Sökresultat:
1864 Uppsatser om Musik och sprćk - Sida 62 av 125
Fysisk aktivitet, sÄng och lÀrande: En studie om hur sÄngpedagoger och elever upplever att fysisk aktivitet pÄverkar sÄngundervisningen
Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur verksamma sÄngpedagoger och sÄngelever upplever att fysisk aktivitet pÄverkar sÄngundervisningen ur ett fysiskt, mentalt och didaktiskt perspektiv. BÄde för- och nackdelar som fysisk aktivitet kan medföra har behandlats, samt hur musik i form av sÄng pÄverkar individen, lÀrandet och undervisningen.Fyra sÄngpedagoger har intervjuats, varav tvÄ hemmahörande inom musikalgenren. Tolv elever har fyllt i en enkÀt för att stödja pedagogernas information, samt för att ta reda pÄ elevernas egna upplevelser och erfarenhet inom omrÄdet. Ingen av informanterna hade nÄgon utbildning eller teoretisk kunskap nÀr det gÀller fysisk aktivitet, men har i sÄngundervisningen stött pÄ olika typer av elever med olika förhÄllande till fysisk aktivitet.Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt pÄ sÄngundervisningen. Informanterna anser att lÀrandet pÄverkas av bÄde elevens aktivitetsnivÄ och den musikupplevelse som sÄngen utgör.
Ăvning med direkt resultat
I den hÀr uppsatsen har jag undersökt olika sÀtt att öva som ger mig ett mer direkt resultat. Jag letar efter handlingssÀtt som gör att jag spelar bÀttre pÄ kortare tid Àn efter flera dagars övning. UtifrÄn min bakgrund redogör jag för mitt sÀtt att tÀnka kring övning och om mina nya övningsmetoder samt inspirationskÀllor. Metoderna handlar om hur jag arbetar för att nÄ ett direkt resultat och hur jag blir av med spÀnningar, rÀdsla och kÀnslan av att det Àr svÄrt att spela. Jag Àr sjÀlv violinist och arbetet utgÄr frÄn övning pÄ fiol, men de flesta av mina metoder Àr möjliga att överföra till andra instrument..
Ljuddesign för dynamiskt narrativ
I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrÄn. Med tanke pÄ hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det krÀver dock att man förstÄr kontexten, dÀr kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sÀtt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla nÄgot med ljud, antingen fristÄende eller tillsammans med ett annat medium..
Uppkomsten av en cirkusorkester : arrangera demokratiskt
Min fascination fo?r cirkus har pa?ga?tt en la?ngre tid, framfo?rallt fo?r den moderna formen nycirkus. I nycirkusfo?resta?llningar anva?nds musiken som ett viktigt element och jag har haft en la?ngtan efter att fa? spela musik som skulle kunna passa ihop med cirkusnummer. Genom att komponera melankoliska och roliga melodier skapades ett underlag att jobba med fo?r de personer som jag hittade till mitt projekt.
Vad ska vi spela? En studie om betydelsen av genrebredd i musikundervisning
Title: What shall we play? -A study of the importance of genre spread in music education. The aim of this study is to examine music teachers' and music students' reflections on the importance of genre spread in music education. The study covers music education in municipal primary schools and municipal music schools/schools of arts and music. I have used both quantitative and qualitative methods in my study.
Spider Integration Music Project
Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren 2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.
?r verkligen alla med p? noterna? En systematisk litteratur?versikt ?ver specialdidaktiska verktyg och musikl?rares utmaningar kring elever med NPF i musikundervisningen i grundskolans ?vre ?rskurser.
Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.
NÀr normen blev formen ? vem lÀmnades dÀrhÀn? : Normkritisk pedagogik i skola, samhÀlle och musik
En norm genererar flera normer som alla verkar i ett ömsesidigt beroende av varandra i de flesta sammanhang en mÀnniska befinner sig i. Normer sÀger inte bara Ät oss hur vi ska bete oss för att passa in, de ingÄr Àven i en kontext av maktutövning dÀr mÀnniskor ofrivilligt och omedvetet kan begrÀnsas och kategoriseras utifrÄn olika typer av sociala hierarkier. Det Àr normen i sig som skapar kategorier och har förmÄnen att definiera vad som anses normalt i förhÄllande till det avvikande. Denna förmÄn krÀver samtidigt ett sjÀlvhÀvdelsebehov dÀr normen stÀndigt Àr utsatt för att positionera sig mot det avvikande vilket Àven kan innebÀra en möjlighet för den att misslyckas. Normen Àr sÄledes Àven föremÄl för förÀnderlighet och det Àr i denna anda av förÀnderlighet en normkritisk pedagogik vill verka utmanande och granskande i sin ansats att dekonstruera det normala i dess normalitet.Vilka normer och normaliteter det kan tÀnkas handla om att utmana och granska i en lÀrares vardag och hur arbetet med denna utmaning bedrivs, Àr föremÄl för denna uppsats med syfte att undersöka och analysera tre lÀrares tankar kring normkritisk pedagogik i sin undervisning.
Musikundervisning i skolans första Är - en studie pÄ fyra skolor
Syftet med examensarbetet Àr att ÄskÄdliggöra innehÄllet pÄ musiklektionerna i skolans första Är. Vi har Àven undersökt om lÀrarna anser sig leva upp till styrdokumentens krav. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier, ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer i fyra olika F-2 klasser. Vi har belyst vad eleverna fÄr göra under musiklektionerna och resultatet visar att musikundervisningen mestadels bestÄr av sÄng och rörelse. Vidare visar resultatet att lÀrarna anser att deras lektioner uppnÄr styrdokumentens krav, men att de kÀnner sig i behov av kompetensutveckling.
LÄtskrivande : om att utveckla sitt lÄtskrivande och artisteri
"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.
La?rkskogsva?gen : skriftlig reflektion inom sja?lvsta?ndigt, konstna?rligt arbete
I detta arbete har jag, Markus Eriksson, och Gustav Lo?fstrand samarbetat och skapat 7 instrumentala musikstycken av filmmusikkarakta?r. Vi har ba?da som ma?l att i framtiden skriva musik till film och ta?nker anva?nda resultatet av detta arbete som en del av va?r gemensamma portfolio.Da? vi inte haft na?got bildmaterial att utga? ifra?n, har vi i text skrivit egna scenarion. Dessa utspelar sig i fyra olika la?genheter i ett hyreshus och skildrar ma?nniskorna som bor i huset och deras vardag.
Musik som en lÀnk mellan mÀnniskor : En studie om kantorers förhÄllningssÀtt till populÀrmusik vid förrÀttningar i Svenska kyrkan
Författare: Sanna Maria Brodén & Helena LarssonTitel: Musik som en lÀnk mellan mÀnniskor ? en studie om kantorers förhÄllningssÀtt till populÀrmusik vid förrÀttningar i Svenska kyrkanTitle: Music as a link between people ? a study of cantors approach to popular music at the ceremonies of the Church of SwedenSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kantorer inom Svenska kyrkan förhÄller sig till populÀrmusik under förrÀttningar. Studien tar upp hur kantorer hanterar populÀrmusik och hur den pÄverkar deras arbetssituation. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och valde att intervjua tre kantorer frÄn tre olika församlingar. De fick möjlighet att ge sin bild av hur de ser pÄ populÀrmusiken och hur den har pÄverkat deras yrkesutövning som kantorer.
Spider Integration Music Project
Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrÀmja
integration och inkludering i det svenska samhÀllet. Idén var att skapa en
musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade vÄren
2001. Projektet hade som utgÄngspunkt att i ett befintligt nÀtverk kunna skapa
och förbÀttra förutsÀttningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet pÄ
Fatime, som intrÀffade vid den hÀr tiden, vidgade tankarna till att i
projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med
invandrarbakgrund. Motverkan av frÀmlingsfientlighet, diskriminering och
utanförskap med kulturutövning vÀxte sig starkare genom tanken att försöka
kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.
Att arrangera som en boss : En analys av Bruce Springsteens lÄtar
Tanken med detta arbete var att analysera lÄtar av Bruce Springsteen för att bli bÀttre pÄ att arrangera musik som honom. För att göra detta valde jag ut 23 av hans lÄtar och analyserade dem utifrÄn fem olika arrangeringselement hÀmtade ur boken The Mixing Engineer's Handbook. Resultatet blev att jag lÀrde mig mycket om hur man kan arrangera rockmusik och nya sÀtt att anvÀnda instrument. Dock skulle man nog behöva grÀva betydligt djupare ner i lÄtarna för att fÄ ut det dÀr riktiga guldet som a?r kÀnnetecknet för Bruce Springsteen & The E-Street Band..
Opera i Stockholm, à rstafÀltet
Förslag till nytt operahus som en del av den planerade staden pĂ„ Ă
rstafĂ€ltet, Stockholm. Projektet rymmer tre scener för opera, musik och teater och omfattande publika ytor. Operahuset Ă€r en del i det publika strĂ„k som förbinder stadens kommunikationer med Ă
rstafÀltets grönomrÄden och blir en knutpunkt som ocksÄ informerar och attraherar till kulturen. Projektets viktigaste utgÄngspunkt Àr att berÀtta bÄde de operaanstÀlldas och publikens berÀttelse. Detta görs i projektets tvÄ huvudsakliga sektioner..