EU stöd. Lantbrukarnas bakgrund och deras kunskaper om jordbruk och jordbrukarstöd jämfördes med hur de lyckades tyda två texter samt med hur väl de hade lyckats med sina ansökningar av EU-stöd.Resultat: De intervjuade lantbrukarna hade alla bra tilltro till sin läsförmåga och de var positiva till att läsa. Lantbrukarna hade olika jordbruks bakgrund. Alla lantbrukarna hade svårt att fullt ut förstå de två texter som presenterades för dem.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka vilka som väljer att studera till lärare i idrott och hälsa samt till tränare på Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.? Hur ser studenternas bakgrund (ålder, kön, bostadsort, social bakgrund, invandrarbakgrund och idrottslig bakgrund) ut?? Varför valde studenterna att studera på GIH i Stockholm, och på vilka antagningsgrunder blev de antagna?MetodI studien deltog 83 studenter, varav 35 stycken från tränarprogrammet och 48 stycken från lärarprogrammet. Studenterna svarade på en enkät som tog upp frågor rörande studenternas bakgrund och studieval. Enkätsvaren bearbetades sedan i SPSS där signifikansnivån sattes till p<0,05. De resultat vi fick fram i vår undersökning tolkades sedan med hjälp av tidigare forskning samt Pierre Bourdieus teori om habitus, kapital och fält.ResultatMedelåldern på lärarprogrammet var 24,5 år samt 25,2 år för studenter på tränarprogrammet.

I samhället finns det en allmänt vedertagen uppfattning om att studenter inom socialt arbete har en negativ psykosocial och socioekonomisk bakgrund som är motiv till varför de studerar det de gör. Denna studies syfte är därför dels att undersöka vilken inverkan socioekonomisk och psykosocial bakgrund har på studenter inom socialt arbete vid val av utbildning, och dels att undersöka studenters uppfattningar om denna inverkan. Tidigare forskning visar på samband mellan trauman och valet att studera socialt arbete och att studenterna inom denna profession i större utsträckning kommer ifrån de lägre samhällsskikten. Studien är multidimensionell med empiri hämtad från en kvalitativ fokusgrupp och 249 kvantitativa enkäter. Empirin inhämtades hos studenter i västra Sverige som för närvarande studerar socialt arbete.

Det här är en systematisk litteraturstudie vars syfte är att se vilken betydelse skolors arbete med integration har på elever med utländsk bakgrund. I studien diskuteras det hur olika skolor arbetar med integration och vilka konsekvenser det leder till hos elever med utländsk bakgrund, samt vilka svårigheter dessa elever kan stöta på. Denna studie utgår från ett interkulturellt förhållningssätt. Metoden som använts i denna studie är databassökningar för att finna tidigare empiriska studier. Den här studien använde sig av 17 sökord totalt i fyra olika databaser.

Syftet med studien var att beskriva hur personer med diabetes upplevde sin sjukdom utifrån kultur och hur sjuksköterskan kunde bemöta dessa olika personer. Metoden var en beskrivande litteraturstudie baserad på 10 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visade att det fanns kulturella skillnader i upplevelsen av sjukdomen som i stort baserades på religion och tro. Det har även visat sig att det fanns obalans i mötet mellan personen och sjuksköterskan. För att balansera mötet behövde sjuksköterskan bland annat ta sig tid att lära känna personen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk bakgrund. Uppsatsens frågeställning är hur föräldrarnas socioekonomiska bakgrund påverkar sannolikheten att barnen har ett växelvis boende, konstanthållet för relevanta kontrollvariabler. Detta kopplas till den andra demografiska transitionen samt till de socioekonomiska följderna för barn. Datamaterialet som använts i uppsatsen samlades in åren 2001-2003 och kommer från Statistiska centralbyråns Barn-ULF. Utifrån det har bivariata och multivariata analyser skapats genom logistisk regression.I resultatet framgår att det finns ett samband mellan växelvis boende och socioekonomisk grupp.

Bakgrund: Ideologiburna organisationer uppkommer och drivs för att nå andra mål än ekonomiska. Deras verksamhet kan ha varierande inriktning men grundläggande idéer håller dem samman. Individerna som arbetar i dessa organisationer har sökt sig dit av olika anledningar. Vad är det som motiverar och engagerar dem att arbeta i organisationer som inte främst är vinstinriktade? Syfte: Uppsatsen ämnar analysera vilka faktorer som motiverar och engagerar individer att arbeta i en ideologiburen organisation.

Genom massmedierna kan hela samhällen bli influerade. Med tanke på medieteknikutvecklingen så har det varit intressant att ta reda på om medietekniken har bidragit till utvecklingen av psyops användande. Med medieperspektivet som bakgrund har uppsatsen svarat på om det första informationskriget, Operation Desert Shield/Desert Storm, har följts upp med ännu mer användande av psyops.Med slutsatser så som att psyops har fått en mer framträdande roll i krigföringen och att förändringarna kan härledas till medieteknikutvecklingen kan också frågeställningen besvaras.Slutsatsen är att Operation Desert Shield/Desert Storm har följts upp med ännu mer användande av psyops. Med medietekniken som bakgrund är denna en av anledningarna till att psyops utvecklats men också vice versa.För att besvara dessa frågor har en faktainhämtning gjorts på området för att sedan kunna jämföra de olika operationernas mål, medel och metoder..

Syftet med det här arbetet är att behandla hur människan uppfattar egenskaper hos perspektivbilden i ett gestaltningsförslag. Med bakgrund av vår utbildning som framhåller vikten av goda perspektiv undersöker vi hur olika utvalda bilder uppfattas av personer som skulle kunna ingå i en tävlingsjury. Detta är intressant bland annat för att reda ut om det finns egenskaper i bilderna som på olika sätt är uppskattade eller föredras, för att framöver veta om man kan anpassa sitt perspektiv efter de mottagare som bedömer förslaget. Vi för samtal om nio olika bilder med två kommunalråd, en kommunal gatu- och parkchef samt en landskapsarkitekt. Informanternas åsikter grundar sig i deras personliga smak och yrkesmässiga bakgrund i varierande grad.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna.