BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundlÀggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar frÀmst i förskolan Àr springa, klÀttra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar frÀmst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjÀlpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien Àr att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd vid olika akuta smÀrttillstÄnd och att beskriva musikinterventionens innehÄll och administrering. Med akut smÀrta avsÄgs postoperativ smÀrta, smÀrta som uppstÄr efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begrÀnsning till svensk, norsk och engelsksprÄkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framÄt. De funna artiklarna granskades med avseende pÄ vetenskaplig kvalitet och poÀngsattes utifrÄn för ÀndamÄlet avsedda granskningsmallar.

PÄ grund av mina tidigare intressen för sÄvÀl arkitektur som musik sÄ har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det hÀr fallet Àven de rörelser som Àger rum dÀr. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusÀttningar för rörelse. DÀrför har jag valt att likstÀlla de tvÄ begreppen.Formatet jag valt att arbeta i Àr film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nÀra samarbete med tvÄ dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare.I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp sÄsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert.

MUSIK FÖR ATT FRÄMJA PSYKISK HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HOS UNGA Lindqvist Gatti, Birgitta Musik för att frĂ€mja psykisk hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. Examensarbete i psykiatrisk omvĂ„rdnad, 15 högskolepoĂ€ng. Specialistsjuksköterskeprogrammet. Avancerad nivĂ„. Malmö högskola: Fakulteten för HĂ€lsa och SamhĂ€lle, 2010 Inledning: Musik Ă€r en viktig del i unga mĂ€nniskors dagliga liv. Musik har under mycket lĂ„ng tid och av mĂ„nga olika kulturer anvĂ€nts pĂ„ skilda sĂ€tt och musikens betydelse anses vara bĂ„de subkulturell, kulturell och universell.

Sammanfattning (Abstract)Studien syftade till att ge kunskap om musikanvÀndandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nÄ mÄlen i lÄgstadiets kursplan i musik dÄ förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstÄ vilka förutsÀttningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lÄgstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. FrÄgorna vi stÀllde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka instÀllningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehÄllet i lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende pÄ kursplanen i musik för Ärskurs 1-3? Metoden vi anvÀnde Àr kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt tvÄ rektorer.

Musik pÄ arbetet Àr ett Àmne som Àr relativt oexploaterat och ouppmÀrksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare pÄ hur musik pÄverkar mÀnniskor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan anvÀndas för att pÄverka mÀnniskor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhÀlle dÀr arbeten i stor grad Àr kunskapsbaserade, gör att Àmnet blir sÀrskilt intressant. Syftet med vÄr undersökning har dÀrför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha pÄ olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat pÄ arbetsuppgifter som Àr av komplicerad karaktÀr och dÀrför krÀver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt pÄ arbetsuppgifter som Àr mer monotona och rutinmÀssiga.

I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom Àmnet kulturhistoria, pÄ gymnasiets estetiska program. Den klassiska musiken för med sig mÄnga goda effekter pÄ ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmÄgan, berikar kÀnslolivet och hjÀlper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar pÄ ungdomar i Äldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket lÄga siffror. Vidare kartlÀgger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fÄtt nÀr jag intervjuat lÀrare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i Àmnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjÀna bÄde till att förbÀttra min undervisning och inspirera andra lÀrare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till förestÀllningarna.

Syftet med detta kandidatarbete var att sÀtta samman ett promopaket bestÄende av en webbsida och en demo-EP med passande grafisk design. EP:n har tre spÄr elektroakustisk instrumentalmusik av skiftande karaktÀr, samt ett stilrent men ÀndÄ suggestivt omslag. Webbsidan Àr till för att presentera mig sjÀlv och mitt arbete (inte bara musik), och Àr byggd med hjÀlp av HTML, PHP, CSS och MySQL..

VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka sprÄkutveckling med hjÀlp av musik och rytmik pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Den ena skolan har profilklass med musikinriktning och den andra har inga profilklasser. Vi har medvetet valt tvÄ olika skolor för att se om det skiljer sig i anvÀndandet av musik som ett didaktiskt verktyg. Som lÀrarstuderande vill vi veta hur bÄde barn och pedagoger tÀnker kring Àmnet samt hur de anvÀnder musik och rytmik i verksamheterna. Musik Àr och har alltid varit ett högst aktuellt Àmne och vi menar att detta pÄverkar varje mÀnniska pÄ ett eller annat sÀtt.

Denna studies syfte Àr att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollÀrare sker i en boklÀsningsaktivitet med höglÀsning för en grupp barn jÀmfört med nÀr musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestÄende av 8-10 treÄringar, fick en djupare förstÄelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att fÄ en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jÀmförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar pÄ att det uppstÄr ett samspel mellan förskollÀrare och barn och barn sinsemellan nÀr drama och musik tillförs boklÀsningen. Samspelet sker alltifrÄn en envÀgskommunikation, dÀr förskollÀraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, dÀr barnen förde samtalet och förskollÀraren var en handledare för att hjÀlpa barnen.Slutsatsen av studien Àr att förskollÀrarna bör anvÀnda sig av drama och musik vid bearbetning av boklÀsning för att bl.a.

This essay is a comparative analysis with focus on Jean-Paul SartreŽs existentialism and Ferdinand AlquiéŽs cartesianism. They both represented the French philosophy of conscience in the early and mid 1900s. Because of that, they had similar ideas concerning the human conscience and freedom of the mind. But how did they come to those conclusions? And in which cases did they differ from one and other?.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som Àr i 19 till 22-ÄrsÄldern, har med sig frÄn musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger Àven i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och de informanter som har valt att arbeta eller studera med nÄgot som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, tvÄ som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och tvÄ som inte gjort det. Informanterna har alla gÄtt i kommunal grudnskola samt att de i tioÄrsÄldern utövade musik i nÄgon form pÄ fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under lÄg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebÀr pÄverkan pÄ sÄvÀl kommunikation, kÀnslor, kroppssprÄk, beteende och varseblivning. I vÄrden av dementa Àr det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det Àr viktigt att möta vÄrdtagaren pÄ sin nuvarande nivÄ och samtidigt stimulera kropp och sjÀl. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjÀlpmedel dÄ den har mÄnga positiva effekter. OmvÄrdnadsteoretikern Kari Martinsen har anvÀnts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

De flesta personer i livets slutskede behöver palliativ omvÄrdnad före döden. Farmakologisk symtomlindring Àr den vanligaste behandlingen, dock medför detta flera biverkningar.  ntresset av komplementÀra behandlingar har ökat och bÄde musik och massage kan pÄverka fysiologiska och psykologiska aspekter. Syftet var att belysa komplementÀra behandlingars betydelse i den palliativa omvÄrdnaden, med inriktning pÄ massage och musik. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Det framkom att massage och musik kan ha betydelse inom flera anvÀndningsomrÄden sÄ som symtomlindring, avslappning,  sinnesstÀmning och kÀnslor, andlighet och slutligen anhörigas delaktighet och upplevelser.

Syftet med denna undersökning var att ur ett lÀrstilsperspektiv utveckla kunskap om hur musiklÀraren kan möjliggöra lÀrande för elever i Àmnet musik pÄ lÄg- och mellanstadiet. UtifrÄn syftet hade tvÄ forskningsfrÄgor formulerats: Hur kan musiklÀrare anpassa undervisningen och möjliggöra lÀrande för alla elever? Och Hur arbetar lÀrare för att bedöma om eleven har lÀrt sig det som avses? Forskningsmetoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie dÀr musiklÀrare som undervisade pÄ lÄg - och mellanstadiet deltog. Resultatet analyserades ur ett lÀrstilsperspektiv och utifrÄn syftets tvÄ formulerade forskningsfrÄgor. Resultatet visar att i Àmnet musik fÄr eleverna tillfÀlle att anvÀnda sig av olika lÀrstilar dÄ det ingÄr i undervisningen att spela, sjunga, röra sig, lyssna pÄ och gestalta musik.