Sök:

Sökresultat:

1864 Uppsatser om Musik och sprćk - Sida 44 av 125

Musicerandets roll i barns utveckling

Vilka erfarenheter har lÀrare av att barns musicerande leder till effekter pÄ andra omrÄden i livet Àn det musikaliska? Vad sÀger forskning om sÄdana samband? Vi har tittat pÄ bl. a. transferbegreppet, som innebÀr att övande inom ett omrÄde fÄr verkningar pÄ helt andra omrÄden. Om det existerar transfereffekter skulle det kunna vara en anledning till att se över synen pÄ musikÀmnet.

"Take a Look at the Lawman" : Musik i TV-drama, en jÀmförelse mellan Miami Vice och Life on Mars

 Tanken med denna uppsats Àr att försöka fÄ en inblick i vilka funktioner musiken fyller i TV-dramat. Det finns en del studier att tillgÄ om filmmusik men ytterst lite om just musik inom TV-serier. Mitt syfte Àr sÄledes att undersöka vad för slags musik som anvÀnds i TV-dramer, i vilka sammanhang den förekommer och dess relation i förhÄllande till det som utspelar sig i bild. Utöver det tar jag delvis upp diskussioner om huruvida vi ska uppfatta filmmusik medvetet eller inte. I och med det har viss vikt lagts vid att studera eventuella skillnader i upplevelsen och anvÀndandet av instrumentalmusik och populÀrmusik. Till mitt arbete har jag anvÀnt mig av tidigare forskning kring filmmusik och gjort en jÀmförande analys av polisserierna Miami Vice och Life on Mars.

Av glÀdje bygger man musik-men rÀcker det? : En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstlÀge.

Examensarbete, 15 poÀngi LÀrarutbildningenVÄrterminen 2008SAMMANFATTNING Antal sidor: 29Monika LidholmAv glÀdje bygger man musik - men rÀcker det?En undersökning om pedagogers medvetenhet om barns röstlÀge.Singing is an act of joy - plus a little know-how.Syftet med mitt examensarbete var att undersöka förskollÀrares kunskap om barns och vuxnas olika röstlÀgen samt hur de tillÀmpar denna kunskap i praktiken. Vidare syftar arbetet till att belysa relevant forskning inom omrÄdet. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade Ätta förskollÀrare pÄ tre förskolor och lÀste Àven litteratur i Àmnet.

?NÀrmast i tiden Àr det ju blÄssidan som gÄtt ned.? : En studie om musiklÀrares och rektorers syn pÄ barns instrumentval och kommunala musik- och kulturskolors rekryteringsmetoder

The purpose of this study is, on one hand, to obtain an understanding of how children in municipal music- and culture schools choose instruments and what forms of recruitment methods they are subjected to, and on the other hand, how you can make them continue to play once they have begun.To acquire this information, I have interviewed five music teachers and two principals at municipal music- and culture schools in VĂ€rmland. The questions treated, among other things, what affects children?s instrument preferences, recruitment methods and what you can do to keep interest for the chosen instrument alive.The result of the study shows some apparent tendencies. Even though some of the instruments have trouble recruiting students and other instruments have trouble keeping them, the old methods, which obviously do not work in a satisfactory manner, are still being used. Instead, increased commitment at the occasion of recruitment, more group teaching which strengthens the social bonds through role models and a will to have the courage to change the organization when it does not work, is required..

Om vi sjunger har vi vÀl musik? StÀmmer pedagogernas syfte med vad eleverna lÀr sig? ? En fallstudie pÄ tvÄ skolor

MÄnga mÀnniskor har pÄ nÄgot sÀtt ett förhÄllande till musik, positivt eller negativt. Detta gÀller sÄvÀl för barn och ungdomar som vuxna. Detta gÀller Àven författarna till detta arbete. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka musikundervisningen i skolan. StÀmmer pedagogernas syfte och mÄl med vad eleverna sjÀlva uppfattar att de lÀr sig? Hur förhÄller sig musikpedagogerna till vÄra styrdokument och överförs musiken i den övriga undervisningen? VÄr undersökning Àr kvalitativ och utgÄr frÄn intervjuer med elever och pedagoger samt observationer av musiklektioner.

Kan jag byta till vilken tonart som helst?: En studie i hur transponering av musik kan pÄverka den kÀnslomÀssiga upplevelsen hos lyssnaren

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur en förÀndring av tonarten kan pÄverka en lyssnares upplevelse av en lÄt, hur lyssnarens kÀnslomÀssiga reaktioner pÄverkas nÀr lÄten fÄr en annan tonart Àn originalet, utan att för den skull Àndra nÄgot annat i det musikaliska framförandet. Jag har i undersökningen anvÀnt mig av tvÄ nyskrivna lÄtar i tre olika tonarter/tonhöjder som utgÄngspunkt i ett lyssningstest dÀr testpersonerna fick svara pÄ en enkÀt som fokuserade pÄ hur de kÀnslomÀssigt upplevde respektive version. Testet genomfördes i tvÄ omgÄngar med tvÄ olika testgrupper, ?musiker? och ?mer allmÀnt musikintresserade?. Resultatet redovisas i form av stapeldiagram som visar hur de olika versionerna av lÄtarna uppfattades av testpersonerna.

Ljuddesign pÄ webben : Klang, en motor för adaptiv musik och ljudlÀggning

MÄlet med det hÀr arbetet har varit att utveckla en ljudmotor skriven i JavaScript som underlÀttar ljuddesign för webbsidor. Ett sekundÀrt mÄl har varit att diskutera hur relevant Flash Àr för ljuddesign pÄ webben och huruvida HTML5 har möjligheten att ersÀtta Flash i framtiden. En ljudmotor som har fÄtt namnet Klang har utvecklats som ett JavaScriptbibliotek för integration med interaktiva webbsidor. Ljudmotorn anvÀnder Web Audio API, den nyligen föreslÄdda ljudstandarden för HTML5, som bas för uppspelning och processering av ljud. För att anpassa ljuddesignen för olika typer av webbsidor har Klang möjligheten att dynamiskt styra hur musik och ljud spelas upp beroende pÄ vilken typ av webbsida den anvÀnds för och hur en besökare anvÀnder denna webbsida.

En lÀnk till Gud i cd-format? : Om qawwalimusiken i rörelse och globaliseringskrafter

Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali Àr en musikform medrötterna i Indien och Pakistan. Den Àr ocksÄ en del av en specifik religiös tradition nÀmligen sufismen. Qawwali Àr en musikalisk genre som Àr nÀra förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förÀndrats, exempelvis till form,innehÄll och mÄl, nÀr den blivit en del av den vÀsterlÀndska musikscenen och kategoriseras under World Music.NyckelfrÄgan Àr om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har dÀrmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö.

Icke farmakologiska interventioner för att lindra Ängest och oro hos patienter som vÄrdas palliativt: en systematisk litteraturöversikt

Ångest och oro Ă€r vanligt förekommande hos personer som vĂ„rdas palliativt och det kan ge upphov till sĂ€mre livskvalitet. Det Ă€r viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra Ă„ngestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att anvĂ€nda icke farmakologiska interventioner för att lindra Ă„ngest och oro patienter som vĂ„rdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan pĂ„ Ă„ngest och oro hos patienter som vĂ„rdas palliativt.

Elevrekrytering och elevunderlag: En intervjustudie kring instrumentallÀrares uppfattning av kulturskolans rÀckvidd

Syftet med den hÀr studien Àr att granska nÄgra musik- och kulturskolors elevrekrytering och elevunderlag ur ett tillgÀnglighetsperspektiv, samt hur ett antal instrumentallÀrare resonerar kring detta. Bakgrunden till syftet vilar pÄ skollagens och lÀroplanernas paragrafer rörande alla elevers lika rÀtt till utbildning samt ett personligt engagemang i frÄgan. Eftersom musik- och kulturskolor Àr en helt frivillig skolform Àr frÄgan om vilka elever som deltar mer komplex Àn i den obligatoriska skolan, vilket gör den intressant att studera. Studien har en fenomenologisk ansats och anvÀnder en kvalitativ intervjustudie som (informationsinhÀmtnings-)metod. De intervjuade Àr instrumentallÀrare inom musik- och kulturskolans verksamhet.

Strategi, företagskultur och deras inbördes pÄverkan. En fallstudie av SAAB

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Upplevelseskapande genom de fem sinnena : En studie om Tolv Stockholm

Syfte: I denna studie har vi undersökt hur Tolv Stockholm anvÀnder sig av sinnesmarknadsföring för att skapa en upplevelse och om det har den önskade effekten pÄ besökarna.Metod: Denna kvalitativa studie baseras pÄ primÀr och sekundÀr data. Vi har intervjuat anstÀllda som jobbar bÄde pÄ och för Tolv Stockholm för att fÄ deras perspektiv. Sedan har vi utfört observationer för att avgöra om besökarnas upplevelser stÀmmer överens med Tolv Stockholms intentioner.Referensram: Tidigare forskning och teorier menar att sinnena spelar en stor pÄ vÄra upplevelser. Dessa kan pÄverkas av de som producerar upplevelserna genom till exempel belysning, musik och doft.Resultat & Slutsats: MÄnga av de sinnesintryck som Tolv Stockholm arbetar med fÄr den önskade effekten hos deras besökare. Vi anser dock att de har gjort en lite miss vad gÀller samspel av musik och belysning.

Mathematics and music

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vilka matematiska aktiviteter som genomförs och kan genomföras under sÄngstunder pÄ förskolor i Sverige och om de genomförs pÄ ett sÀtt sÄ att barnen arbetar mot mÄlen i lÀroplanen. Detta eftersom mycket forskning tyder pÄ att mycket matematikinlÀrning kan ske under sÄngstunder/musiklektioner. Teori och forskning sÀger att musik kan utveckla matematiken hos barn pÄ mÄnga olika sÀtt. Min metod var att observera en sÄngstund pÄ tre förskolor i en kommun och dÀrefter intervjua förskollÀrarna som höll i sÄngstunderna. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde en hel del matematik under sÄngstunderna som det Àr, nÄgra mer medvetna om det Àn andra. Det visades Àven att pedagogerna anser att matematiken passar bra ihop med musik. Jag kan se vilka matematiska och musikaliska aktiviteter som genomfördes. Min önskan Àr att pedagoger ska ge barnen mycket matematikkunskaper under en sÄngstund.

Where is the love? - En undervisningsmodell i musikens tecken med fokus pÄ religion och livsfrÄgor

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att utveckla ett förslag pÄ lÀromedel för lÀrare i Àmnet religionskunskap i grundskolans senare Är. Vi har i uppsatsen beskrivit vÄrt arbete utifrÄn ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvÀrdering av detta experiment redovisas och likasÄ undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig pÄ diskussioner utifrÄn populÀrmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat pÄ de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i lÀroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning pÄ nÀrliggande omrÄden. Bland annat beskrivs elevers instÀllning till religion och livsfrÄgor.

Det Àr svÄrt att sÀtta fingret pÄ : En studie om musik- och bildlÀrares syn pÄ kreativitet

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->