Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta pÄ i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien Àr av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien Àr strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ förskolor i SkÄne, med fyra pedagoger pÄ olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lÀrarna har mÄnga tankar och idéer kring musik.

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself..

Den uppsats som i följande beskrivs har syftat till att ur ett konsumentperspektiv undersöka och förstÄ vad som gör att unga konsumenter vÀljer att lyssna pÄ den populÀrmusik de lyssnar pÄ. Detta för att förstÄ hur marknadsförare ska marknadsföra artister i den förÀndrade musikindustrin. För att uppnÄ detta syfte har tre stycken fokusgrupper genomförts med ungdomar i Äldrarna 16-18 Är frÄn Stockholm. De frÄgor vi formulerat till fokusgrupperna baserades pÄ hur unga konsumerar musik, hur de skaffar information om musik, vilken roll spelar andra ungdomars musikval, vad som skulle fÄ dem att betala för musik, hur de definierar sin personlighet, samt hur de visar grupptillhörighet. Svaren tolkades utifrÄn teorier inom konsumentbeteende och marknadskommunikation.

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svÄrt om vÄrdaren inte har rÀtt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen sÄsom beröring och musik kan vara av betydelse nÀr kontakt ska skapas. MÀnniskan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar kÀnslan av trygghet och tillit och pÄ sÄ sÀtt kan kontakt skapas. Ett annat sÀtt att skapa kontakt pÄ Àr genom musik, dÀr det har visat sig att minnet av sÄng och musik betyder mycket för mÀnniskan och kan stÀrka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Bakgrund: Stroke Àr en sjukdom som innefattar olika skador som uppstÄr i hjÀrnan som orsakas av en emboli eller en trombos som tÀpper till kroppens blodkÀrl dÀr en förtrÀngning finns. Detta gör att hjÀrnans celler inte fÄr syre. Cellerna dör och en skada uppstÄr. Tre av fyra som insjuknat i stroke fÄr kommunikationssvÄrigheter i form av afasi som resulterar i svÄrigheter att tala och förstÄ. Tidigare forskning har visat att personer som har afasi Àr beroende av den icke-verbala kommunikationen.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sÄng och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn pÄ lÀrande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlÀnda barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger pÄ sÄngen och musiken, dels genom att markera den allt större bristen pÄ Àmnet i skolan och lÀrarutbildningen och dels genom sÄngen och musikens betydelse för inlÀrning.

BakgrundCirka 12 000 personer drabbas av afasi i Sverige varje Ă„r. Även om afasi Ă€r vanligast bland Ă€ldre Ă€r det ungefĂ€r 35 procent av alla med afasi som Ă€r yngre Ă€n 65 Ă„r. Den vanligaste orsaken till afasi Ă€r stroke. Cirka 33 procent av alla strokefall resulterar i afasi. Trauman, trafikolyckor samt hjĂ€rntumör Ă€r andra orsaker till afasi.

Denna uppsats underso?ker pa? vilka sa?tt fyra professionella blockflo?jtister la?rde sig att ornamentera inom tidig musik. Fokus ligger pa? deras utbildningsva?g fo?re ho?gskolestudier. Det underso?ks vilka olika metoder deras la?rare anva?nder sig av och pa? vilka sa?tt ka?llstudier fra?n 1500- till 1700-talet spelar en roll inom ramen fo?r deras undervisning..

Bakgrund: Agitation Àr ett stort problem vid omvÄrdnad av personer som lider av demens.Orsakerna till denna agitation beror delvis pÄ de förhÄllanden som rÄder inom demensvÄrdenmen behandlas ofta med medicinering.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om musik kan utgöra en effektiv ochresurssparande omvÄrdnadsÄtgÀrd vid vÄrd av personer med demens. Och om sÄ Àr fallet, kandessa ÄtgÀrder utföras av omvÄrdnadspersonal med liten eller ingen utbildning inommusikterapi?Metod: Metoden som anvÀnds Àr en litteraturstudie. Vid analysen av materialet anvÀndsFribergs analysmodell. Resultat indelas i tre övergripande teman: ?Musik som ÄtgÀrd för attbryta agiterat beteende?, ?Musik för att förebygga agiterat beteende? och ?VÀlbefinnande ochmiljö?.Resultat: Resultatet tyder pÄ att musik med fördel kan anvÀndas bÄde för att bryta ochförebygga agiterat beteende.

Fokus pÄ basens roll i musik. Hur anvÀnds instrumentet i ensemblen? Vad hÀnder om basens roll utvecklas och hittar nya ytor i gruppen? Ett arbete om skapa musik med influenser frÄn jazz och fusion som sÀtter basen i nytt ljus..

Studiens syften Àr att undersöka musikens inverkan pÄ mÀnniskan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikÀmnet skapar i skolsammanhang. Metoden Àr en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade frÄn ett antal olika omrÄden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. UtifrÄn fem böcker som ingÄtt i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och mÀnniska?, ?Musik och hÀlsa? och ?Musik i skola?.

Genom att undersöka tre utvalda reklamexempel och göra sex kvalitativa intervjuer med tv-tittarehar jag undersökt vad som hÀnder med vÀlkÀnd musik nÀr den placeras i reklam. Jag har undersöktom och hur mening, betydelse och associationer kan komma att Àndras. Jag har Àven tittat pÄ hurman talar om musik som placeras i en reklamkontext och varför företag vÀljer att anvÀnda denspecifika musiken. Resultatet av intervjuerna visar pÄ att reklam kan manipulera musikens mening.Hur mycket pÄverkan reklamen fÄr beror till stor del pÄ vad det Àr reklam för, hur lÀnge reklamensÀnds och hur stark relation man har till musiken sen tidigare. Skapar reklamen en positivupplevelse blir associationerna till reklamen mindre Àn om det skapas den negativ upplevelse, dettapÄ grund av att den negativa upplevelsen har större pÄverkan.

Jönsson, J & Persson, T Afasi. En litteraturstudie om kommunikation vid afasi orsakad av stroke. Examensarbete i omvÄrdnad 10 poÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2007. Afasi Àr ett samlingsnamn för sprÄkliga skador och kan drabba mÀnniskor i alla Äldrar. Cirka 12 000 personer drabbas Ärligen i Sverige av afasi vilket Àr en vanlig Äkomma efter stroke. Individen med afasi och dennes anhöriga kÀnner en frustration dÄ de inte kan kommunicera med varandra, sjuksköterskan gÄr hÀr in och stöttar bÄde patient och anhöriga.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ ÄtergÄng i arbete bland personer som insjuknat i stroke. Syftet var Àven att ta reda pÄ deras upplevelse av arbetsförmÄga. Fyra personer deltog i studien, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom intervju med hjÀlp av en egengjord intervjuguide. Efter innehÄllsanalys identifierades temat med fyra kategorier och ett flertal subkategorier.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens skola anvÀnder Àmnesintegrerad undervisning mellan musik och matematik och pÄ vilket sÀtt. I tidigare forskning undersöks Àven hur musik och matematik Àr kopplade till varandra och vilket samband de har emellan sig. Metoderna som anvÀnds Àr bÄde enkÀter och intervjuer som bestÄr av frÄgor kring Àmnesintegrerad undervisning i dagens skola. BÄde enkÀterna och intervjuerna har genomförts pÄ tvÄ skolor i samma kommun. EnkÀterna har delats ut och har besvarats av tolv musik- och/eller matematiklÀrare i Ärskurs 1-3.