Bristande medvetenhet är vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, därför är en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgångar och utmaningar i processen.

Syftet med vår uppsats är att åskådliggöra hur ett antal lärare ser på musikens roll i skolan. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i två F ? 2 klasser. Vi visar hur lärarna använder sig av musik i sin undervisning och hur de ser på musik i skolan. Vår undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift är att eleverna skall känna glädje och gemenskap.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

När en person drabbas av sjukdom är det ofta en närstående som tar på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person som drabbats av stroke. Sex vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket i resulterade i sex kategorier: Att tappa fotfästet i livet och förlora sin frihet, Att leva med en främling i ett förändrat hem, Att kastas in i en ny roll, Att känna olust, Att ha behov av information och stöd samt Att finna vägar för att hantera situationen. Den nya situationen medförde att livet blev begränsat och förändrades totalt för de närstående. De fick ta på sig en ny roll vilket innebar stora omställningar som orsakade trötthet och utmattning, samt känslor av rädsla och oro.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik..

Uppsatsen baseras på en kvalitativ forskningsmetod och behandlar området musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien är musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken används som ett mål i sig eller som ett medel för andra ämnen. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien är att musiken använts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns språk, sociala förmågor, förmåga att uttrycka känslor, som underhållning och för att måla till.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans roll i det perioperativa arbetet innebär att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Genom historien har människan använt musik bland annat inom medicin. I nutid pågår evidensbaserad forskning om musikens effekt inom många områden, däribland som komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Syfte: Att söka evidens för effekten på postoperativt illamående och kräkning samt smärta hos patienter som har lyssnat på musik i samband med anestesi. Metod: En litteraturstudie utformades i enlighet med den metod som används för systematiska litteraturöversikter.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka musikens betydelse ur ett omvårdnadsperspektiv. Med ett holistiskt synsätt som vi börjar återfå efter en period av enbart kroppsligt synsätt behövs fler alternativa metoder undersökas och bli vedertagna för att möta patienternas ökade krav på fler komplementära behandlingar. Musik är en behandlingsmetod som egentligen uppkom för länge sedan och som nu börjar återvända. Orems teori om egenvårdsbalans ligger till grund för studien. Studien var baserad på 10 vetenskapliga artiklar.

AbstractNilsson, Mårten: The Bear Quartet: Analys av en stilutveckling. - Uppsala: Musikvetenskap, 1997. - 60 p.Hur  förändrar en popgrupp sin musik och varför?  Denna fråga har varit utgångspunkt för uppsatsen, där syftet är att analysera den svenska gruppen The Bear Quartets musikaliska utveckling samt beskriva därmed sammanhängande musikestetiska ställningstaganden.I uppsatsen visas skiva för skiva hur gruppens musik utvecklats, från debuten 1992 till den 1997 utgivna sjätte skivan, varefter detta sammanställs med medlemmarnas åsikter om sin musik, huvudsakligen hämtade från en av uppsatsförfattaren utförd intervju.Gruppens musik varieras ständigt; den larmande, gitarrbaserade musiken med nästan ohörbar sång på debutskivan har utvecklats via en tydligare pop med utökat instrumentarium till en musik som tydligt hämtar beståndsdelar från gruppens alla tidigare skivor. The Bear Quartets medlemmar är mycket medvetna om hur musiken ska utformas, och vill inte upprepa sig.

Bakgrund: Kommunikation är bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. Omvårdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och värdighet. Humor ingår i kommunikationen och genom att använda den rätt, kan relationen och den mellanmänskliga kommunikationen främjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vårdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier.

Vid kartläggning av personers förmåga efter stroke behövs mer än bedömning av förlust eller avvikelse i kroppsstruktur och kroppsfunktion. Arbetsterapeuter har således en viktig roll i strokerehabiliteringen genom att bedöma och behandla personer som har svårigheter att utföra aktiviteter. En bra bedömning är nödvändig för att förstå en person och personens behov. Bedömningen skapar förutsättning för beslutsfattande angående målsättning och strategier för intervention. Syftet med studien var att beskriva kliniskt verksamma arbetsterapeuters erfarenheter av bedömningsprocessen för personer som nyligen insjuknat i stroke.

Bakgrund: Stroke är den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsättning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom strokerehabilitering har ökat. Basal Kroppskännedom (BK) är en behandlingsmetod där fokus ligger på kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundläggande rörelseförmåga för att därigenom återställa kroppslig och själslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning på kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som är möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.