Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus. Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa.

Syftet med detta arbete är att ta reda på om attityden till matematik påverkas när man integrerar musik med matematik. Vi har i två förskoleklasser dels genomfört undervisningsförsök under en vecka, dels intervjuat sex barn både före- och efter undervisningsförsöken. Tre av dessa elever är från undervisningsgruppen med musik och tre från gruppen utan musik. Undervisningsförsöken, som utgjorde den största och viktigaste delen av arbetet med faktainsamlingen, har resulterat i att musikgruppen har fått en positivare attityd till matematik som ämne, samt att de har befäst vissa kunskaper bättre. Den andra gruppen har blivit bättre på andra områden.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

Sammanfattning Under de senaste decennierna har de politiska kampanjerna blivit alltmer professionella och de politiska partierna bör därför likt företagen förlita sig på etablerade marknadsföringsteorier. När politiska partier ska påverka sina väljare är sambandet mellan organisationsidentitet och image viktigt då identiteten ska återspeglas i den image som väljarna har av partiet. Centerpartiet tappade i väljarstöd i det senaste riksdagsvalet 2010 och är ett parti som haft anledning att analysera och reflektera över sin identitet och image. Tidigare var Centerpartiet ett utpräglat landsbygdsparti medan de numera, i en högre utsträckning än förut, vill identifiera sig med städerna och de väljare som finns där. Centerpartiet har även under den senaste mandatperioden kompromissat i politiska frågor som var och är viktiga för partiet, partiets medlemmar och väljarna.

Varje år ställs ca 7000 bröstcancer diagnoser i Sverige. 70 till 80 % överlever tio år efter sjukdomsdebuten. Behandlingar och biverkningar leder till förändringar i livet för de cancerdrabbade kvinnorna. Dessa förändringar kan vara både yttre och inre och kan leda till upplevelser av förändrad identitet. Studiens syfte är att beskriva identitetsförändringar hos kvinnor med en bröstcancerdiagnos.

Detta arbete handlar om timplanen och dess inverkan pa? elevers la?rande och vilken roll elevinflytande pa?verkar la?rarens sa?tt att fo?rha?lla sig till uppsatta ma?l utifra?n timplanens utformning. Va?r studie a?r en mindre underso?kning och vi vill inte pa?skina att va?r studie pa? na?got sa?tt a?r va?gledande men vi ser ga?rna mera forskning i a?mnet. Studien har hja?lpt oss som framtida musikpedagoger att sja?lv fa? en inblick i na?gra musikla?rares vardag och fa? olika syn pa? la?randet i stort.Vi fann i va?r underso?kning att det ra?der missfo?rsta?nd eller okunskap na?r det ga?ller timplanens roll i en la?rares vardag, respondenterna hade sva?rt att definiera vad begreppet timplan inneba?r.

Bakgrund Studien tar sin utgångspunkt i samhället Dalsjöfors och Idrottsföreningen Dalsjöfors GoIF. Syfte Denna studie fokuserar på tioåriga flickor och deras upplevelse av identitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur unga flickors identitet formas och influeras genom möte och relationer till boendeorten, fritidsaktiviteten och media. Övergripandefrågeställning Hur skapar unga flickor sin identitet? Metod Undersökningen är kvalitativ i sin karaktär och genomfördes med hjälp av metodtriangulering. De metoder som använts är observationer, en fokusgrupp med åtta flickor i tioårsåldern, samt intervjuer med fyra av flickornas föräldrar.

BakgrundMotorisk utveckling delas in i grov- och finmotorik. De grundläggande grovmotoriska rörel-serna som barn utvecklar främst i förskolan är springa, klättra, balansera och hoppa. Finmo-toriken handlar främst om handen och fingrarnas rörelse. Barn tycker om att röra sig till musik. Vilket gör musiken till ett bra hjälpmedel i arbetet med motoriken.SyfteSyfte med studien är att undersöka hur pedagoger beskriver att de arbetar för att stimulera barns motoriska utveckling i förskolan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid olika akuta smärttillstånd och att beskriva musikinterventionens innehåll och administrering. Med akut smärta avsågs postoperativ smärta, smärta som uppstår efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framåt. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar.

På grund av mina tidigare intressen för såväl arkitektur som musik så har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det här fallet även de rörelser som äger rum där. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusättningar för rörelse. Därför har jag valt att likställa de två begreppen.Formatet jag valt att arbeta i är film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nära samarbete med två dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare.I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp såsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert.

Sammanfattning (Abstract)Studien syftade till att ge kunskap om musikanvändandet i förskoleklass och hur pedagoger förbereder barnen att nå målen i lågstadiets kursplan i musik då förskoleklassen ska vara skolförberedande. Vi ville förstå vilka förutsättningar pedagogerna menar att de skapar för barnen inför lågstadiet och hur det fungerar rent praktiskt ute i verksamheterna. Frågorna vi ställde var: Vilka musikaliska verksamheter genomförs i praktiken? Vilka inställningar har pedagogerna till musikverksamhet i förskoleklass? Hur relaterar pedagoger verksamheten i förskoleklass till innehållet i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) med avseende på kursplanen i musik för årskurs 1-3? Metoden vi använde är kvalitativ och semi-strukturerad intervju. Vi intervjuade sex pedagoger samt två rektorer.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna.

Musik på arbetet är ett ämne som är relativt oexploaterat och ouppmärksammat i dagens forskning. Forskare idag fokuserar snarare på hur musik påverkar människor i vardagslivet och exempelvis hur musik kan användas för att påverka människor i kommersiellt syfte. Att det inte finns mycket information om musikens roll i dagens postindustriella samhälle där arbeten i stor grad är kunskapsbaserade, gör att ämnet blir särskilt intressant. Syftet med vår undersökning har därför varit att bidra med mer kunskap om vilken betydelse musik kan ha på olika typer av arbetsplatser. Vi har fokuserat på arbetsuppgifter som är av komplicerad karaktär och därför kräver mycket kreativt kognitiv verksamhet, samt på arbetsuppgifter som är mer monotona och rutinmässiga.

Den här studien av en grupp ungdomar med utländsk bakgrund försöker skapa förståelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. Huvudfrågorna är: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger på öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, två män och fem kvinnor. Deras berättelser växlade mellan de för dem välkända vanorna och de nya som de möter här. Denna lärandeprocess upplevdes svår att hantera och acceptera, men de har inte några andra val då de vill känna sig inkluderade i den nya kontexten.

Studiens syfte är att söka samband mellan studenters identitet och utbildningsområde, vidare att studera vilka faktorer som inverkar såsom personliga egenskaper, socioekonomisk bakgrund, värderingar, härkomst och genus. För att täcka detta syfte har studien följande forskningsfrågeställning: Hur ser ett eventuellt samband ut mellan studenters identitet och utbildning?Undersökningen utgår från en kvantitativ metod där en webbenkät e-postats till studenter på fyra olika utbildningar på Göteborgs Universitet. Resultaten tolkas först på ett kvantitativt synsätt, där resultatet visualiseras i diagram och tabeller. Vad dessa diagram och tabeller visar tolkas och analyseras sedan utifrån en mer kvalitativ analysmetod där författarna utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv, med fokus på Henri Tajfels teori om social identitet.Resultatet i undersökningen visar på ett samband mellan utbildning och identitet.