Syftet med denna studie är att undersöka musikens olika funktioner för instrumentalspelande ungdomar. I uppsatsen studeras fyra ungdomars musicerande, musiklyssnande och utifrån det vilka funktioner musiken har i deras vardag. Ungdomarna har alla det gemensamt att de får instrumentallektioner på en musik- eller kulturskola. Som metod har använts kvalitativa intervjuer med en låg strukturering. Vi har fått ett resultat som beskriver ungdomars musikaliska erfarenheter, hur de tycker och tänker om musik men också hur deras tankar yttrar sig i deras musikval.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur och varför lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet använder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte använder musik. Syftet är även att undersöka om gymnasielärarna i ämnet idrott och hälsa blir påverkade av några yttre faktorer som kan resultera i att de använder musiken i sin undervisning. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet. Resultatet visar att lärarnas tankar och idéer kring användandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stämmer bra överens med tidigare forskning som visar många fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar även att de yttre faktorer som påverkar lärarna mest, när det gäller hur det använder sig utav musik i deras undervisning, är eleverna och deras musikintresse.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Musik påverkar människor på både medvetna och omedvetna plan. Detta gör musik till ett potentiellt mycket kraftfullt verktyg för marknadskommunikation. Vi har på uppdrag av intresseorganisationen Stim undersökt musikanvändandet i rikstäckande kläd- och skobutikskedjor. Vårt syfte var att utifrån befintlig teoribildning beskriva de psykologiska effekterna av bakgrundsmusik i butiksmiljö, samt att kvantitativt undersöka hur företag använder musik för att nå rätt målgrupp och för att stimulera köpsituationen. De teorier och studier som finns inom detta område har främst genererats inom ramen för amerikansk psykologisk beteendeforskning.

De flesta av oss har säkert erfarenhet av hur digitala verktyg kan vara en hjälp på många områden i vardagen. Det går att fastslå att fler och fler funktioner och tjänster i vårt samhälle digitaliseras på olika sätt och i många yrkesgrupper verkar digitala hjälpmedel vara ett självklart inslag. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vilken syn musik- och instrumentallärare har på användningen av digitala verktyg i undervisningen. För att uppnå detta syfte har jag ställt ett antal frågor till några musiklärare i olika läromiljöer.Resultat visar bland annat att användandet av digitala hjälpmedel styrs till viss del av musikalisk genre, det vill säga om en lärare arbetar med klassisk musik eller med rock- och popmusik. Tydligt i resultatet är också att musiklärarna vill öka både sin kunskap och sitt användande av digitala verktyg.En av mina viktigaste slutsatser är att de lärare som på ett personligt plan använder digitala verktyg utanför skolan också använder dem i sin undervisning..

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt..

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.

Syftet med denna studie var att kartlägga användningen av musik som ett verktygför lärande inom naturvetenskap och teknik (NVT). I syftet ingick även attkartlägga på vilket sätt lärare använder detta verktyg i sin undervisning och ommusikintresset skiljer sig mellan könen. Metoden baseras på en kvantitativ ansatsmed pappersenkäter till elever i årskurs 4-6 och en webbenkät till NOlärareverksamma mellan årskurs 1-6. Den kvalitativa metoden användes för attnärmare få veta hur lärare använder musik inom NVT. Resultaten visar att majoritetenav samplets lärare anser musikande förekomma till en viss grad i undervisningen.Majoriteten av samplets elever menar dock motsatsen.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik..

Arbetets syfte är att undersöka hur olika försolepedagoger ser på bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som är relevant för ämnet och det redovisas i litteraturdelen. Vår undersökning är baserad på tio stycken intervjuer. I vårt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik är en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som något roligt när man har tid över.

I denna undersökning studeras hur digitala verktyg används på två högstadieskolor i årskurs 8 och hur dessa verktyg möjligtvis kan inverka på elevers musikskapande. Undersökningen är av kvalitativ art och grundar sig på deltagande observationer och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i projekt där elever på olika sätt skapar musik med digitala verktyg. Den genomsyras av ett medieekologiskt- och sociokulturellt perspektiv där empiri grundar sig på utsagor och erfarenheter från tio observationstillfällen och sex intervjuer. I undersökningen framkommer det att digitala verktyg används sällan och i begränsad omfattning i musikundervisningen på de två skolorna. Digitala verktyg erbjuder en direktlänk mellan det klingande ljudet och den visuella representationen, något som ligger i linje med tidigare forskning.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan.Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar.

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beskriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.