I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Det här examensarbetet bygger vidare på vårt tidigare projektarbete. I det tidigare projektarbetet etablerade vi oss som produktionsgruppen ?3Kproject?, där vår största ambition var att nå ut med egenproducerad musik till allmänheten främst via DJ:s och Internet. Nu har vi valt att bygga vidare på det arbetet och gå ett steg längre, en ny inriktning med en ny frågeställning. Frågeställningen lyder: * Hur ser utvecklingsprocessen för en fanbase ut? Via momenten produktion, promotion, marknadsföring och distribution tänker vi oss söka svar på den frågan.

Mitt projekt var att skapa en ny, va?l genomta?nkt och fungerande webbsida. Pa? denna skulle jag presentera mig sja?lv och min utbildning. Det skulle a?ven finnas lyssningsexempel da?r jag spelar trumpet, i olika sammanhang.

Uppsatsen undersöker med konstformen ljudkonst och den konstnärliga hanteringen av ljud i fokus en interaktion mellan finkultur och populärkultur. Fokus ligger på aktörer inom populärkulturen som använt sig av konstnärliga strategier med rötter i finkulturen. Undersökningen spårar ljudkonstens historiska bakgrund och främst de förlopp som bidragit till att det är en gränsöverskridande konstform. Den populärkulturella konstvärldens etablering som en social organisation där konstnärlig verksamhet är möjlig undersöks..

Uppsatsen har sin grund i att studera medias tillgänglighet inom fildelningsnätverk då specifikt DC och BitTorrent. Undersökningen består av en kvantitativ studie av fildelningsnätverk som byggde på vår fråga: Hur ser medias tillgänglighet på fildelningsnätverk ut? Med frågan vill undersökningen göra en nutidsstudie om tillgänglighet av filmer, pc-spel och tv-serier på fildelningsnätverk. På så sätt bättre förstå den nutida utvecklingen av kommersiella film- och musik- tjänster, samt reflektera över om fildelningsnätverk kan ses som en komplett källa när det gäller tillgången av det undersökta materialet..

The mobile jukebox is an idea for a new kind of smartphone application that would allow users to dictate the music playing at various establishments. The mobile nature of the innovation allows for the possibility of a more ubiquitous service. Conducting a quantitative as well a qualitative study, the authors have found significant interest in this innovation service among potential users and potential distributors of the service. Furthermore, it is shown what aspects are important for decision makers to make a decision on whether to integrate the service into the operation of potential distributors of the service.  .

Som frilansande musiker, kompositör och bandledare vill Miranda Bjerking Raeder utforska hur en konsert kan bli en större upplevelse om man tillsätter bildkonst och dansare tillsammans med bandet Black Dough på en scen. Hon vill se hur scenuttrycket växer och får mer substans när det utmanas till att vara mer storslaget. Några av frågorna som hjälpte henne att starta sin resa är: Hur kan jag sammanföra musik, bildkost och dans utan att förvirra publiken? Varför är det viktigt för mig att göra en konsert av denna form? Vilka problem och kompromisser stötte jag på i projektet? ochVilka nya perspektiv och erfarenheter öppnade sig för mig under arbetets gång?.

I litteraturstudien tas det upp om barns tidiga musicerande samt vilken roll pedagogen har för musikaliska aktiviteter på förskolan. Det tas även upp vad litteraturen säger om sång- och musikstunder. Genom enkätundersökningar och intervjuer vill vi undersöka hur förskolepedagogerna ser på sång- och musikstunder i sin verksamhet. Utifrån dessa resultat har vi konstaterat att förskolepedagogerna använder sig av sång och musik i den pedagogiska verksamheten. Däremot används sången och musiken i varierande utsträckning.

Den konstnärliga verksamheten i den svenska gymnasieskolan har förändrats i och med GY 2011 (Skolverket, 2011). Den största förändringen rör kursen estetisk verksamhet som har tagits bort som gymnasiegemensamt ämne och ersatts med historia. Föreliggande studie försöker besvara hur lärare i de estetiska ämnena, bild och musik, ser på sina ämnen samt roll och funktion i skolverksamheten. Studien försöker även utröna hur lärarna ser på ämnesintegrering och hur de upplever borttagandet av estetisk verksamhet. Frågeställningarna besvaras genom att anlägga ett kunskapssociologiskt perspektiv där begreppet kunskapskultur används som undersökningsverktyg.

Syftet med den här studien var att undersöka hur verksamma sångpedagoger och sångelever upplever att fysisk aktivitet påverkar sångundervisningen ur ett fysiskt, mentalt och didaktiskt perspektiv. Både för- och nackdelar som fysisk aktivitet kan medföra har behandlats, samt hur musik i form av sång påverkar individen, lärandet och undervisningen.Fyra sångpedagoger har intervjuats, varav två hemmahörande inom musikalgenren. Tolv elever har fyllt i en enkät för att stödja pedagogernas information, samt för att ta reda på elevernas egna upplevelser och erfarenhet inom området. Ingen av informanterna hade någon utbildning eller teoretisk kunskap när det gäller fysisk aktivitet, men har i sångundervisningen stött på olika typer av elever med olika förhållande till fysisk aktivitet.Resultatet visar att fysisk aktivitet har en positiv effekt på sångundervisningen. Informanterna anser att lärandet påverkas av både elevens aktivitetsnivå och den musikupplevelse som sången utgör.

I den här uppsatsen har jag undersökt olika sätt att öva som ger mig ett mer direkt resultat. Jag letar efter handlingssätt som gör att jag spelar bättre på kortare tid än efter flera dagars övning. Utifrån min bakgrund redogör jag för mitt sätt att tänka kring övning och om mina nya övningsmetoder samt inspirationskällor. Metoderna handlar om hur jag arbetar för att nå ett direkt resultat och hur jag blir av med spänningar, rädsla och känslan av att det är svårt att spela. Jag är själv violinist och arbetet utgår från övning på fiol, men de flesta av mina metoder är möjliga att överföra till andra instrument..

I denna undersökning, om begrepp inom ljuddesign som kan bidra till ett dynamiskt narrativ, ser vi kadenser som en möjlig metod att arbeta utifrån. Med tanke på hur man arbetar med ljud och musik i ljudmotorer till spel kan vi konstatera att kadenser kan vara passande för förmedling av narrativ. Det kräver dock att man förstår kontexten, där kadenserna förekommer. Vi har kommit fram till ett sätt att förklara ljuddesign genom en samling av teorier, akustiskt timmer, dvs. hur man kan förmedla något med ljud, antingen fristående eller tillsammans med ett annat medium..

Min fascination fo?r cirkus har pa?ga?tt en la?ngre tid, framfo?rallt fo?r den moderna formen nycirkus. I nycirkusfo?resta?llningar anva?nds musiken som ett viktigt element och jag har haft en la?ngtan efter att fa? spela musik som skulle kunna passa ihop med cirkusnummer. Genom att komponera melankoliska och roliga melodier skapades ett underlag att jobba med fo?r de personer som jag hittade till mitt projekt.

Title: What shall we play? -A study of the importance of genre spread in music education. The aim of this study is to examine music teachers' and music students' reflections on the importance of genre spread in music education. The study covers music education in municipal primary schools and municipal music schools/schools of arts and music. I have used both quantitative and qualitative methods in my study.

Projekt Spider Integration Music Project (S.I.M.P.) hade som syfte att befrämja integration och inkludering i det svenska samhället. Idén var att skapa en musikverksamhet för flickor/kvinnor i Karlskrona kommun och startade våren 2001. Projektet hade som utgångspunkt att i ett befintligt nätverk kunna skapa och förbättra förutsättningar för flickor/kvinnor att skapa musik. Mordet på Fatime, som inträffade vid den här tiden, vidgade tankarna till att i projektbeskrivningen skulle till en början innefatta flickor/kvinnor med invandrarbakgrund. Motverkan av främlingsfientlighet, diskriminering och utanförskap med kulturutövning växte sig starkare genom tanken att försöka kombinera tjejer och musik och tjejer med invandrarbakgrund.