Bristande medvetenhet Àr vanligt till följd av stroke och anses vara ett hinder i rehabiliteringen, dÀrför Àr en grundsten i rehabiliteringsprocessen att söka medvetandegöra klienten. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för att öka klienters medvetenhet efter stroke. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlig gjordes genom intervjuer med sex arbetsterapeuter verksamma inom strokerehabilitering. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och resulterade i tvÄ kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa var Strategier för att medvetandegöra samt Att anpassa strategier till framgÄngar och utmaningar i processen.

Syftet med vÄr uppsats Àr att ÄskÄdliggöra hur ett antal lÀrare ser pÄ musikens roll i skolan. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i tvÄ F ? 2 klasser. Vi visar hur lÀrarna anvÀnder sig av musik i sin undervisning och hur de ser pÄ musik i skolan. VÄr undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift Àr att eleverna skall kÀnna glÀdje och gemenskap.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkÀnslighet Àr symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och lÀngre tid i bullriga miljöer utan att anvÀnda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika sjÀlvupplevda hörselsymptom samt med avseende pÄ variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet.Metod: EnkÀtstudie pÄ 281 gymnasieungdomar i Äldrarna 15-19 Är, om deras attityder till stark musik. EnkÀten bygger bl.a. pÄ frÄgor och pÄstÄenden frÄn Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior.Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik Àn de som inte hade det.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

NÀr en person drabbas av sjukdom Àr det ofta en nÀrstÄende som tar pÄ sig rollen som vÄrdare. Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda en person som drabbats av stroke. Sex vetenskapliga artiklar analyserades med hjÀlp av manifest kvalitativ innehÄllsanalys, vilket i resulterade i sex kategorier: Att tappa fotfÀstet i livet och förlora sin frihet, Att leva med en frÀmling i ett förÀndrat hem, Att kastas in i en ny roll, Att kÀnna olust, Att ha behov av information och stöd samt Att finna vÀgar för att hantera situationen. Den nya situationen medförde att livet blev begrÀnsat och förÀndrades totalt för de nÀrstÄende. De fick ta pÄ sig en ny roll vilket innebar stora omstÀllningar som orsakade trötthet och utmattning, samt kÀnslor av rÀdsla och oro.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvÄrdnadsÄtgÀrd pÄverkar vÀlbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 mÀnniskor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i sÀrskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna Àr Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulÀr demens samt sekundÀr demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebÀr i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försÀmras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar, med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 Ären.

Bakgrund: Afasi Àr en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjÀrnan blir skadat och personen fÄr svÄrt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebÀra en förÀndring i livsvÀrlden dÄ kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet Àr att studera hur individen kan uppleva sin livsvÀrld dÄ afasi har uppstÄtt till följd av stroke. Metod: SjÀlvbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har anvÀnts.

Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjÀlp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur anvÀndandet av digitala verktyg pÄverkar enskompositionsprocess. MÄlet var att skriva tvÄ lÄtar innehÄllande bÄde text och musik.Metoden jag anvÀnt Àr att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spÄr för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en fÀrdig lÄt sominnehÄller bÄde text och musik och en lÄt som endast innehÄller musik..

Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ forskningsmetod och behandlar omrÄdet musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien Àr musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken anvÀnds som ett mÄl i sig eller som ett medel för andra Àmnen. Metoden för studien Àr kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien Àr att musiken anvÀnts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns sprÄk, sociala förmÄgor, förmÄga att uttrycka kÀnslor, som underhÄllning och för att mÄla till.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans roll i det perioperativa arbetet innebÀr att tillgodose patientens omvÄrdnadsbehov. Genom historien har mÀnniskan anvÀnt musik bland annat inom medicin. I nutid pÄgÄr evidensbaserad forskning om musikens effekt inom mÄnga omrÄden, dÀribland som komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamÄende och krÀkning (PONV) samt smÀrta. Syfte: Att söka evidens för effekten pÄ postoperativt illamÄende och krÀkning samt smÀrta hos patienter som har lyssnat pÄ musik i samband med anestesi. Metod: En litteraturstudie utformades i enlighet med den metod som anvÀnds för systematiska litteraturöversikter.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka musikens betydelse ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Med ett holistiskt synsÀtt som vi börjar ÄterfÄ efter en period av enbart kroppsligt synsÀtt behövs fler alternativa metoder undersökas och bli vedertagna för att möta patienternas ökade krav pÄ fler komplementÀra behandlingar. Musik Àr en behandlingsmetod som egentligen uppkom för lÀnge sedan och som nu börjar ÄtervÀnda. Orems teori om egenvÄrdsbalans ligger till grund för studien. Studien var baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.

AbstractNilsson, MÄrten: The Bear Quartet: Analys av en stilutveckling. - Uppsala: Musikvetenskap, 1997. - 60 p.Hur  förÀndrar en popgrupp sin musik och varför?  Denna frÄga har varit utgÄngspunkt för uppsatsen, dÀr syftet Àr att analysera den svenska gruppen The Bear Quartets musikaliska utveckling samt beskriva dÀrmed sammanhÀngande musikestetiska stÀllningstaganden.I uppsatsen visas skiva för skiva hur gruppens musik utvecklats, frÄn debuten 1992 till den 1997 utgivna sjÀtte skivan, varefter detta sammanstÀlls med medlemmarnas Äsikter om sin musik, huvudsakligen hÀmtade frÄn en av uppsatsförfattaren utförd intervju.Gruppens musik varieras stÀndigt; den larmande, gitarrbaserade musiken med nÀstan ohörbar sÄng pÄ debutskivan har utvecklats via en tydligare pop med utökat instrumentarium till en musik som tydligt hÀmtar bestÄndsdelar frÄn gruppens alla tidigare skivor. The Bear Quartets medlemmar Àr mycket medvetna om hur musiken ska utformas, och vill inte upprepa sig.

Bakgrund: Kommunikation Àr bland det viktigaste verktyg en sjuksköterska har. OmvÄrdnaden av patienten skall vara personcentrerad för att bevara dennes integritet och vÀrdighet. Humor ingÄr i kommunikationen och genom att anvÀnda den rÀtt, kan relationen och den mellanmÀnskliga kommunikationen frÀmjas. Syfte: Syftet var att belysa humor i vÄrdsituationer som den beskrivs av sjuksköterskor och patienter. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ nio kvalitativa studier.

Vid kartlÀggning av personers förmÄga efter stroke behövs mer Àn bedömning av förlust eller avvikelse i kroppsstruktur och kroppsfunktion. Arbetsterapeuter har sÄledes en viktig roll i strokerehabiliteringen genom att bedöma och behandla personer som har svÄrigheter att utföra aktiviteter. En bra bedömning Àr nödvÀndig för att förstÄ en person och personens behov. Bedömningen skapar förutsÀttning för beslutsfattande angÄende mÄlsÀttning och strategier för intervention. Syftet med studien var att beskriva kliniskt verksamma arbetsterapeuters erfarenheter av bedömningsprocessen för personer som nyligen insjuknat i stroke.

Bakgrund: Stroke Àr den tredje största dödsorsaken i Sverige och den vanligaste anledningen till funktionsnedsÀttning. Intresset för kroppsmedvetna behandlingsmetoder inom strokerehabilitering har ökat. Basal KroppskÀnnedom (BK) Àr en behandlingsmetod dÀr fokus ligger pÄ kroppsmedvetenhet, rörelsebeteende och grundlÀggande rörelseförmÄga för att dÀrigenom ÄterstÀlla kroppslig och sjÀlslig balans. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att studera beskrivna behandlingsmetoder med inriktning pÄ kroppsmedvetenhet inom strokerehabilitering. Ett annat syfte var att i en kvalitativ studie undersöka om gruppbehandling i BK ger effekter som Àr möjliga att se ur ett anhörigperspektiv.Metod: För litteraturstudien gjordes sökningar i PubMed, AMED och CINAHL med sökorden stroke, physiotherapy, intervention, body awareness, tai chi, yoga, gigong, alexanderteknik, feldenkrais.